Långsam läsning
Bibeln är inte en bok som man skyndar sig igenom. Bibelstudiegruppen i Leksand har hållit på med Johannes evangeliet i ett år fram till kapitel 5. Det kan tyckas långsamt. Men går man igenom vers för vers varannan vecka med avbrott för kommentarer och frågor så tar det tid. Efter en indelande bön sammanfattar prästen Sture Lundqvist vad man läst gången innan; Jesus botar en man vid badet Betesda på sabbaten och de skriftlärda rasar för att Jesus säger att han kommer från Gud. Det gamla badet vid fårdammen har idag grävts fram och finns vid lejonporten i Jerusalem. ”...så det är verkligheten vi talar om ”säger Sture.
Ett med Gud
Dagens tema (vers 19- 47) handlar om hur Jesus poängterar gång på gång att han är ett med Gud. Deltagarna läser en vers vardera. Då alla inte har samma bibelöversättning skiljer sig ordval och formuleringar en aning. ”Olika översättningar kan ge en a-ha upplevelse” förklarar Sture. Det ger också upphov till en spontan diskussion kring Johannes döparens beskrivning i första kapitlet av Jesus som Guds lamm eller Guds utvalde. Det finns en tendens idag att hellre prata om Gud än Jesus eller tro överhuvudtaget. Det är vanligt med uppfattningen att tro är en privatsak. "...som kristen ska man ska dela sin tro…vid rätt tillfälle. Vi kan aldrig plocka bort Jesus, han är trons centrum” säger Sture.
Den arianska striden
Mot slutet av timmen ger Sture ger en kort lektion i kyrkohistoria . På 200-talet uppstod nämligen en dispyt om Jesu förhållande till Gud. Arius av Alexandria var fast övertygad om att Jesus var skapad av Gud. Hans lära fördömdes och därför tillkom den Nicenska trosbekännelsen år 325. Den förtydligar Jesus som Guds son i detalj och är ett avståndstagande från Arius lära. Den betydligt kortare apostoliska trosbekännelsen läser vi varje högmässa i kyrkan. Det är en kort sammanfattning av vår kristna tro och är ursprungligen en dopbekännelse från cirka 15O-talet där det framgår, om än inte lika ingående, att vi tror på att Jesus är Guds son.