Det äldsta dokumentet om präster är från 1324 och nämner en präst som heter Östen. Han är präst i Gierna. Järna stavades Gierna 1291, Öfra och Ytra Gerna 1379. Vi har även namn på två ytterligare präster på medeltiden. Sedan känner vi till en präst på 1580-talet som hette Mattias Philippi. Från 1623 så vet vi namnen på alla kyrkoherdar i Järna. Vi vet även en del om deras levnadshistoria och familjer.
Komminister på 1600-talet
1620 fanns det en komminister i Ytterjärna. En komminister var en hjälppräst åt kyrkoherden. Ordet är latin och betyder medtjänare. En komminister hade begränsade arbetsuppgifter. Han skulle ha tid att fortbilda sig så han kunde bli kyrkoherde. Han kunde också ägna mer tid åt att sköta sitt jordbruk på prästgårdens ägor, göra nyodlingar m.m. En del komministrar åtog sig att läsa med de rika ståndspersonernas ynglar, så att de kunde komma in på gymnasier och universitet.
Prästfruarna kunde ofta ta emot de rikas döttrar för att lära dem hushållskonst, men även allmän skolutbildning. Ofta var prästfruarna också läkekunniga. Den kunskapen gick i regel från mor till dotter. Döttrarna blev ofta senare gifta med präster. Det var stor skillnad på lönen mellan kyrkoherdar och komministrar. En del komministrar levde fattigt.
Den siste komministern i Ytterjärna hette Carl Beckmark. När han dog 1869 drogs komministertjänsten in och kyrkoherden skulle sköta allt själv. Han hade ibland en adjunkt som bodde hos honom i prästgården. Vi vet namnen och en del biografiska uppgifter om 16 präster i Ytterjärna. Lönen bestod av avkastningen från prästgården, men även en del av det så kallade tiondet. En del av tiondet gick bland annat till sockens fattiga.
Järna pastorat räknades som medelgott ekonomiskt. Den sammanlagda lönen beräknades 1886 till 4 500 kronor. Jämförelsevis kan nämnas att Vårdinge
pastorat också räknades som medelgott, men lönen för kyrkoherden där var ändå lägre. Den var samma år beräknad till 3 370 kronor. Efter 1869 ingick avkastningen av komministergården Överkumla (Ytterjärna) i lönen för kyrkoherden i Järna.
Hur prästens lön skulle tas in fanns det tydliga beslut på. De var fastställda av kungen på en konselj. I Järna skulle till exempel varje mantalsskriven person ge ”40 öre för man och 20 öre för qvinna; af nybyggare, backstugusittare och inhyseshjon 50 öre; samt för inkomst av kapital eller arbete ¼ procent af inkomsten”. Till detta kom avkastningen av prästgården, liksom andra inkomster. På den tiden bodde det ca 1000 personer i Överjärna och ca 750 i Ytterjärna.
Prästgårdar och församlingshem
Prästgården i Järna hette Telleby. Storleken på en gård räknades i mantal. Ett helt mantal, som Telleby, var en stor gård. En bonde som hade ”en kvarting gård”, dvs ¼ gård, ansågs som rik.
Telleby prästgård såldes av pastoratet på 1930-talet. Istället köptes huset på Åsgatan 22 in som tjänstebostad åt kyrkoherden. En komministertjänst inrättades 1970. Då köptes prästgården på Kyrkvägen 12 som tjänstebostad åt denna. Omkring år 1997 såldes prästgården på Åsgatan och kyrkoherden skulle därefter bo i prästgården på Kyrkvägen 12. Komministern i Järna skulle i fortsättningen inte längre ha någon tjänstebostad.
Församlingshemmet på Kyrkvägen 10 byggdes ca år 1970. Marken skänktes av systrarna Edit, Ester och Elna Sandholm. De ägde ett hus som tidigare stod på tomten bakom församlingshemmet. Huset revs när församlingshemmet skulle byggas. Församlingshemmet har byggts om invändigt flera gånger, men det används ändå idag som det en gång var tänkt.