Nutid och framtid – för mänskliga rättigheter i Sverige och Europa

Nyhet Publicerad

De internationella mänskliga rättigheterna är ett av mänsklighetens största framsteg. De nedtecknades i sorgen och vanmakten efter en av vår moderna historias största katastrofer – Förintelsen. Idag ser vi fascistiska och rasistiska partier ta plats i parlamentariska församlingar i Sverige, Europa och världen.

Hatet gror, men det gör också motståndet. Rasismens framfart är ett bakslag för de mänskliga rättigheterna och för demokratin. På vilket vis kan vi påminna om de mänskliga rättigheterna och återigen med eftertryck säga ”Aldrig mer!”? Hur bemöter vi hatets olika skepnader? Hur organiserar vi oss och vilka metoder kan vi använda för att mobilisera motstånd? Hur kan vi alla arbeta praktiskt med ett rättighetsperspektiv för att motverka rasism i vår vardag?

Hatet återfinns i alla delar av samhället, världen över, men manifesterar sig på olika sätt. Vi känner det som antisemitism, antiziganism, islamofobi och afrofobi. Hatet och diskrimineringen vänder sig också ofta mot andra grupper i vårt samhälle. Vilken roll kan civilsamhället spela för att motverka rasism och för att stärka rättighetsarbetet? Hur organiserar vi oss? Vilka metoder används för att mobilisera motstånd? Hur har man gjort förut och på andra platser i världen? Vilka lärdomar kan vi dra av det? Hur kan vi gemensamt stå upp för allas lika värde och rättigheter?

Dagen om de vita bussarna vill påminna om de insatser som efter andra världskriget gjordes i humanitetens tecken men också öppna för samtal och reflektion kring medmänsklighet, dess grund, utmaningar och begränsningar. Vi vill koppla dessa frågor till vår tid och till dem som idag förföljs och förtrycks i Europa.

I samtalet medverkar 
Thomas Hammarberg ordförande för Kommissionen mot antiziganism. 
Ingrid Lomfors Överintendent för Forum för levande historia 
Cecilia Wikström EU parlamentariker 
Samtalsledare är Peter Örn författare och konsult.