I allt vårt arbete med våra grönytor i församlingen försöker vi ligga i framkant. Mathilda Bäckman som är kyrkovaktmästare har ett särskilt uppdrag att inspirera oss till att tänka på den biologiska mångfalden. Under sommaren har vi börjat lära oss att slå gräsytor med lie. Det är en urgammal metod men den kräver kunnande vilket hela arbetslaget märkte när vi provslog prästgårdsparkens område med långgräs. Otroligt roligt och mycket svårare än vi föreställt oss.
Philip Reimers som är kyrkovaktmästare i Lövestad har provanlagt en liten äng vid prästgården. Det har slagit väl ut, vilket ni kan se av bilderna. Nästa år skall vi försöka i större skala på Lövestad nya kyrkogård. Tänk om vi kunde förvandla delar av Lövestad nya kyrkogård till en vacker sommaräng… vore inte det något?
Varför gör vi detta? Är det inte enklare att bara klippa med traktorn? Relevanta frågor som jag skall försöka besvara.
Vi gör det för att vi har ett ansvar att sköta de grönytor vi fått ansvar för på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden gynnas. Vi vill ge utrymme åt bin, humlor och andra små varelser. Vi gör det för att vi tycker det är roligt och vi lär oss hela tiden något nytt.
Visst är det enklare att klippa med traktorn en gång i veckan men då får vi gräsytor utan annat liv än gräs och mossa. Att klippa med traktor innebär utsläpp av koldioxid och kan medföra en del arbetsmiljömässiga konsekvenser av negativt slag. Det är ett ensamarbete på en vibrerande maskin.
Vi hoppas att alla skall uppskatta våra försök. Vi kanske inte lyckas fullt ut men även ett aldrig så litet bidrag till den biologiska mångfalden kan vara bra för helheten.
Åke Appelgren
