Prata med oss

Till innehållet

Hbtq och Svenska kyrkan

Varje människa är skapad till Guds avbild, och älskad av Gud. Det gäller hbtq-personer lika mycket som heterosexuella och cis-personer. Svenska kyrkan vill bemöta varje människa med kärlek och respekt, oavsett sexuell läggning och könsidentitet.


Svenska kyrkan har, liksom många andra kyrkor, en historia av att ha diskriminerat hbtq-personer. Den måste vi nu göra upp med. Att döma eller särbehandla människor utifrån sexuell läggning eller könsidentitet, är inte förenligt med vår tro och övertygelse. Vi människor måste möta varandra med respekt, och lyssna till varandras erfarenheter av liv och kärlek.

Svenska kyrkan ska vara en inkluderande kyrka, där alla ska känna sig trygga och välkomna. Därför jobbar vi aktivt mot diskriminering och för inkludering.

Regnbågsnyckeln

Alla arbetsplatser inom Svenska kyrkan bör sträva efter att bli hbt-certifierade. Det bestämdes på Kyrkomötet (Svenska kyrkans högsta beslutande organ) år 2013.

Svenska kyrkan kan inte bli certifierad av RFSL, eftersom de inte genomför hbtq-certifieringar av trossamfund. Därför har Svenska kyrkan, valt en processmodell framtagen av EKHO (riksförbundet för kristna hbtq-personer), Sensus och och Växjö stift. 

Modellen kallas för Regnbågsnyckeln. Församlingar som vill bli märkta med Regnbågsnyckeln, jobbar med utbildningar och studiecirklar kring boken Så att jag kan komma in av Erik Andersson och Frida Ohlsson Sandahl.

Processmodellen Regnbågsnyckeln prövas i några pilotförsamlingar under 2016 och 2017, men kommer att erbjudas alla församlingar i Svenska kyrkan 2018.

Vad säger Bibeln om homosexualitet?

Många människor uttalar sig tvärsäkert om att Bibeln fördömer homosexuella relationer. Men är det verkligen så?

Det är långt ifrån självklart hur Bibeln ska läsas och tolkas. Det finns texter i Bibeln som ofta påstås fördöma homosexualitet – men det är oklart om de faktiskt gör det.

Några av de här texterna är svåröversatta rent språkligt. Vi kan alltså inte vara säkra på vad som verkligen står. Men vi kan se att texterna oftast handlar om sexuella handlingar som är kopplade till avgudadyrkan, övergrepp eller maktmissbruk. Inte om ömsesidiga kärleksrelationer mellan människor av samma kön.

Kärleksbudskapet väger tyngst

I kristen tradition utgår man ifrån att det finns ett övergripande budskap i Bibeln. Om det finns passager i Bibeln som inte går ihop med det budskapet, kan vi vara kritiska i vår läsning av dem. Det här sättet att förhålla sig till Bibeln är inte nytt. Jesus själv förhöll sig kritiskt till äldre bibeltexter som stred emot hans budskap, och det gjorde även Paulus.

Vi kan konstatera att de bibelord som sägs fördöma homosexualitet, är mycket få. De har ingen central roll i Nya testamentets teologi. Bibelord som handlar om att inte göra skillnad på människor, om att acceptera varandra och visa varandra omsorg, väger tyngre.

Här kan du läsa mer om hur Svenska kyrkan resonerar kring vad Bibeln säger om kärlek, sexuella relationer och homosexualitet.

Olika åsikter inom samma kyrka

Kyrkomötet har slagit fast att Svenska kyrkan ska motarbeta diskriminering av hbtq-personer, att ingen ska skuldbeläggas på grund av sexuell läggning och könsidentitet, och att äktenskapet kan omfatta samkönade relationer likaväl som heterosexuella.

Men Kyrkomötet har också bestämt att det ska få finnas olika åsikter om samkönade relationer inom Svenska kyrkan.

Det här kan tyckas motsägelsefullt. I praktiken betyder det att du som hbtq-person har samma rättigheter som alla andra inom kyrkan. Ingen som jobbar för Svenska kyrkan har rätt att skuldbelägga dig för din sexuella läggning, eller uttrycka en vilja att ”bota” dig. Däremot är det tillåtet för anställda inom kyrkan, att till exempel vara övertygade om att äktenskapet är menat endast för heterosexuella par.

Präster har inte vigselplikt

Är man vuxen och medlem i Svenska kyrkan, har man rätt att gifta sig inom Svenska kyrkan. Oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Så har det varit sedan 2009.

Ändå kan präster fortfarande vägra att viga samkönade par. Det beror på att det inte finns någon vigselplikt – en präst har alltid har rätt att säga nej till att förrätta en vigsel.

Det kan finnas olika skäl till att en präst säger nej, men oftast beror det på samvetsbetänkligheter. Det finns till exempel präster som inte vill viga samkönade par, eller människor som är frånskilda, för att de tror att det strider mot Guds vilja. Men det kan också vara så att en präst säger nej till ett enskilt par av helt andra skäl. Och prästen behöver aldrig berätta varför hen inte vill utföra en vigsel.

Alla har rätt att bli vigda

Samtidigt är församlingen skyldig att se till att alla par som vill, kan bli vigda. Det är kyrkoherdens ansvar att hitta en lämplig präst, eller att själv viga paret. Skulle kyrkoherden också säga nej till ett par, läggs ansvaret på prosten, och därefter på biskopen. Men det är mycket ovanligt att det händer.

Här kan du läsa mer om vigsel.

Fortsatt oenighet

Det finns ett förslag om att alla som vill bli prästvigda i framtiden, måste vara villiga att viga samkönade par. Men Läronämnden är emot det förslaget. (Läronämnden består av biskopar och akademiker, och de ska alltid uttala sig innan Kyrkomötet fattar beslut i trosfrågor.)

Läronämnden menar att det alltid ska vara upp till biskopen att bestämma om en prästkandidat är lämplig eller inte. De tycker också att det ska få finnas olika uppfattningar om den här frågan i kyrkan, även i framtiden.

Kyrkomötet har beslutat om en utredning, som ska visa hur kyrkan kan försäkra sig om att samkönade par inte diskrimineras.

Viktiga årtal och händelser

Idag är det självklart för Svenska kyrkan, att hbtq-personer ska ha samma rättigheter och möjligheter som heterosexuella och cis-personer. En persons sexuella läggning och könstillhörighet har ingen betydelse, när det kommer till möjligheten att gifta sig, prästvigas eller arbeta inom Svenska kyrkan.

Men fram tills ganska nyligen såg det annorlunda ut. Här är en kort redogörelse över några av de beslut, som lett fram till kyrkans nuvarande ståndpunkt. Vill du ha en mer utförlig historisk redogörelse, hittar du det här.

Boken ”De homosexuella och kyrkan” kom ut år 1974

Det första stora steget togs av Biskopsmötet år 1972. De kom fram till att det behövdes en utredning om kyrkans inställning till homosexualitet. En sådan utredning gjordes också. Den publicerades i bokform, De homosexuella och kyrkan, år 1974.

De tankar som kom fram i boken var väldigt radikala på 70-talet. Det viktigaste budskapet var att homosexualitet inte är ett frivilligt val, utan någonting som är djupt grundat i en människa, precis som heterosexualitet. I boken stod att stabila kärleksrelationer är lika viktiga för alla människor. Därför borde kyrkan vara positiv till homosexuella relationer som är byggda på kärlek och trohet.

Ändå tyckte man inte att samkönade par skulle kunna ingå äktenskap. Däremot skulle kyrkan kunna ha en särskild välsignelseakt för sådana relationer. Och man tyckte inte att det fanns något som hindrade att homosexuella skulle kunna ha kyrkliga tjänster.

Det skulle dröja många år innan Svenska kyrkan fattade några beslut i de här frågorna. Men boken blev startskottet för många viktiga diskussioner och utredningar.

Partnerskapslagen år 1995

År 1995 blev det lagligt för samkönade par att registrera partnerskap i Sverige. Biskopsmötets pastorala råd var att präster inte skulle medverka när ett par ingick partnerskap. Själavårdare kunde, om de ville, hålla förbön för paren, men inte som en officiell akt. Det betyder att släkt och vänner inte fick vara med när förbönen hölls.

Samma år sa Läronämnden i ett yttrande, att Svenska kyrkan har bidragit till förtrycket av homosexuella, och att det måste förändras. De menade att man måste ta hänsyn till nya erfarenheter och fakta när man tolkar Bibeln. Precis som kyrkan gjort tidigare, när den ändrade uppfattning om till exempel slaveri, dödsstraff och kvinnans underordning.

Läronämnden sa också att Svenska kyrkan inte bör kalla homosexuellt partnerskap för omoraliskt. Eftersom Svenska kyrkans hållning är att sexuella relationer ska vara byggda på gemenskap och trohet mellan två personer, borde de istället vara positiva till partnerskapslagen.

Nya pastorala råd år 1999

År 1999 kom det nya pastorala råd, som gjorde det möjligt för familj och vänner att vara med under förbönen för par som ingått partnerskap.

Nya beslut på Kyrkomötet år 2005

År 2005 slog Kyrkomötet fast

  • att Svenska kyrkan aldrig får fördöma eller skuldbelägga en person på grund av hens sexuella läggning
  • att Svenska kyrkan ska motarbeta diskriminering av hbtq-personer
  • att Svenska kyrkan inte ska driva eller stödja verksamhet som går ut på att ”bota” homosexuella från deras läggning
  • att Svenska kyrkan inte får vägra att viga någon till kyrklig tjänst, på grund av dennas sexuella läggning.

Sverige och Svenska kyrkan öppnar upp för samkönade äktenskap 2009

I maj 2009 blev samkönade äktenskap lagliga i Sverige. Samma år bestämde Kyrkomötet att även kyrkliga vigslar skulle vara könsneutrala.

Det här är också året då Svenska kyrkan viger sin första öppet homosexuella biskop.

Regnbågsnyckeln

Läs mer om regnbågsnyckeln