Landskap med berg, träd och älv.
Lyssna

Tornedalingar, kväner och lantalaiset

I norra Sverige har många invånare minoritetsspråket meänkieli som sitt första språk. I Svenska kyrkan pågår just nu en försoningsprocess, Askel sovinthoon, tillsammans med tornedalingar, kväner och lantalaiset.

Över hela Sverige lever tornedalingar, kväner och lantalaiset. Omkring 150 000 av dem talar eller förstår tornedalsfinska, även kallat meänkieli. Språket är nära besläktat med finska och talas främst i kommuner i norra Sverige – Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna, Gällivare och Kalix.

Lokalt har kyrkan verksamheter på meänkieli

Alla kommunerna ligger i Luleå stift, där Svenska kyrkan har verksamheter på meänkieli eller finska. Det kan till exempel vara gudstjänster, själavård, körer eller dop och begravningar. På stiftets webbplats finns information om verksamheterna.

Meänkieli och finska på Luleå stifts webbplats

Svenska kyrkan arbetar för försoning

I Svenska kyrkan, på nationell nivå, pågår ett försoningsarbete mellan Svenska kyrkan och tornedalingar, kväner och lantalaiset.

Staten har haft en sanningskommission för minoriteten. Den ledde fram till ett slutbetänkande med skriften Som om vi aldrig funnits. Det fastslår att staten och Svenska kyrkan har ett moraliskt ansvar de övergrepp som skedde under 1800- och 1900-talen.

Svenska kyrkans försoningsarbete har namnet Askel sovinthoon, som betyder Steg för försoning. Det fokuserar på de före detta elever som vistades i arbetsstugorna i Norrbotten.