Studiedag visar vägen till mer varierade skogar

Studiedagen genomförs på Skogsstyrelsens hyggesfria demonstrationsskog i Segerstad, en dryg halvtimmes bilfärd från Karlstad. Under vägen dit stannar gruppen till vid ett område som avverkats med konventionellt trakthyggesbruk. Därmed blir dagen ett koncentrat av svenskt skogsbruk i dag: dominerat av hyggen men med en växande ambition att utveckla användandet av fler brukningsmetoder.

Karlstad stift började redan 2010 med ett första försök med hyggesfritt brukande. Sedan har flera områden avsatts för ändamålet, sammantaget har 1300 hektar pekats ut. I dag är det runt 200 hektar som skötts med någon hyggesfri åtgärd, med blandat resultat då skadeinsekter och torrsommaren 2018 saboterat en del.

Men den här dagen är det Nicola Karlsson, konsulent på Skogsstyrelsen, som guidar i hyggesfria demonstrationsskogen. Platsen är lättillgänglig och här kan olika metoder studeras samlat.

Guidningen går till ett område med luckhuggning i granskog. Luckorna är av olika ålder och en lucka är nu tätt beväxt med unggranar, i närheten finns en senare lucka som fortfarande är öppen. Runt omkring växer jämnstora granar runt 60-70 år gamla. Bland dem syns en hel del döda träd.

Fördelar och nackdelar med metoden diskuteras. Det pratas viltangrepp, torka och skadeinsekter som smyger under granbarken. Träd är lite som människor, de kan bli stressade vid plötslig förändring och stressen påverkat motståndskraften. Storleken på luckorna diskuteras, det påverkar hur mycket ljus som släpps in och vad som växer upp. Det finns önskemål att definitionen för vad som räknas som hyggesfritt ska ändras, så att luckorna kan göras större med resultat att fler trädslag gynnas.

De förtroendevalda guidas vidare till ett område där skärmställning tillämpas. En gles samling av äldre träd ska skydda nya träd och samtidigt släpps ljus in som gynnar tillväxten. En första gallring är gjort, men dagens guide konstaterar att det nog behövs en till för att det ska komma tillräckligt med ljus på marken.

I nästa område skapas en skog möjlig för blädning, det vill säga planeras en skog med träd av olika ålder och diameter. Först efter många års gallring är skogen mogen för metoden och succesivt kan de grövsta och värdefullaste träden avverkas. Att skogsbruk kräver mycket tålamod och en blick riktad mot nästa generation skogsbrukare blir allt tydligare under dagens gång.

I skogen i Segerstad är det ömsom sol, ömsom regn och ganska myggigt.  De förtroendevalda lyssnar engagerat och ställer kompletterande frågor. Efter sommaren ska de börja formulera nya verksamhetsnära mål utifrån kyrkomötets beslut om nya regler för skogsförvaltningen.
– Jag tycker kyrkomötets beslut blev bra. Det är viktigt att stiften som kan de lokala förutsättningarna sätter målen. Nu blir det spännande när det ska börja hända saker, säger Cecilia Rogne, ordförande i egendomsnämnden.

Samtidigt är det mycket som hänger i luften just nu. I nämnden har de precis diskuterat budgeten för nästa år och konstaterat att den i nuläget får utgå från tidigare år.
– Senare i höst, när vi har kommit fram till våra verksamhetsnära mål, kommer vi att uppskatta vad de innebär ekonomiskt och komplettera budgeten i efterhand, säger Cecilia Rogne.

Vad är det då som kommer läggas på bordet när egendomsnämnden möts i höst?
– Det kommer säkert att handla om att jobba mer med hyggesfria metoder, säkert också om mer naturvårdande skötsel och social hänsyn och om att främja inslag av lövträd för mer varierade skogar. Det är sådant som förvaltningen redan jobbar med, men som nu kommer att bedrivas mer systematiskt, säger Ove Nystrand, stiftsjägmästare och chef för egendomsförvaltningen i Karlstad.

Karlstad stift förvaltar 44 000 hektar skogs- och jordbruksmark. Skogen har en övervikt av medelålders gran, som planterades efter 1960-talets stora stormfällningar och angrepp av granbarkborre. Ett normalår avverkas omkring 550 hektar, timret säljs till skogsindustrin för virkesproduktion.  Årligen gallras även cirka 900 hektar vilket också leder till viss produktion av virke. Tio procent av den produktiva skogsmarken är undantagen skogsbruk, så kallade frivilliga avsättningar, med anledning av höga naturvärden.