Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Trollhättan Besöksadress: Drottninggatan 42, 46133 Trollhättan Postadress: BOX 161, 46124 TROLLHÄTTAN Telefon:+46(520)472900 E-post till Svenska kyrkan Trollhättan

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Patos - Laget som trotsar alla utmaningar

– Pappa, varför får inte jag vara med och spela fotboll längre? Frågan från sonen Erik gjorde riktigt ont. Och till slut tog Hasse Andersson och hustrun Anne saken i egna händer. Nu är NPF-laget i Trestad inne på sitt fjärde år. Och varje lördag på Stallbacka är en högtidsdag.

LÖRDAGEN DEN 12 september 2015 är en historisk dag för Trestadsfotbollssugna barn och ungdomar med så kallade Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det som började med ett smått förtvivlat inlägg på Facebook är nu en verksamhet som samlar ett 30-tal fotbollssugna killar och tjejer som på grund av ADHD, autism eller andra diagnoser har svårt att spela i andra fotbollslag.

HASSE ANDERSSON VAR själv fotbollsledare i en av trollhätteföreningarna tidigare.
– Det gick bra när Erik var 7–8 år, men jag märkte att det blev svårare och svårare för honom ju äldre barnen blev och kraven ökade. Han klarade inte av det och fick sluta med fotbollen. Och åren efter det hade han en period som var oerhört jobbigt. Han mådde väldigt dåligt psykiskt och vi stod helt maktlösa, säger Hans.

ERIK VILLE INTE leva längre. Att till slut få kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin blev räddningen.
– När Erik var elva år fick han tre diagnoser. Asperger, adhd och ocd, berättar Hasse, som efter sonens fråga om att få spela fotboll igen inte såg någon annan lösning än att starta ett eget lag. Då hade man prövat flera andra idrotter, men kärleken till fotbollen var nummer ett för sonen.
– Han frågade hela tiden, och vad skulle jag svara? berättar Hasse, som genom åren anklagat sig själv för Eriks diagnoser. Forskning pekar på en viss ärftlighet.
– Jag är en typisk ADHDperson, även om jag inte själv har fått en formell diagnos.
Men jag har anklagat mig mycket för att Erik fått det och det har varit oerhört jobbigt att bära på en sån stor ilska. Idag kan jag hantera det på ett annat sätt, säger Hasse.

HUSTRUN SEDAN 18 år, Anne, har gång på gång försökt få sin man att förstå att en NPF-diagnos inte ska ses som en belastning. Utan som en möjlighet. Hon jobbar med unga vuxna i liknande situationer.
– Allt handlar om hur man förhåller sig till det. Idag finns både hjälpmedel och pedagogik som kan göra vardagen mycket lättare. Se bara på vår Erik. I dag är han en självständig kille som fiskar och som har hittat moppekompisar.
Och förhoppningsvis klarar han av att bo själv när han blir vuxen, säger Anne.

FOTBOLLEN ÄR NU ett avslutat kapitel för 16-årige Erik, som dock stolt konstaterar att det är tack vare honom som
NPF-laget finns med omkring 150 medlemmar. Det som bidrog till en viktig vändning för honom är nu mötesplatsen för alla som vill och kan i företaget Nevs idrottshall på Stallbackaområdet. De yngre barnen kör lek och boll på övervåningen, medan de lite äldre spelar i stora hallen.
– Där är det landskamp varje gång, säger Hasse och skrattar.
Fotbollsreglerna är underordnade, men respekten för
varandra är självklar.

– Det finns de som hävdar att barn och ungdomar med NPF-diagnoser saknar respekt och empati, men det är helt fel, säger Hasse, som fortfarande får lika mycket energi av lördagsträffarna.
– I början satt Anne och jag och grät efteråt efter all uppskattning som barnen visar. Lyckan över att få vara med och bli sedd är ibland överväldigande för flera av våra spelare, konstaterar han.

DET GÄLLER ÄVEN föräldrarna. Therese Andersson är ensamstående trebarnsmamma med ett barn som fått en NPFdiagnos, och ett som är under
utredning. Lördagsträffarna har blivit livsviktiga.
– Här behöver man inte be om ursäkt för sina barn hela tiden, utan hit kommer man som man är. Någon föranmälan till träningarna behövs inte, utan vi kommer så ofta vi kan. Och om det strular till sig så gör det inget om man kommer lite sent. Det är skönt.

ANNE ANDERSSON KÄNNER igen sig i det ständiga ursäktandet.
– Det är så man gör i föräldrarollen när man känner att barnen utmärker sig. Men det är väldigt påfrestande att ha det så, säger hon och fixar denna lördags sista korv och bröd till de sista spelarna som säger hejdå och tack för idag.
– Extra roligt är det att se hur syskonen till barnen med diagnos också får kontakt med varandra. De får ju ofta stå tillbaka, säger Anne, som har en vuxen son från en tidigare relation, medan Hasse har två vuxna döttrar.

FÖRETAGET NEVS LÅNAR ut både hall och fotbollsplan till laget, som lockar medlemmar från Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla.
– Att vi får använda Nevs-hallen och planen har betytt mycket för oss. Sedan
har vi fått olika stöd från företag och olika fonder. Bland annat har vi fått ett stipendium på 50 000 kronor av Swedbank för vår satsning på Ungdomsidrott.
Det tog vi emot på Idrottsgalan i Stockholm, berättar Hasse.

KRAVLÖS FOTBOLL OCH mycket vänskap är det som gäller. Och Hasse hoppas att trollhätteinitiativet ska sprida sig till fler orter.
– Vi har varit med och startat ett lag i Sjuhärad och hoppas att fler orter ska följa efter.
– Min dröm är ett NPF-lag i varje stad, och på sikt kanske vi kan träffas och spela matcher mot varandra.

DET BLEV MASSOR av positiv medial uppmärksamhet kring laget när det startades. Hasse själv blev bland annat nominerad till Årets Eldsjäl 2016 av föreningslivets spelbolag Folkspel i kategorin Integration, där han till slut var en av fyra finalister.
– Bara att bli nominerad var ju ett bevis på att vi gjort något bra. Det var fantastisk, säger Hasse, som också uppmärksammats på Fotbollsgalan, varit nominerad till utmärkelsen Årets prestation vid Trollhättans Idrottsgala och Årets eldsjäl av föreningen Kung över livet, som startades 2012 av föräldrar till barn som
har olika NPF-diagnoser. UTMÄRKELSER OCH RESULTAT är dock helt underordnat. Det viktigaste är att alla, oavsett förutsättningar, får känna sig inkluderade.
– Jag klandrar inte andra fotbollsföreningar. Har man 40–50 barn, varav kanske tre
har diagnoser, så blir det tufft att hantera både hela gruppen och varje enskild individ. Men samtidigt behöver vi generellt bli bättre på att öppna upp för alla så långt det är möjligt, säger Hasse.

HAN VET HUR det känns när ens barn inte får vara med eller kanske inte bjuds på barnkalasen för att det blir så stökigt.
– Det kan vara fruktansvärt ensamt att ha barn med dolda handikapp, konstaterar Hasse, som till vardags är resande ventilationsmontör.
– Så mycket fotboll kan jag inte, men vi har vår egen Tord Grip, säger Hasse om sin
tränarkollega Fredrik Karlsson från Vänersnäs. Fredrik har också varit med sedan starten.
FREDRIK, HASSE OCH ANNE kommer fortsätta slåss för att skapa möjligheter för barnen med NPF-diagnoser. Fotbollen är ett av många verktyg för att bryta isoleringen.
– Många av våra lagmedlemmar tycker egentligen att det är väldigt jobbigt att lämna hemmet, men när lördagen kommer står de redo vid dörren för att åka och spela fotboll. Det är ett av flera kvitton på att detta fyller en viktig funktion. Förutom det roliga med själva fotbollen får man nya vänner.

MERPARTEN AV ÅRET spelar laget inomhus, men när sommaren knackar på väntar gräsplanen. Linjer, offside och inkastregler behöver spelarna inte lägga energi på. Här är det liret och glädjen som står i fokus.
– Man kan säga att planen sträcker sig till Trollhättans stadsgräns. Det är inte så himla noga, säger Hasse.
Både han och Anne har insett vikten av att ta hand om sig själva. De tillbringar många timmar i gymmet. Att träna blev ett sätt att orka när Erik mådde som sämst. På sommaren bär det av till Spanien i husbilen.
– Att åka i vår egen husbil är en trygghet för Erik. Och dessutom har jag något att
meka med, medan Anne solar. Jag kan inte ligga still i en solstol och läsa en bok. Det funkar inte för mig.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar(NPF)
påverkar hur hjärnan arbetar och fungerar. Vanliga diagnoser är ADHD, Tourettes syndrom, Aspergers syndrom och autismspektrumtillstånd.

Personer med NPF kan ha svårt att:
• Reglera sin uppmärksamhet
• Styra sina impulser och anpassa aktivitetsnivå
• Tolka och kommunicera med sin omgivning
• Hålla kvar information i minnet
• Kontrollera motoriken

Personer med NPF kan ha en fantastisk förmåga att:
• Hyperfokusera
• Se detaljer som andra inte ser
• Tänka utanför ramarna
• Idérikedom, fantasi och kreativitet
• Förändringsbenägenhet
• Problemlösning
• Målmedvetenhet och envishet