En guldfärgad julgranskula hänger i granen.
Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

Varför firar vi advent och jul?

Advent och jul är självklara helger i vårt samhälle. Men varför firar vi advent och jul – egentligen? Och varifrån kommer traditionerna, med adventsstjärna, tomte och klappar? Här får du veta mer.

Julen till minne av att Gud blev människa

Vi firar jul för att Jesus föddes. Gud blev människa, en bebis – så hjälplös som en människa kan vara. Gud kommer till oss utan makt för att visa oss att vi kan välja att älska. Det är aldrig ett tvång, alltid kärlek, som styr Guds omsorg om oss.

De gamla profeterna hade talat om Jesus

Men redan långt innan Jesus föddes hade profeterna i Bibelns gamla testamente  berättat att han skulle födas. En av profeterna var Jesaja, som levde ungefär 700 år före Jesus. I Jesajas bok i Gamla testamentet står det: 

”Men natten skall vika där ångest nu råder. Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram … Ty ett barn har fötts, en son är oss given.”

Under advent förbereder vi oss för att ta emot Jesus

Advent – som betyder ankomst – är en fyraveckorsperiod när vi kan förbereda oss mentalt för att ta emot mysteriet, att Gud blev människa.

Nu för tiden tänder vi adventsstjärnor, som påminner om stjärnan som lyste över Betlehem, där Jesus föddes. Det berättas nämligen i Bibeln, att när Jesus föddes tändes en stjärna på himlen.

Under de fyra veckorna i advent läser vi i kyrkan bibeltexter, som berättar om olika tider och händelser i Jesus liv. 

Julen – när Jesus föddes

På julnatten firar vi Jesus födelse, tillsammans med dem som var med i de bibliska berättelserna: herdarna, änglarna, Maria och Josef.

Huruvida Jesus föddes i en stall, eller en grotta, eller på någon helt annan plats är och förblir oklart. Bibeln nämner stallet och lyfter därmed fram Jesus enkelhet – det som inte är omgivet av konungars prakt, dyra platser och vackra saker. Det är också herdar, inte kungar, som först får budskapet av änglarna och skyndar till stallet för att glädjas åt underverket.

 

Traditioner har vuxit fram under århundradena

Många av julens traditioner har med kristen tro att göra, men inte alla.

En gammal fest fick ny inriktning

Allt handlar i grund och botten om att Jesus föddes. Sedan 300-talet efter Kristus har vi firat julen 25 december, men troligen var det inte då Jesus verkligen föddes.

En romersk solgud firades ungefär vid vintersolståndet. Det var en fest som liknar en som vikingarna hade vid samma tid. Kanske var det naturligt att fortsätta att ha fest, men byta inriktning på den, och i stället fira Jesus födelse?

Jesus kan ha fötts år 7 f. Kr.

Även fast vår tideräkning utgår från Jesus födelse, vet vi inte säkert vilket år han föddes. Om Jesus föddes under kung Herodes, måste han ha fötts senast år 4 f. Kr. Om födelsen ska vara förenlig med skattskrivningen, som nämns i evangeliets texter så bör Jesus ha fötts år 7 f. Kr.

Vi börjar fira kvällen före helgdagen

I Sverige har vi en tradition av att fira helgdagsaftnar. Vi börjar till exempel att fira julen redan på julafton och midsommar på midsommarafton. Det beror på att helgen börjar klockan sex kvällen före helgdagen enligt gammal tideräkning. I andra länder är det vanligare att fira jul 25 december, det vill säga på juldagen.

Julklappen har sitt ursprung i de vise männens gåvor till Jesus

Vi talar ofta om de tre vise männen under julen. De var österländska stjärntydare som hade sett en stjärna, som var ett tecken på att ett kungabarn hade fötts.

Stjärntydarna följde stjärnan, som ledde dem till Betlehem. Först gick de till palatset och träffade Herodes. Han blev upprörd över att en annan kung skulle ha fötts, och beslutade därför att låta döda det nyfödda barnet.

Han försökte lura de vise männen att komma till honom efter besöket hos Jesus, för att avslöja var barnet fanns. Stjärntydarna fick dock en uppenbarelse i en dröm och valde en annan väg hem. I en dröm fick också Josef reda på att det fanns ett hot mot Jesus, och familjen tvingades fly.

Stjärntydarna fann Jesusbarnet och gav honom gåvor – guld, rökelse och myrra.

På trettondagen, 13 dagar efter jul, firar vi att stjärntydarna kom till familjen i stallet.

I vissa traditioner firar man med presentutdelning på trettondagen.

Jultomten – en givmild ärkebiskop

Jultomten i Sverige är en blandning av den gamla gårdstomten och en ärkebiskop som levde i slutet av 200-talet och som var känd för sin givmildhet. Efter sin död helgonförklarades han och blev känd som Sankt Nikolaus. Hans namnsdag är 6 december.

Granar skyddade mot farligheter

Långt innan det blev vanligt med julgranar inomhus i Sverige ställde många granar vid ytterdörren. Granarna var kvistade och hade bara en granruska kvar i toppen. Granarna var ett tecken på julfrid, men man trodde också att de gav ett skydd mot farliga makter.

Adventsstjärnan påminner om Betlehemsstjärnan

Nu för tiden tänder vi adventsstjärnor, som påminner om stjärnan som lyste över Betlehem, där Jesus föddes.

Traditionen att pynta med en adventsstjärna härstammar från herrnhutismen, en religiös kristen rörelse från Tyskland. Vid stora firanden, som första advent, satte man upp en lysande stjärna för att fira.

Efter ett tag blev tillverkningen av stjärnorna en del av det årliga julpysslet. Stjärnan spreds med herrnhutismens missionärer och nådde Sverige under 1910-talet.

Adventsljusstaken – ett ljus för varje söndag

Adventsljusstaken kom till Sverige i slutet av 1800-talet. Ersta diakoni i Stockholm lade grunden till adventsljusstaken så som vi känner till den idag. Där började man tända ljus i en så kallad adventsgran, en gran smyckad med 28 ljus. Sju ljus tändes varje adventssöndag.

Utifrån adventsgranen skapades adventsljusstaken – en ljusstake med sju ljus för varje dag i veckan under advent och en ljusstake med fyra ljus för varje söndag i advent.

Läs mer om advent och jul

Det finns så mycket mer att säga om advent och jul. Fördjupa dig gärna!

En adventsstjärna lyser i ett fönster.

Advent

Adventstiden är en glad tid när vi väntar på att fira att Jesus föddes. Ordet advent betyder ankomst – vi väntar på någon som ska komma. Läs mer om advent och vad bibeltexterna i kyrkan handlar om under adventstiden.

Mittgången i en fullsatt kyrka. Längst fram står en kyrkokör i julkläder mellan två julgranar och sjunger.

Välkommen i jul

I en orolig tid får vi fira julens mirakel tillsammans. Kyrkan är öppen och du är välkommen, precis som du är.

Någon har tänt ljus och läser bibeln.

Julevangeliet

Läs eller lyssna på julevangeliet – den text ur Bibeln (Lukasevangeliet 2:1-20) som handlar om Jesus födelse.