Ytterjärna kyrka - i stormaktstidens spår
Byggår: 1100-talet.
Max antal personer i lokalen: 150 st.
Adress: Säby, 153 91 Järna.
Öppettider: Ytterjärna kyrka är öppen i samband med gudstjänster och annan verksamhet. Vänligen kontakta expeditionen om du önskar att besöka kyrkan vid annan tid: 08-551 747 20, jarna-vardinge.pastorat@svenskakyrkan.se
Församlingshem: Kyrkskolan
Kyrkogård: Ytterjärna kyrkogård
Resa kommunalt: Buss 788 från Järna station till Säby norra. Därifrån ca 1,5 kilometers promenad. Se SL för busstider.
OVANLIGT MONUMENTALT reser sig Ytterjärna kyrka på krönet av en bergsbacke som stiger högt över den omgivande slätten och Östersjöviken därbortom. Med närhet till segelleden mellan Östersjön och Mälaren samt den gamla landsvägen ligger kyrkan på en i forna tider mycket strategiskt viktig plats. Kyrkans interiör karakteriseras av sin längd då kyrkan på tidigt 1300-tal förlängdes med det dubbla mot öster. Med de äldsta delarna från 1100-talet – långhusets västra del och dess vidbyggda torn – inrymmer Ytterjärna kyrka minnen från medeltid till stormaktstid.
Mycket har hänt under kyrkans nära tusenåriga historia. Målningar från 1300-talet återfanns vid den genomgripande restaureringen 1948 efter att
ha varit gömda under århundraden bakom predikstolsväggen. Under 1400-talet höjdes kyrktornet för att få det ännu mäktigare, med inspiration av tornbygget på Strängnäs domkyrka. 1460 gjordes en tillbyggnad mot söder med det så kallade Dåderökapellet, uppkallat efter godset Dåderö.
Kyrkan har blivit ett sista vilorum för flera medlemmar av ätten Sparre – en av de förnämsta adelsätterna i stormaktstidens Sverige. Minnena kan skådas i de talrika begravningsvapen som förts i de avlidnas begravningståg och därefter satts upp i kyrkan, bland annat ett epitafium från 1675 på korets norra vägg. Under dopfunten i kyrkans kor finns nedgången till Sparre-gravvalvet som stod klart 1644 i samband med att kyrkan förlängdes. I samband med en renovering i kyrkan år 2000 fann man svåra fuktoch mögelangrepp i gravvalvet och alla träkistor var förstörda. Erik Larsson Sparres praktfulla 330 år gamla kopparkista restaurerades och har numera sin plats i en glasmonter i Dåderökapellet. Sakkunniga anser att det är en av de vackraste kistorna i landet.
Inventarier: Den första orgeln skänktes till kyrkan 1817 av riksdagsmannen Anders Olofsson. Predikstolen skänktes till kyrkan 1652 av Katarina Bååt (gift med Lars Eriksson Sparre) som även skänkte en unik rysk mässhake från 1645 av röd sammet med kors av guld- och silvergaloner på framsidan. Kyrkan är ovanligt rikt försedd med medeltida träfigurer där den äldsta är den sittande madonnan från 1200-talet. I tornet hänger två klockor, varav en daterad 1442 med inskriften ”Hjälp Jesus, Marie son, anno Domino 1442”.