Svenska kyrkans bekännelse

Längre ned kan du läsa teologiska fördjupningar om Svenska kyrkans bekännelse.

En bekännelsekyrka

När kyrkan talar om bekännelse handlar det om att bekänna tron på den Gud som ger människan frälsning och nytt liv. Svenska kyrkan delar trosbekännelse med andra kristna kyrkor. Det finns också ett antal bekännelsetexter som är specifika för just de evangelisk-lutherska kyrkorna. Gemensamt är att trosbekännelser och bekännelseskrifter syftar till att ringa in centrum i kristen tro, själva poängen i kristen tro.   
 
Att formulera kristen tro i texter är viktigt, men kyrkans bekännelse uttrycks också på andra sätt: i gudstjänsten och i församlingarnas dagliga arbete. Tro, bekännelse, gudstjänst och verksamhet är tillsammans en helhet.   
 
När den enskilda människan bekänner sin kristna tro ställer hon in sig i historien, från urkyrkan och framåt. Genom att bekänna uttrycker hon sin vilja att höra till kyrkan och till att ta del av den kristna traditionen. Bekännelsen blir en vägledning för att hitta till trons centrum, men är inte en checklista med påståenden som den kristna människan måste skriva under. Kristen tro är inte tron på bekännelsetexter eller ens på Bibeln, utan på Gud som finns i våra liv.  

Läs fördjupning om Svenska kyrkan som bekännelsekyrka

En evangelisk-luthersk kyrka 

Alla kristna kyrkor bekänner tron på Gud som uppenbarat sig i skapelsen, i Jesus Kristus och som finns med oss som helig Ande. Vi kan kalla det ett gemensamt kristet språk. I det språket har Svenska kyrkan sin egen dialekt, den evangelisk-lutherska.  

De evangelisk-lutherska kyrkornas historia går tillbaka till 1500-talets Tyskland. Munken och bibelforskaren Martin Luther ville reformera sin tids kyrka. Det centrala i Luthers teologi handlade om att det är Gud som frälser människan, inte människan som kvalificerar sig för frälsning. Gud förlåter människan av ren nåd, inte på grund av hennes goda gärningar. Detta hade Martin Luther insett genom att läsa Nya testamentet. Bibeln blev alltså en viktig källa till att förstå Guds uppenbarelse och vilja. 
 
Några centrala tankar i luthersk kristendomstolkning:  

• Bibelns betydelse 
• Rättfärdiggörelse genom tro
• En realistisk syn på gott och ont 
• Den kristna människans frihet
• En positiv syn på det vanliga livet  

Läs fördjupning om Svenska kyrkan som evangelisk-luthersk kyrka

Svenska kyrkans bekännelseskrifter  

Svenska kyrkan har flera texter som uttrycker kyrkans bekännelse. Vi kallar dem bekännelseskrifter eller kyrkans grundläggande dokument. Det är viktigt att komma ihåg att kristna och kyrkan inte tror på trosbekännelser eller bekännelseskrifter, utan på Gud. I kyrkoordningen står det:  

”Varken trosbekännelserna eller läran är föremål för tro. De redovisar vad kyrkans övertygelse består i och utlägger tron. I fortlöpande samtal med andra traditioner, i förkunnelsen och gudstjänsten fortsätter Svenska kyrkan att utlägga sin tro.”

Det är alltså var och ens uppgift att tillsammans med alla kyrkans medlemmar utveckla, fördjupa och blåsa liv i kyrkans bekännelse i varje ny tid.   

Tre trosbekännelser

De äldsta texterna i Svenska kyrkans grundläggande dokument är tre korta trosbekännelser som formulerades från 300-talet och framåt:   

• den apostoliska trosbekännelsen 
• den nicenska trosbekännelsen   
• den athanasianska trosbekännelsen 

Texter från reformationen

Med reformationen kom texter som skulle ringa in kyrkans evangelisk-lutherska karaktär:  

• Augsburgska bekännelsen (Confessio Augustana) skrevs 1530 och antogs vid Uppsala möte 1593 
• Konkordieboken antogs vid 1686 års riksdag. 
• Konkordieboken består i sin tur av Augsburgska bekännelsen, Augsburgska bekännelsens apologi, Schmalkaldiska artiklarna, Om påvens makt och överhöghet, Konkordieformeln, Martin Luthers stora katekes samt Martin Luthers lilla katekes.  

Dokument som beskriver relationer

Över tid har Svenska kyrkan antagit dokument, som inte kan betraktas som bekännelsedokument, men som är viktiga i relation till andra kyrkor och traditioner. Några exempel:  

• Kyrkornas världsråds och Lutherska världsförbundets konstitutioner
• Svenska kyrkans svar på Limadokumentet, Baptism-Eucharist-Ministry (1985)
• Överenskommelsen om kyrkogemenskap mellan Svenska kyrkan och Filippinska oberoende kyrkan (1995) 
• Borgådeklarationen (1996) 

Texter som används varje dag

Texter som används dagligen i församlingar runt om i landet är de så kallade röda böckerna, gemensamma för hela Svenska kyrkan. De både formar och uttrycker en evangelisk-luthersk identitet. Dessa texter är:  

• Den svenska psalmboken 
• Den svenska kyrkohandboken 
• Den svenska evangelieboken  
• En liten bönbok