Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Trollhättan Besöksadress: Drottninggatan 42, 46133 Trollhättan Postadress: BOX 161, 46124 TROLLHÄTTAN Telefon:+46(520)472900 E-post till Svenska kyrkan Trollhättan

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Allan vandrar vidare

Götalunden är Trollhättans äldsta begravningsplats. Här vilar en stor del av stadens historia och förra årets kyrkogårdsvandring med Allan Johansson lockade många. Nu planeras fler. – Jag är en glad amatör, men efter att mitt historieintresse väcktes så har jag genom åren lärt mig mycket om Trollhättan, berättar Allan.

ETT 70-TAL INTRESSERADE följde honom på den historiska vandringen som anordnades på Götalundens begravningsplats i augusti 2018. Nu ser både Allan och
kyrkogårdschefen Roger Patriksson fram emot att göra det fler gånger.
– Vi får förfrågningar då och då och våra begravningsplatser har mycket att berätta om vår stads historia. Allans berättarförmåga gör det dessutom väldigt trevligt, säger Roger Patriksson, som ibland även visar runt besökare på egen hand.
– Bland annat finns intresse i släktforskningsföreningar som hör av sig, berättar han.

ATT VARVA HISTORIA med information om begravningsplatsernas skötsel och hur nutidens hantering skiljer sig från förr, har också visat sig vara en bra
kombination.
– Vi har pratat om att ha motsvarande vandringar även på Håjums begravningsplats. Där finns också en mycket intressant flora och fauna och 6 000 år gamla fornlämningar. Men eftersom Götalunden är vår äldsta begravningsplats
så finns det många historiskt extra intressanta trollhätteprofiler begravda just där,
konstaterar Roger.

ALLAN JOHANSSON TILLHÖR själv definitivt trollhätteprofilerna. Efter många år i postens och fotbollens tjänst fortsatte han sin yrkesbana i tidningsvärlden 1985. Först som sportreporter på Trollhättans Tidning/Lilla Edet-Posten, sedan som sportchef. 2010 lämnade han det som då blivit ttela efter flera år som redaktionschef och redaktionssekreterare. Då tog han till slut på allvar tag i boken han börjat jobba med så smått.
– Fem kapitel vara klara när jag slutade på tidningen. Allt började med en skröna från 1800-talets i Åsaka som min pappa hade berättat för mig för många års sedan. Den gav mig idén till boken och redan på juldagen 2001 skrev jag inledningen. Sedan tog det sin tid, konstaterar Allan och skrattar.

SLUTRESULTATET BLEV FYRA fristående romaner i Fritt fall-serien om en familjs
öden och äventyr i 1800-talets Sverige. Berättelsen utspelar sig i Trollhättan, som precis som landet i övrigt vid den här tiden tar sina första stapplande steg från bonde- till industrisamhälle.
– Att väva in historia i en roman är ett roligt sätt att berätta, konstaterar Allan, som
under skolåren inte hade det minsta intresse för saker som hänt förr. Över huvud taget var skolan inte särskilt rolig.
– Det var väl en kombination av lathet och oförstånd, så jag hoppade av gymnasiet och började jobba istället.

SÅ SMÅNINGOM FICK han idén att börja plugga på distans för att få klart med studentexamen.
– Då började jag med en kurs i historia med fokus på andra världskriget. Och där föddes mitt historieintresse som hängt i sedan dess.

JOBBET PÅ KANSLIET hos IFK Trollhättan kom visserligen i vägen för fortsatta studier, men lusten att lära mer om Trollhättans historia stärktes. Han förvaltar intresset genom sitt medlemskap i Trollhättans idrottshistoriska förening och Trollhättegillet. När så frågan kom att leda en kyrkogårdsvandring på Götalunden tackade han med glädje ja.
– Förutom de många historiska personerna som ligger begravda här, så är det roligt
att också kunna komma med lite berättelser kring mer nutida
trollhättebor. Jag har ju träffat många av dem via jobbet genom åren, säger Allan, som dock är noga med att påpeka att han ”absolut inte kan allt”.
– Men det fina är att om någon undrar något så finns det oftast någon annan bland dem som går med som kan fylla i och berätta. Det är väldigt trevligt.

Text: Erik Torstensson, Foto: Jerry Lövberg