Leksands kyrka
Leksands kyrkas äldsta delar härstammar från c.a. år 1200. Efter en brand 1709 byggdes kyrkan om och fick då sin nuvarande form med den berömda lökkupolen.
Öppettider Leksands Kyrka
Kyrkan är öppen dagligen, kl: 9:30-15:30
Under sommarhalvåret mitten av juni till mitten av augusti är kyrkan öppen kl. 9.30-17.30
- Kvällsmässa - torsdagar kl 18.00
- Gudstjänst/högmässa - söndagar kl 11.00
Obs! tiderna kan variera. Se vår kalender
Vid frågor kontakta gärna Pastorsexpeditionen, 0247 -80 700
Lectio Divina, Bibel-Bön-Mässa
Den 24 augusti börjar vi en enklare form av bibelstudier på torsdagskvällar före kvällsmässan i Leksands kyrka.
.jpg?doprocessing=&ci=0,0,640,307&ra=1.77778&w=700)
Samtal
Behöver du någon att prata med? Vi erbjuder stödjande samtal
Leksands kyrka på udden mellan Österviken och Österdalsälven är förmodligen Siljansdalens äldsta och troligtvis byggd över ett hedninskt tempel. Rester av en stenålders boplats och vikingagravar i närheten av kyrkan vittnar om, att bebyggelsen här omkring går tillbaka tusentals år i tiden.
Lämningar under golvet till nuvarande kyrka ha bedömts såsom grundmuren till en kvadratisk träbyggnad. "Byggnadsgrunden avslöjar, att det var en stavbyggnad, som hade väggar av rest timmer och jordfasta stolpar i varje hörn. Sådana tempel hörde till det yngsta hedniska kulturskedet." Allt talar för att vi här ha en urgammal kultplats för Siljansbygden.
En medeltida byggnad i senromask stil från omkring år 1200 utgör Leksands kyrkas innersta kärna och motsvarar långhusets tre mellersta skepp. Materialet i dess äldsta del, där valv torde ha saknats, är uteslutande gråsten. En liten sakristia i norr har möjligen tillhört redan den ursprungliga avlånga, fyrkantiga kyrkan.
Omkring år 1400 tillbyggdes ett torn i väster, Dalarnas äldsta, som härjades av åskeld vid 1500-talets slut. En ny spira uppfördes men gick till spillo 1627, då kyrkan blev med "torn, taak och alt träwerke nedbrännt af ljungeldh, ja ock mycket af muren under hwalvet nederfallet sedan ock alla klockarna till aska och sandh förmultna, der infölje wij ij detta åhret hafva fält många tårar". Ånyo restes en spira "av gudlös höjd", vilken också gick samma öde till mötes 1709.
Efter olika tillbyggnader under 1500- och 1600-talen utökades kyrkan i början av 1700-talet med bl.a. koret, då även pelare och bågar omformades. Taket förändrades till brutet och takryttaren med "löken" restes. På spiran uppsattes ett järnkors med gyllene kungakrona och Karl XII:s namnchiffer. Träbyster av Petrus och Paulus (templets skyddspatroner) placerades på takåsen, den förre över koret, den senare över västra porten (huvudingången). Den sistnämnda ombyggnaden gjorde Leksands nuvarande form.
- Av kyrkans portar märkes särskilt den s.k. brudporten, inramad i sandsten, huggen 1671 av mäster Simon, stenhuggaren från Rättvik.
Överstycken har inskrifterna: "Matt: Vi Söken först efter Guds Rijke och hans rättferdigheet Så faller eder alt thetta till. Herren beware tijn utghång och din ingång ifrån nu och i ewigheet. Psal: CXXI."