LÖVESTADS FÖRSAMLING

Prata med oss

Kontakt

LÖVESTADS FÖRSAMLING Besöksadress: Lövestad byaväg 43, 27571 Lövestad Telefon: +46(417)21043 E-post till LÖVESTADS FÖRSAMLING Webbplats

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Lövestad kyrka, byggnads- och reparationshistoria

I kyrkbyn en kilometer från Lövestad samhälle ligger Lövestad kyrka. På den platsen har det funnits kyrka sedan 1100-talet. Den nuvarande kyrkan uppfördes under åren 1854-1856 efter ritningar upprättade år 1847 av lundaprofessorn och domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius (1792-1869).


Lövestads kyrka
Lövestads kyrka är 39 meter lång, 29 meter bred och tornets höjd är 23 meter. Bild: Helen Lindqvist

Kyrkan är uppförd i nyromansk stil med torn, bredare långhus samt korsarmar åt norr och söder. Planen är T-formad och egentligt korparti saknas. Kyrkan avslutas med en tresidig, absidial sakristia längst i öster.

Murverket består av gråsten med tegel i gavlar, omfattningar listverk. Fasaderna är putsade och vitkalkade med dekorationer form av blinderingar, rundbågelister m.m, typiska för Brunius kyrkoarkitektur.

Invändigt är kyrkorummet, i enlighet med Brunius intentioner, försett med kassettak, skärmvägg mot sakristian och slutna bänkkvarter.

Kyrkan är 39 meter lång, 29 meter bred och tornets höjd är 23 meter. Kyrkan rymmer cirka 450 personer.

Lövestads kyrka
Lövestads kyrka med den gamla kyrkogården Bild: Helen Lindqvist

KYRKANS BYGGNADS- OCH REPARATIONSHISTORIA

Lövestads kyrka uppfördes under åren 1855-1856 på platsen för dess medeltida kyrka som revs året dessförinnan. Kyrkan, och den intilliggande skolbyggnaden från år 1848, uppfördes båda efter ritningar av lundaprofessorn och domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius (1792-1869). Kyrkan är byggd enligt 1847 års ritningar.
Drivande i kyrkobyggnadsprojektet var förutom Brunius den stridbare prosten Nils Jacob Qviding. Byggnadsarbetet påbörjades av byggmästare M Cederholm. När denne avled övertogs ledning av verkgesällen Björklund under dödsboets ansvar. Byggnadsarbetet drabbades av stora problem då entreprenören betalade så låga löner att inga duktiga hantverkare ville ta anställning vid bygget. De arbetare som dök upp ägnade sig hellre åt fylleri än arbete. På måndagar var arbetsstyrkan oftast kraftigt reducerad.

Prosten Qviding hamnade ofta i kontroverser med byggledning och byggnadsarbetarna. Björklund skickades så småningom iväg (vilket skedde under hurrarop och skott) och istället anlitades byggmästare Malmgren från Sölvesborg. Malmgren ordnade folk både från Blekinge och från orten. Kontroverserna mellan prosten och byggarna fortsatte dock. I maj 1856 kom till sist Brunius till Lövestad och kunde avsyna kyrkobyggnaden som stod färdig.

DEN GAMLA KYRKAN

Brunius beskrev år 1847 den då befintliga kyrkan som var helgad åt Sankta Anna (jungfru Marias mor). Kyrkan bestod av ett långhus med två ursprungliga travéer vilka senare hade tillbyggts med en travé åt väster och två åt öster. Samtliga fem travéer var valvslagna. Utanför långhusets södra port låg ett vapenhus. Långhuset hade skråkantade socklar och rundbågig söderport. Spår efter en motsvarande port kunde ses på den norra långhusväggen.

I en ämbetsmannabeskrivning från år 1830 beskrivs att de två tillbyggda östliga travéerna rymde altare och predikstol. Dessa ansågs vara uppförda före reformationstiden medan den västligaste travéen med västgavel enligt beskrivningen var uppförd under åren 1590-1595.

Kyrkans tak var täckta med koppar och tegel. I beskrivningen nämns förutom vapenhusets söderport ytterligare en ingång ”mitt för altaret”. Kyrkorummets invändiga mått var 45 x 9 alnar, ca 26,5 x 5,3 meter. Det lystes upp av fyra fönster på den södra sidan och två på den norra. En två alnar bred mittgång, belagd med tegel, löpte från västgaveln ända fram till altaret.

Lövestads kyrka
Glasmålningar i Lövestads kyrka Bild: Helen Lindqvist

Brunius ansåg att kyrkan var alltför lång i förhållande till dess bredd och dessutom för låg. Kyrkan rymde endast 240 personer och församlingen behövde plats för 600 personer. Brunius föreslog att en ny kyrka borde uppföras, vilket sedan skedde enligt hans eget ritningsförslag. När den gamla kyrkan revs auktionerades inredningen och flera inventarier ut och spreds för vinden.

I samband med en renovering år 1958 påträffades grundmurs-rester från den romanska stenkyrkans västligaste del. Undersökningar visade att den medeltida kyrkans västmur av allt att döma låg i höjd med långhusets tredje fönster från väster räknat. Innanför de delvis blottlagda grundmursresterna påträffades också fyra stenkistor som bedömdes vara från 1100-talet.