Arbetet började tidigt i höstas och har pågått under vintern. Nu fortsätter det med en grundlig analys av materialet. Det kommer sedan att kopplas till den nya inriktningen för kyrkans skogsbruk, som förespråkar en mångfald av brukningsmetoder.
– Det här blir ett bra inspel när vi ska sätta våra verksamhetsnära mål utifrån lokala förutsättningarna, säger Martin Bäck.
Hitta de lokala förutsättningarna
Han beskriver modellen som ett sätt att koppla olika markers förhållanden till möjliga brukningsmetoder.
– Detta är inget facit utan en modell för att strukturerat och metodiskt hitta de lokala förutsättningarna, säger han.
Modellen utgår från samtliga hyggesfria metoder som listas av Skogsstyrelsen: blädning, olika typer av luckhuggning och överhållen skärm. Dessa har kopplats till de specifika markförhållanden som varje metod behöver: sådant som jordmån, terräng, klimat. Genom att lägga in paketet i ett register över det egna skogsbeståndet, skapas ett material för vidare analys.
– Det som saknas nu är att sitta med skogsvaktarna och säkerställa att materialet stämmer med deras praktiska kunskaper, säger Martin Bäck.
Hitta särskilt motiverade områden
Han fortsätter beskriva hur man med hjälp av modellen även utforskar var hyggesfritt brukande särskilt kan motiveras. Nu handlar det om perspektiven sociala värden, rasrisk samt ekologiska värden. Modellen har laddats med kriterier för friluftsliv, geologiska förhållanden och länsstyrelsens så kallade värdetrakter, det vill säga landskap med höga ekologiska bevarandevärden.
– Vi vill veta var vi sannolikt har folk som besöker våra marker, vi vill veta var det finns risk för ras och skred och vi vill veta vilka områden där utökad naturhänsyn särskilt kan motiveras, förtydligar Martin Bäck.
Ett sätt att jobba strukturerat
Modellen kan ses som ett grundläggande arbete, möjligt att utveckla vidare.
– Det här kommer inte ge alla svar men det är ett sätt att börja jobba strukturerat. Andra stift kan skruva på modellen utifrån de förhållanden som finns där. De naturgivna förutsättningarna är väldigt olika beroende på om man är i Lund, i Luleå eller här i Västerås, konstaterar Martin Bäck.
Västerås stift förvaltar 44 000 hektar produktiv skogsmark, dominerad av tallskog. Omkring elva procent av den produktiva skogsmarken är undantagen skogsbruk med anledning av höga naturvärden.