Program
OLOF ÅHLSTRÖM och hans musikaliska värld
Olof Åhlström (1756-1835)
Charlotte Cederström (1760-1832)
1) Wintrens wälde lycktar / Johan Henrik Kellgren,
Stockholms-Posten d. 21 juni 1779
2) Fredmans Epistel No 74 / Carl Michael Bellman 1789-90
3) Ungdom du hvars hjerta hyser / Anna Maria Lenngren 1789
4) Skön stod blomman /anonym 1802
5) Svensk polska med Variationer c-moll 1792
6) Vid den spegelklara bäcken Charotte Cederström 1805
7) Psalm: Vad röst, vad ljuvlig röst /J. O. Wallin 1813/1832 No 153
8) Lantmannen C. Cederström / C. Cederström 1807
9) Melankolisk fantasi anonym 1803
10) Marche c-moll 1797
11) Saliga timma anonym 1805
12) Nu / anonym 1801
13) Sommarnatten / Michael Choraeus 1803
Anna Nyhlin, sång
Bernt Malmros, klaver
OLOF ÅHLSTRÖM
-den nykomponerade svenska visans fader
Född på Åletorp, Vårdinge socken i Södermanland den 15 augusti 1756, död i Stockholm den 11 augusti 1835. Tidigt upptäcktes hans håg för musiken då han hängde socknens organist i rockskörten när denne spelade i Vårdinge kyrka. Olof lärde sig snart att ta ut alla de kära psalmmelodierna. Nyss fyllda 16 år blev stugan honom för trång och längtan till musiken för stark. Han tog vandringsstaven och fotvandrade till Stockholm dit han anlände den 19 augusti 1772. Det var dagen för Gustaf III:s oblodiga statskupp. Olof antogs som en av de första eleverna vid den år 1771 instiftade, Musikaliska akademien.
1776 - 1792 sitter han på orgelpallen i Maria Magdalena kyrka på Södermalm. Han är samtidigt med i den ungdomliga kretsen kring tidningen Stockholms-Posten, i vars redaktion återfinns Johan Henrik Kellgren (1) och Anna Maria Malmstedt (gift Lenngren) (3). och Petter Lenngren.
1786 blir han kronprinsens Gustav Adolf klaverlärare och Gustav III:s rådgivare i musikaliska spörsmål.
1789 erhåller han Kungl. Privilegium att trycka noter. Då tar han sig an att, som ett de första större projekten, teckna ner, redigera och arrangera samt att trycka C. M. Bellmans Fredmans Epistlar och Sånger (2), (1790 och 1791). Detta arbete utförde han i sin dåvarande bostad på Maria Kvarngata (nuv. Kvarngatan), alldeles intill kyrkan.
Från 1792 till fram sin död 1835 är han sedan organist i St. Jakobs kyrka och bebodde Jakobs gamla skolhus på Norra Smedjegatan, där han också hade sitt nottryckeri (nuv. Gallerian).
Åhlström gav ut två epokgörande periodiska notutgåvor. Först kom "Musikaliskt Tidsfördrif" 1789-1834 (3, 4, 5 & 10), innehållande främst klaver- och operamusik av såväl inhemska, svenska som internationellt verksamma kompositörer. Därpå följde "Skaldestycken satte i Musik" 1794-1823 (6, 8, 11, 12 & 13) med dikter satta i musik, ofta av honom själv. Han satte under åren musik till mer än 200 dikter författade av tidens bästa svenska poeter, bland dessa märks: Anna Maria Lenngren (2), Johan Henrik Kellgren (1), Frans Michael Franzén, Johan David Valerius, Michael Choraeus (13), Axel Gabriel Silverstolpe, Lorens Sjöberg, Charlotte Cederström (6 & 8) och Johan Olof Wallin (7).
Åhlströms instrumentala produktion utgörs främst av klavermusik (5 & 10) och sonater för violin och klaver. Av speciellt intresse är de kantater för orgel/klaver och sångsolister, skrivna för årets kyrkliga högtider från hans organisttid i St. Jakobs kyrka.
Text av Bernt Malmros