Förslag: Så kan FPIC tillämpas i skogsbruket

Den 1 januari 2027 förs ett krav på tillämpning av FPIC i skogsförvaltningen in i kyrkans regelverk, kyrkoordningens kapitel 46. Under det senaste året har kyrkans nationella nivå tillsammans med en referensgrupp, bestående av representanter för samiska riksorganisationer och de nordliga stiften, tagit fram närmare bestämmelser för hur det ska gå till i praktiken.

Det finns flera skäl till att Svenska kyrkan jobbar med frågan:

• Samerna är sedan 1977 erkända som ett urfolk i Sverige. Principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) som uttrycks i FN:s urfolksdeklaration, är central för användningen av mark på ett urfolks traditionella marker.
• I Sverige ger urminnes hävd tillsammans med rennäringslagen samerna rätt att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar.
• Urfolksrättens principer och ökat samiskt inflytande är centrala delar i Svenska kyrkans försoningsprocess med det samiska folket.

Fyra stift som berörs

Renskötsel bedrivs på ungefär halva Sveriges yta, från norra delar av Dalarna och Hälsingland och vidare norrut. Det är framför allt Luleå- och Härnösands stift som förvaltar skog inom renskötselområdet, men även Västerås- och Uppsala stift berörs av bestämmelserna.

Förslaget till bestämmelser handlar om hur stiften ska planera skogsbruket tillsammans med den eller de samebyar som berörs av tänkta åtgärder. I förslaget används två begrepp för samarbetet: gemensamplanering som betecknar hela processen och påverkanskartläggning som inleder den.

Enligt förslaget ska all skötsel av skog, även förändring av skogsmark till annan markanvändning, ingå i gemensamplaneringen. Svenskt skogsbruk har under lång tid inneburit en så omfattande påverkan på renskötseln, att till synes små åtgärder i dag kan ha direkt och betydande påverkan på renskötseln.

Här följer en mycket summarisk sammanfattning av förslaget.

Stiften har ansvaret för processen

Påverkanskartläggningen genomförs av stiftet, den ska bland annat innehålla

• de åtgärder som stiftet vill genomföra
• en analys av hur åtgärderna kan komma att påverka förutsättningarna för renskötseln och förslag på åtgärder för att begränsa dessa
• förslag på åtgärder för att begränsa negativ påverkan på platser som är viktiga för samiska andliga och kulturells traditioner
• förslag på åtgärder som kan kompensera negativ påverkan om den inte kan begränsas.

Gemensamplaneringens andra del omfattar ett eller flera möten mellan stiftet och berörd sameby, och det kan innebära besök i fält. Mötena ska

• innehålla en metodisk genomgång av påverkanskartläggningen
• leda till att kartläggningen revideras utifrån samebyns synpunkter och behov
• syfta till att nå en överenskommelse som både stiftet och samebyn kan acceptera.

Överenskommelsen ska följas upp

Till dess att en överenskommelse är genomförd ska stiftet ha regelbundna uppföljningar med samebyn. Då ska stiftet gå igenom de åtgärder som har genomförts och vad som är på gång närmast. Stiftet får inte, utan samtycke från samebyn, genomföra åtgärder som inte överenskommits.

I stiftens ansvar ingår även att protokollföra möten och att dokumentera annat relevant. Om en sameby framför brister i rätten till delaktighet och inflytande ska stiftet redovisa det för kyrkostyrelsen tillsammans med eventuella åtgärder.

Alla samers rättigheter ska främjas

De närmare bestämmelserna ska, utifrån kyrkomötets beslut i november 2025, reglera samverkan mellan de stift som förvaltar skogsmark inom renskötselområdet och de samebyar som bedriver renskötsel på samma marker. Hur alla samers rättigheter i skog och mark ska främjas är en fråga som kommer att utvecklas vidare inom den pågående försoningsprocessen med det samiska folket. 

Idag ska de nordliga stiften främja dessa behov utan detaljerad reglering. Det kan exempelvis handla om att teckna avtal för uttag av slöjdvirke eller om att främja samiska heliga platser.

Bestämmelserna beslutas i november

Referensgruppen som arbetat med förslaget till närmarer bestämmelser har bestått av representanter för Sametinget, Svenska Samers Riksförbund (SSR), ungdomsorganisationen Saminuorra, Landsförbundet Svenska Samer, Samiska rådet i Svenska kyrkan samt Västerås-, Härnösands- och Luleå stift.

Under arbetet har samtliga samebyar och andra berörda organisationer bjudits in till dialogmöten för inhämtande av synpunkter. I oktober presenterades förslaget för ett 100-tal deltagare i dialogkonferensen Ságastallamat 3 i Härnösand. Planen är att kyrkostyrelsen ska ta beslut om bestämmelserna i november.

Fördjupande material:

Här kan du läsa förslaget till bestämmelser i sin helhet.
Utkast 2026-10-14, Svenska kyrkans bestämmelser

Här kan du läsa ett bakgrunds-PM med skäl och motiv till förslaget. 
Utkast 2026-10-14, Promemoria 

Här kan du, i filmade inslag från Ságastallamat 3, följa presentationen av förslaget till bestämmelser.
Caroline Strömbäck, enhetschef, kyrkokansliet: Skogsförvaltning i renskötselområdet – Svenska kyrkan och FPIC

Christine Öhrlund och Ida Sennström Agering, jurister vid Rättasvdelningen, kyrkokansliet: Förslag till bestämmelser - en genomgång