Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Maria Magdalena församling Besöksadress: Sankt Paulsgatan 10, 11846 Stockholm Postadress: BOX 15010, 10465 STOCKHOLM Telefon: +46(8)4622940 E-post till Maria Magdalena församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

S:ta Maria Magdalena kyrka

Söders äldsta församling har en kyrka med mycket gamla anor.

Klockringning begränsas

Kyrkklockorna kommer ej att ringa kl 22-08 p g a klagomål till Länstyrelsen av hyresgäster i området.

Norra fasaden avbildad från Hornsgatspuckeln på 1690-talet. Gravyr ur »Suecia Antiqua et Hodierna«. Tvärskeppsgaveln ses här sådan Nic. Tessin d.ä. formgivit den.

Renoveringen av S:ta Maria Magdalena kyrka

Här kan du läsa mer om renoveringen av kyrkan som skedde augusti 2015-november 2016. 

Kort historisk beskrivning

Kyrkan sedd från öster strax före rivningen på 1520-talet.

Text: Göran Kåring.

Första gången kyrkan nämns i handlingarna är 1347, då som ett enkelt begravningskapell. Ett par år senare får vi reda på det namn som den burit alltsedan dess: Sankta Maria Magdalena, efter den Maria som kom från orten Magdala i Galileen, den norra delen av Israel, och som hörde till den innersta kretsen kring Jesus. Under resten av medeltiden byggdes kapellet om och till i flera omgångar och blev alltmer likt en traditionell kyrka med torn och avdelat kor.
Gustav Vasa beordrade efter Västerås riksdag 1527 att kyrkan skulle rivas av militärstrategiska skäl. På 1580-talet började man på Johan III:s order åter bygga upp kyrkan men arbetet gick långsamt och inte förrän 1634 kunde den återinvigas, varefter den på grund av kraftig befolkningsökning på Södermalm genomgick en ganska komplicerad tillbyggnadsprocess under resten av 1600-talet. Nicodemus Tessin d.ä. ritade de bägge tvärskeppsgavlarna och hans son Nic. Tessin. d.y. ritade västportalen (huvudingången).

Vid den stora Mariabranden i juli 1759 lades kyrkan nästan i ruin, men redan på försommaren 1763, efter en märkligt kort byggnadsperiod, stod den åter församlingen till buds i det skick som den i stora drag har behållit sedan dess. Överintendenten Carl Johan Cronstedt ledde återuppbyggnaden och ritade bl.a. altaruppsatsen och predikstolen. Eftersom murarna försvagats av branden var han tvungen att sänka valvens höjd. Interiören med de stora fönstren med ett rikt ljusinsläpp, liksom den översiktliga och öppna interiören, avspeglar upplysningstidens ideal.

Arkitekten Lars Israel Wahlman svarade för en restaurering 1926-27 med bl.a. nya bänkar. Den senaste reparationen ägde rum 2015-16 och omfattade mest nya ytskikt och installationer men medförde också en begränsad förändring av kyrkans inredning. Putsens kulör blev också förändrad.

Genom århundradena har S:ta Maria Magdalena genomgått en omfattande utveckling från ett enkelt kapell till en församlingskyrka för en tidvis stor befolk-ning. Den är nu det andliga hemmet för en församling inom Svenska kyrkan som består av ungefär 11.000 medlemmar. Den används flitigt under de flesta av veckans dagar för gudstjänster, konserter och som en plats för enskild andakt. En helig plats mitt i innerstadens myllrande liv.

Altaruppsatsen och utsmyckningen i korvalvet skars av den franske bildhuggaren Adrien Masreliez som flyttat till Stockholm. Till vänster epitafiet över Christopher Polhem som gravsattes under kyrkans golv 1751, 89 år gammal. Altarringen av kolmårdsmarmor är en donation från Kungliga slottet, där den tidigare omgivit drottning Kristinas silvertron i Rikssalen. Också de två flankerande gipsskulpturerna är en gåva från slottet.

Gustav Vasa beordrade efter Västerås riksdag 1527 att kyrkan skulle rivas av militärstrategiska skäl. På 1580-talet började man på Johan III:s order åter bygga upp kyrkan men arbetet gick långsamt och inte förrän 1634 kunde den återinvigas, varefter den på grund av kraftig befolkningsökning på Södermalm genomgick en ganska komplicerad tillbyggnadsprocess under resten av 1600-talet. Nicodemus Tessin d.ä. ritade de bägge tvärskeppsgavlarna och hans son Nic. Tessin. d.y. ritade västportalen (huvudingången).

Vid den stora Mariabranden i juli 1759 lades kyrkan nästan i ruin, men redan på försommaren 1763, efter en märkligt kort byggnadsperiod, stod den åter församlingen till buds i det skick som den i stora drag har behållit sedan dess. Överintendenten Carl Johan Cronstedt ledde återuppbyggnaden och ritade bl.a. altaruppsatsen och predikstolen. Eftersom murarna försvagats av branden var han tvungen att sänka valvens höjd. Interiören med de stora fönstren med ett rikt ljusinsläpp, liksom den översiktliga och öppna interiören, avspeglar upplysningstidens ideal.

Altarmålningen utfördes 1764 av Adrien Masreliez son Louis när denne var blott 16 år gammal. Louis Masreliez ansågs vara ett underbarn, och detta hans arbete blev början på en framgångsrik karriär som senare kom att ägnas åt inredningsarbeten på bl.a. Stockholms slott och i Gustav III:s paviljong på Haga. Målningen föreställer herdarnas tillbedjan inför den nyfödde Jesus, vars gestalt framställs som den ena ljuskällan i scenen – den andra är det gudomliga skenet som strålar ner uppifrån vänster. Motivet är ett exempel på hur man under senare hälften av 1700- talet undvek den vanliga framställningen av Jesus på korset för att först avbilda andra scener ur Jesu liv. Senare valde man gärna att framställa det nakna korset, gärna med svepningen draperad.

Arkitekten Lars Israel Wahlman svarade för en restaurering 1926-27 med bl.a. nya bänkar. Den senaste reparationen ägde rum 2015-16 och omfattade mest nya ytskikt och installationer men medförde också en begränsad förändring av kyrkans inredning. Putsens kulör blev också förändrad.

Genom århundradena har S:ta Maria Magdalena genomgått en omfattande utveckling från ett enkelt kapell till en församlingskyrka för en tidvis stor befolk-ning. Den är nu det andliga hemmet för en församling inom Svenska kyrkan som består av ungefär 11.000 medlemmar. Den används flitigt under de flesta av veckans dagar för gudstjänster, konserter och som en plats för enskild andakt. En helig plats mitt i innerstadens myllrande liv.

Predikstolen, ritad av C.J. Cron-stedt och utförd av en snickare från Västerås. Dekorationsdetaljerna tyder på inspiration från frimurar-rörelsen: palmer, blomstergirlanger och keruber. Mitt på bröstningen, under läspulpeten, återfinns kyrkans enda porträtt av dess titulärhelgon, Maria från Magdala.

Dopfunten hör till de inventarier som man hann rädda undan branden 1759, som började vid östra delen av nuvarande Brännkyrkagatan. Den är från 1638 och dess övre del, den s.k. cuppan, är huggen i en för dopfuntar vanlig åttkantig form. Åttkanten, oktogonen, symboliserar övergången mellan det himmelska (cirkeln) och det jordiska (kvadraten): den som döps blir inte bara medborgare i ett jordiskt rike utan också i himmelriket. Symboliken har sin grund i klassiskt grekiskt tänkande.

Den stora orgelns fasad från 1774 är ritad av överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz. De bägge porträttmedaljongerna återger kung Adolf Fredrik och hans drottning Lovisa Ulrika. Det nuvarande orgelverket byggdes 1927 men innehåller pipmaterial från ett äldre instrument. Det omfattar 50 stämmor fördelade på tre manualer och pedal.

Franska orgeln

Orgeln på södra läktaren från 1986 är byggd efter den franska barockorgelns principer och stämd i s.k. oliksvävande temperatur, vilket betyder att den klingar annorlunda än moderna instrument. Orgeln har 30 stämmor, med tre manualer och pedal.

Längan med gravkor på kyrkogårdens södra sida härrör från 1700-talet. Här är söderbor som haft det ekonomiskt gott ställt begravda. Många av koren är fortfarande privatägda. I den västra delen av längan finns ett par kapell som används av församlingar som hör till Österns ortodoxa kyrka. Också under golvet inne i kyrkan finns ett helt system av gravvalv som såldes till välbärgade familjer.

På kyrkogården finns otaliga personer begravda, i familje-gravar eller på den s.k. fattig-jorden. Till de berömda personer som fått sin gravplats på kyrkogården hör Lasse Lucidor, Ulla Winblad och Erik Johan Stagnelius, samt Astri och Evert Taube. Porträttbysten av Evert Taube är utförd av hustrun Astri.

Evert Taubes grav