Kvinnorna i Bibeln

Läs om ett urval av dessa kvinnor och kanske får du inspiration att fortsätta till Bibeln, för att läsa hela berättelserna. 

Eva fick liv i paradiset 

Eva skapades för att leva tillsammans med Adam i paradiset – Edens lustgård. De fick fri tillgång till allt gott där, utom till frukten av ett träd, som kallades för förbjuden frukt. En orm berättade för Eva om hon och Adam åt av frukten skulle de bli som gudar, med kunskap om gott och ont. Hon åt av frukten och gav också av den åt Adam.  

Gud utvisade dem ur paradiset. Därefter födde Eva tre söner, först Kain och Abel och många år senare Set.  

Enligt skapelseberättelsen är Eva ”moder till alla som lever”.

Mosebok 1–3

Sara fick barn när hon var gammal 

Sara levde i hemlandet Ur, tillsammans med sin man, Abraham, och flyttade med honom, först till Kanaan och sedan till Egypten.  

När de kom till Egypten sa hon till egyptierna, på Abrahams uppmaning, att hon var hans syster. Han var rädd att de annars skulle döda honom för att sedan ta henne och ha sex med henne.  

Sara fördes därefter av egyptierna till Faraos hov och tack vare detta behandlades Abraham väl. Så småningom blev Sara fri och paret fick lämna landet. 

Gud lovade gång på gång att Sara och Abraham skulle få en son.  

Men barnet dröjde och de båda tvivlade på rimligheten, eftersom Sara var gammal. Till sist gav därför Sara sin egyptiska slavflicka Hagar till Abraham, för att han skulle försöka få barn med henne i stället. Så blev det och Hagar födde Ismael.    

Tio år senare infriade Gud sitt löfte och Sara födde äntligen sitt och Abrahams gemensamma barn – Isak. Men när Sara såg hur Ismael och Isak lekte tillsammans uppmanade hon sin man att skicka iväg Hagar och Ismael. Och Gud sa till Abraham att göra det Sara bad honom om. 

1 Mosebok 17–23

I berättelsen om Rebecka skildras den första vigselceremonin

En kväll när den unga flickan Rebecka gick för att hämta vatten vid en källa fanns där en man med tio kameler. Han var tjänare till Abraham och utsänd för att hitta en fru till Isak.  

När mannen bad Rebecka att få dricka en klunk ur hennes vattenkruka, lovade hon genast att också ge vatten till hans kameler. Då visste hon inte att mannen hade bett Gud att visa honom till rätt flicka genom att hon skulle erbjuda vatten till hans kameler. 

Flickans familj var släkt med Abraham. Mannen fick logi hos familjen och vid middagsbordet den kvällen beslutade sig Rebeckas pappa och bror att hon skulle bli Isaks fru. Efter att ha gett löftet frågade de också om Rebeckas inställning och hon svarade att hon ville följa med till Isak genast.  

Vid Rebeckas ankomst till sitt nya hem beskrivs för första gången i Bibeln något av en vigselceremoni. Enligt berättelsen älskade Isak sin Rebecka och hon gav honom tröst efter förlusten av hans mamma. 

Rebecka blev mamma till tvillingarna Esau och Jakob. Esau föddes strax före Jakob och var därför förutbestämd att ärva hela sin fars egendom och välsignelse. Men längre fram i sönernas liv intrigerade Rebecka tillsammans med Jakob, och de lyckades lura Isak att ge den förstföddes rättigheter till Jakob. 

1 Mosebok 24–28

Rakel och Lea – systrar som delade make 

Den unga Rakel vallade sin pappas får över det öppna fältet mot en brunn. Där framme var hennes bröder i samspråk med Jakob, som flytt hemifrån, för att undkomma sin brors hämnd. Bröderna visade sig vara hans kusiner – deras pappa Laban var Jakobs morbror. 

Så snart Rakel nått fram med fåren till brunnen vältrade Jakob undan stenen från den och vattnade fåren. Sedan kysste han Rakel och brast i gråt.  

Rakel hade också en äldre syster, Lea. Medan Rakel beskrivs som vacker står det att Leas ögon saknade glans. Berättelsen säger inget om systrarnas känslor, men Jakob blev kär i Rakel. 

Jakob stannade hos Labans familj och kom överens med honom om att han skulle få Rakel till hustru efter sju års arbete. När det så var dags ställde Laban till med en fest och efter festen gav han sin ena dotter till Jakob. Först morgonen därpå insåg Jakob att han hade tillbringat natten med Lea. Rakel blev hans efter ytterligare sju års arbete. 

Varje gång Lea fick en son hoppas hon att Jakob ska börja älska henne.

1 Mosebok 29–35

Tamar fick barn till sist – med sin svärfar 

Tamar hade ännu inte fått barn när hennes man dog. Som så många andra änkor under denna tid sammanfördes hon med makens bror, för att få barn med honom. Men också han dog och Tamar var fortfarande barnlös. 

Hennes svärfar ville inte att hon skulle gifta sig med hans tredje son. Därför skickade han hem henne till hennes far och där levde hon en tid som änka. Men när Tamar en dag hörde att hennes svärfar skulle göra en resa, tog hon saken i egna händer. Hon bytte ut änkekläderna och sminkade sig så att hon uppfattades som en prostituerad. Sedan såg hon till att träffa på sin svärfar – som ville köpa hennes tjänster. 

Den här gången blev Tamar med barn. När hennes svärfar fick reda på det blev han arg och ville att hon skulle brännas, men då kunde hon bevisa att det var han själv som var fadern. Han erkände då att han borde ha tagit hand om Tamar även efter den andra sonens död. 

Tamar födde tvillingarna Serach och Peres. I berättelsen beskrivs även hennes spektakulära förlossning. 

1 Mosebok 38

Tamar räknas upp i Jesus släktträd, i Matteusevageliet, kapitel 1

Rachav räddade sin släkt när murarna föll 

Rachav var en prostituerad kvinna som bodde i stadsmuren runt Jeriko. Vid ett tillfälle stannade två israeliska spejare över natt hos henne. Josua, Mose efterträdare, hade skickat dem för att utforska Jeriko.  

När Jerikos kung fick kännedom om spejarna uppmanade han Rachav att skicka männen till honom, men i stället för att lyda ljög hon för honom. Hon smugglade upp spejarna på taket och med ett rep firade hon sedan ner dem, utanför muren.  

Rachav hjälpte spejarna eftersom hon såg att deras Gud var mäktig och hon bad dem att de i sin tur skulle rädda henne och hennes familj. 

Kort efteråt anföll israeliterna Jeriko, murarna föll och hela staden förstördes. Som tack för Rachavs insats räddade spejarna både henne och hela hennes släkt och de fick slå sig ner och leva bland israeliterna. Hon bildade familj med en av israeliterna och blev en ansedd person i samhället. 

Josua 2

Rachav räknas upp i Jesus släktträd, i Matteusevangeliet, kapitel 1.

Kort efteråt anföll israeliterna Jeriko, murarna föll och hela staden förstördes. Som tack för Rachavs insats räddade spejarna både henne och hela hennes släkt och de fick slå sig ner och leva bland israeliterna. Hon bildade familj med en av israeliterna och blev en ansedd person i samhället. 

Josua 2

Rachav räknas upp i Jesus släktträd, i Matteusevangeliet, kapitel 1.

Debora och Jael 

Berättelsen om Debora och Jael utspelas efter israeliternas 40 år långa ökenvandring. De hade nått fram till Israel och landet styrdes av domare.  

Debora, som också var profet, är den enda kvinnlig domaren som omnämns i berättelsen. Hon brukade sitta under en palm och israeliterna gick till henne med sina rättstvister. 

Vid ett tillfälle kallade Debora på en man vid namn Barak, och bad honom dra ut i strid mot stridsherren Sisera. Barak godtog uppdraget, under förutsättning att Debora själv följde med honom. Hon svarade ja och upplyste samtidigt Barak om att inte han, utan en kvinna, skulle få äran för att ha dödat Sisera.  

Vid slaget som följde dödades alla i Siseras här – utom Sisera. Själv flydde han och tog sig till ett tält där en kvinna vid namn Jael bodde. Hon släppte in honom och där somnade han. 

Medan Sisera sov tog Jael en hammare. Med den slog hon in en tältplugg i Siseras tinning. Han dog under djup sömn. 

Under Baraks jakt efter Sisera möttes han av Jael, som visade honom den döda kroppen i tältet. 

Nästa kapitel består av en sång, där Debora och Barak sjunger om slaget. 

Domarboken 4–5

Rut var lojal med sin svärmor 

Rut levde i Moab, där hon hade en man som kom från Betlehem. Männen i hennes familj – hennes man, svåger och svärfar – dog i hungersnöd. Hon och hennes svärmor Noomi gav sig då av till Noomis uppväxtort, Betlehem. Där fick Rut möjlighet till försörjning och gifte sig med den rike Boas. 

Berättelsen igenom är Rut lojal med sin svärmor Noomi och hennes släkt. Och Rut tas också emot av Noomis släktingar i Betlehem. 

Rut räknas upp i Jesus släktträd, i Matteusevangeliet, kapitel 1

Ruts bok

Gud hörde Hannas bön  

Hanna blev ständigt förödmjukad av Penina för att hon var ofruktsam. De båda var gifta med samma man, och Penina hade flera barn.  

Vid ett tillfälle när Hanna besökte templet med sin man, bad hon gråtande till Gud och lovade att om hon fick en son, skulle hon ge honom till Gud. 

En präst i templet trodde att hon var berusad, men förstod sedan hennes stora sorg och lovade att Gud skulle bönhöra henne. 

Hanna födde Samuel och lämnade honom efter ett par år till prästen i templet. Samuel blev den profet som smörjde både Saul och David till kung. 

Hanna sjöng en lovsång till Gud om tacksamheten efter det som hänt. Hon fick också fler barn. 

1 Samuelsboken 1–2

Batseba blev sedd naken av kungen 

Batseba tog ett bad när hon en eftermiddag blev sedd av kung David, som gick omkring uppe på sitt palats tak. Han ville ha henne. 

Han tog reda på vem hon var – hon hade en man – men skickade ändå efter henne. Han gjorde henne med barn och såg sedan till att hennes man dödades. 

Batseba flyttades hem till kungen. Barnet dog, men så småningom blev Batseba mor till ännu ett barn – Salomo. Han efterträdde senare David som kung. 

Berättelsen fortsätter med att Batseba som gammal gick från att vara ett offer till att vara en kvinna med makt vid hovet. 

Samuelsboken 2:1

Batseba räknas upp i Jesus släktträd, som Urias hustru, i Matteusevageliet, kapitel 1.

Ester räddade judarna från att utrotas 

Ester var en ung judinna som utsågs att bli kungens nya hustru. När en av kungens närmaste män, Haman, blev provocerad av Esters farbror, övertygade Haman kungen att låta döda farbrodern och att det skulle bli tillåtet att döda alla judar i området. 

Ester hade inte berättat för kungen om sitt judiska ursprung, men hon förstod att hon behövde ingripa för att rädda sitt folk. Samtidigt visste hon att inte ens hon, drottningen, var skyddad mot kungens vrede. 

Med hjälp av list och festmåltider förmådde hon dock kungen att förhindra att hennes farbror skulle dödas och hennes folk utrotas.  

Till minne av detta firar judar än idag festen purim. 

Esters bok 

Elisabet blev mamma till Johannes döparen 

Elisabet var gift med en präst vid namn Sackarias. De var barnlösa och när Lukasevangeliet berättar om henne första gången hade hon blivit alltför gammal för att kunna få barn. 

Hennes man var utsedd att vid ett tillfälle tjänstgöra vid altaret i templet i Jerusalem. När han skulle tända ett rökelseoffer stod en ängel där. Ängeln sa till honom att inte vara rädd och att hans hustru skulle föda en son, Johannes. 

När Elisabet blev gravid höll hon sig i avskildhet i fem månader. Sedan sade hon till sig själv:

”Detta har Herren låtit ske med mig. Nu har han tänkt på mig och befriat mig från min skam bland människor.” 

En månad senare fick Elisabet besök av sin yngre släkting, Maria. Hon hade fått bud av samma ängel om att också hon skulle bli gravid. Maria stannade hos Elisabet i tre månader. 

Lukasevangeliet 1

En ängel berättade för Maria att hon skulle få en son  

Maria var en ung flicka när ängeln Gabriel berättade för henne att hon skulle föda en son som hon skulle ge namnet Jesus. Det skulle bli möjligt genom att helig Ande kom över henne. 

Några dagar senare gav hon sig av till Elisabet, sin släkting, som bodde i en stad i bergen. Maria berättade lyckligt för Elisabet att hon var utvald till något stort: 

”Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min frälsare: han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna. Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig: stora ting låter den Mäktige ske med mig ...”. 

Efter tre månader återvände Maria hem och sedan föddes barnet när hon och hennes trolovade, Josef, reste till Betlehem för att skattskriva sig.  

Maria talade om att vinet var slut 

Maria var tillsammans med Jesus, när han som vuxen på ett bröllop gjorde sitt första underverk. Hon berättade för honom att vinet hade tagit slut – då förvandlade han vatten till vin. 

Vid ett par tillfällen markerade Jesus att han har fler viktiga relationer än Maria och hans syskon: Hans far var Gud, och hans syskon och släktingar var alla de som ville göra Guds vilja.  

Hon fick ett hem hos Johannes 

När Maria längre fram i tiden stod vid korset, talade Jesus gemensamt till henne och sin lärjunge Johannes: ”Kvinna där är din son. Där är din mor.” Från den stunden hade hon sitt hem hos lärjungen. 

Apostlagärningarna beskriver tiden direkt efter himmelsfärden. Där beskrivs hur Maria och lärjungarna träffades under pingstens händelser – när den heliga Anden föll över apostlarna. Det är sista gången Maria nämns i Bibeln. 

Matteusevangeliet 1–2 och Matteusevangeliet 27–28, Markusevangeliet 15–16, Lukasevangeliet 1–2 och Lukasevangeliet 24, Johannesevangeliet 2 och Johannesevangeliet 19, Apostlagärningarna 1 

Marta och Maria var nära vänner till Jesus 

Marta och Maria var två systrar som, tillsammans med sin bror Lasaros, var Jesus goda vänner. 

När deras bror blev svårt sjuk skickade de bud efter Jesus. Men Jesus lät dröja ett par dagar innan han vände mot deras by och när han nådde fram hade Lasaros varit död i fyra dygn. 

Systrarna hade ett öppenhjärtigt och rakt språk till Jesus och undrade varför han inte hade varit hos dem när de behövde honom, för då hade Lasaros inte dött. När Marta gick Jesus till mötes sa hon: ”Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött.” När han senare mötte Maria upprepade hon samma ord. 

Jesus gick då till Lasaros grav och där uppväckte han honom. 

En annan text handlar om systrarnas olika förhållningssätt till Jesus. Maria satt vid Jesus fötter medan Marta pysslade i köket. Då har Maria lyfts fram som ett föredöme. Man kan också se Marta som förebild i tro när hon vågar säga ifrån till Jesus och hon och Jesus talar till varandra i ögonhöjd.  

Lukasevangeliet 10, Johannesevangeliet 11–12

Maria från Magdala var en av Jesus försörjare 

Maria från Magdala kallas också för Maria Magdalena. Hon hade sju demoner som Jesus botade henne från.  

Hon och några andra kvinnor följde Jesus när han vandrade mellan städer och byar för att predika, tillsammans med de tolv lärjungarna.  

Maria och de andra kvinnorna, som också hade blivit botade av Jesus, försörjde Jesus och lärjungarna.   

En bibeltext berättar att vid korsfästelsen gömde sig männen av rädsla, medan Maria från Magdala och flera andra kvinnor väntade en bit bort från Jesus kors. Senare berättar flera texter om hennes möte med den uppståndna Jesus. Han uppmanade henne då att gå till lärjungarna och berätta för dem att han levde.  

På 590-talet bestämde påve Gregorius I att Maria från Magdala var prostituerad, trots att det inte finns någon biblisk grund för påståendet. På 1960-talet konstaterade katolska kyrkan att hon inte var prostituerad, men än i dag förmedlas ofta den bilden. 

Matteusevangeliet 27–28, Markusevangeliet 16, Lukasevangeliet 8 och 24, Johannesevangeliet 20

Priscilla undervisade i den tidiga kyrkan 

I Korint i Grekland levde sadelmakaren Priscilla tillsammans med sin man och kollega Aquilla. Där träffade de Paulus som var på en missionsresa och de gav honom både anställning och husrum. Även Paulus var ju sadelmakare.  

Efter en tid fortsatte de tre tillsammans till Syrien, där de undervisade tillsammans i synagogan i Efesos. Priscilla och Aquilla undervisade också en man vid namn Apollos, som var en viktig röst i den tidiga kyrkan.  

Till skillnad från andra gifta par nämns Priscillas namn oftast före makens. Det kan bero på att han var en frigiven slav, eller lägre i rang än henne. 

Apostlagärningarna 18, Romarbrevet 16, Första Korintierbrevet 16, 2 Timoteusbrevet 4