Gamla testamentet

Gamla testamentet i Bibeln

En fördjupande text

Judarnas heliga skrift, den hebreiska bibeln – den som vi kristna kallar Gamla testamentet – är ursprungligen skriven på hebreiska. Den brukar delas in i tre huvuddelar: 

• Lagen (Torah)
• Profeterna (Neviim)  
• Skrifterna (Ketuviim). 

På hebreiska heter ordet Bibel TaNaK,efter de tre begynnelsebokstäverna i respektive huvuddel.

Torah - de fem Moseböckerna

Bibeln börjar med de fem Moseböckerna. De kallas också Pentateuken. Penta betyder fem på grekiska och teuk betyder, i överförd bemärkelse, böcker. Inom judendomen kallas de fem kort och gott för Torah. 

Ordet Torah har olika betydelser inom judendomen, bland annat lag och undervisning, men är också en term för de fem Moseböckerna. Torah har ett speciellt värde inom judendomen och hanteras som heliga i sig själva. Än idag begraver judiska församlingar sina skriftrullar när de blivit slitna – att slänga dem i pappersåtervinningen är inte att tänka på. Kända texter i Moseböckerna är till exempel skapelseberättelserna, Första Mosebok 1:1–2:3 och Första Mosebok 2:4–24 och de tio budorden i Andra Mosebok 20:1–17).

De fem Moseböckerna innehåller dels berättelsen om jordens skapelse och om de första människorna, dels historien om hur Gud följer och sluter ett förbund med Israels folk. Här finns berättelserna om Israels fångenskap i Egypten, om vandringen tillbaka till det förlovade landet och om hur Moses fick ha emot Guds budord på Sinai berg. Här möter vi personer som Noa, Abraham, Sara, Isak, Rebecka, Jakob, Rakel, Lea, Josef, Moses och hans syster Miriam. Andra delar av Moseböckerna innehåller lagtexter för Israels folk.

Profeterna vägleder, tröstar och uppmuntrar

Den andra delen i Gamla testamentet är Profeterna. Hit hör flera av de historiska böckerna i Gamla testamentet, till exempel Samuelsböckerna och Kungaböckerna med berättelser om bland andra kungarna David och Salomo. Här finns också de stora profeterna, som Jesaja och Jeremia. En känd text är berättelsen om Herrens lidande tjänare, Jesaja 52:13–53:12.

Profeterna ville vägleda Israels folk, ofta genom tillrättavisningar, men också genom att trösta och uppmuntra. Ofta var profeterna samhällskritiker. De uppmärksammade orättvisor och kritiserade den tidens kungar och präster för att missköta sin uppgift att leda folket. En känd profetisk röst tillhörde Amos vars ord om rättfärdigheten levt vidare genom historien: ”Låt rätten flöda fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström” Amos 5:24. Om profeten Jona dramatiska liv kan du läsa i Jonas bok. 

Skrifterna ger oss sånger, dikter och ordspråk

Gamla testamentets tredje del, Skrifterna, innehåller de stora poetiska verken i Bibeln. Hit hör till exempel Psaltaren, Ordspråksboken, Jobs bok och Höga Visan. 

Psaltaren består av 150 psalmer. Av tradition sägs de ha skrivits av kung David, men har i själva verket skrivits av flera olika författare. De användes redan när de skrevs och används fortfarande som liturgiska texter i gudstjänster. Många av Psaltarens psalmer är lovsånger som vittnar om hur Gud har tagit hand om sitt folk. Andra uttrycker förmaningar, visdomsord och hopp, men också sorg, klagan och förtvivlan. En av Bibelns mest kända texter finns i Psaltaren: Herren är min herde, Psaltaren 23. 

Jobs bok är en berättelse med poetiska inslag. Den handlar om Job som är en from man men som utsätts för prövning och drabbas av olyckor. Först håller han fast vid att tillbe Gud trots olyckorna, men till slut förbannar han Gud för allt det onda som drabbat honom. Boken används ofta för att illustrera det så kallade teodicéproblemet. Hur kan Gud vara både fullkomligt god och allsmäktig när det samtidigt finns ondska och lidande? Den ställer också frågor om rättvisa. Är Gud verkligen rättvis när Job så oförtjänt drabbas av olyckor? 

Höga Visan är en erotisk kärleksskildring i poesins form. Den uttrycker hur människan med både kropp och själ är indragen i kärleken och har förmåga att älska Gud och andra människor. Texten varit kontroversiell i kyrkans historia, men har ändå behållits. Ofta har den tolkats som att den handlar om något annat än den kroppsliga kärleken, till exempel som en skildring av kärleken mellan Gud och Israels folk eller mellan Kristus och kyrkan.

Många olika stilar och typer av texter

Gamla testamentets böcker har olika form, tilltal och litterära stilar. Här finns berättelser i prosa, poesi, lagtexter och retoriska tal. Innehållet uttrycks i historisk stil, som visdomsord och som lovsång. Det finns både liturgiska texter och böcker som inte nämner Gud en enda gång. Det sista gäller till exempel Esters bok och Höga Visan. Utan att uttryckligen tala om Gud vill dessa texter ändå berätta om vad Gud gör med och genom människorna.

När du läser Gamla testamentet kommer du ganska snart att stöta på symboler och upprepningar. Upprepning som litterärt grepp sker ofta genom att använda tal som var heliga inom judendomen, till exempel tre, fyra och sju. Flera bibliska berättelser genomsyras av just dessa tal. I skapelseberättelsen sägs det sju gånger att Gud såg att det han skapat var gott och den sjunde gången med särskilt eftertryck: ”Och Gud såg att det var mycket gott”.  

En annan egenhet i Gamla testamentet är de alfabetiska dikter där varje ny rad börjar med nästa bokstav i det hebreiska alfabetet. Ordspråksboken kapitel 31:10–31 är en lovprisning till vad som ansågs vara en bra hustru, där den svenska översättningen följer den alfabetiska logiken. Kolla, så får du se! Och eftersom det hebreiska alfabetet har 22 bokstäver, och det svenska 28, så kunde översättarna välja bort de besvärligaste bokstäverna. 

Nya testamentet relaterar till Gamla testamentet 

Jesus och hans första efterföljare var judar. I sin Bibel –  det vi kallar Gamla testamentet – läste de om sitt folks historia och gudsrelation sedan alltings ursprung och om Guds löften för framtiden. Här fanns löften om att Gud fortsatt skulle hålla sitt förbund och älska världen, sända en profet och ställa världen till rätta, 5 Mosebok 18:15, Jesaja 35. De första kristna församlingarna uppfattade att många gammaltestamentliga texter gav förståelse och djup åt händelser i Jesus liv och i den första kyrkan. Händelserna kastade i sin tur ljus över Gamla testamentets texter. Särskilt Matteusevangeliet framhåller att händelser i Jesus liv uppfyller vad olika profeter skrivit. 

När budskapet om Jesus nådde också andra än judar kom även de att föras in i den berättelsevärld som de judiska jesusföljarna levde i. På så vis blev judarnas heliga skrifter också icke-judars heliga skrifter. Efterhand blev judarnas heliga skrifter den första delen i de kristnas utvidgade Bibel. Den kom att kallas Gamla testamentet, följd av Nya testamentets berättelser om Jesus och brev till de olika församlingarna.  

Budskapet om Jesus spreds på grekiska, tidens allmänt gångbara språk. Man läste Gamla testamentet främst i den grekiska översättning som gjorts i Egypten cirka 200 år före Kristus. Den äldsta bevarade översättningen av Gamla testamentet från hebreiska till grekiska brukar kallas Septuaginta.