Precis som med resten av kyrkobyggnaden har utformningen av kyrkporten varierat genom historien. Här bjuder vi på några exempel från vårt gemensamma kulturarv. Vilken är din favorit?
Brunflo Kyrka
Brunflo kyrka har sina originalportar från 1770-talet kvar med snidade rankor och änglahuvuden i rokoko, troligen ett arbete av Johan Edler d.ä. Kyrkan byggdes om till en modern rokokokyrka på 1770-talet men består delvis av medeltida murverk.
Östra Skrukeby kyrka
Under medeltiden skulle onda makter hållas utanför dörrarna. Järn ansågs ha bra motståndskraft och därför användes järndörrar eller järnbeslagna trädörrar. Porten i Östra Skrukeby kyrka i Östergötland är ett bra exempel, gjord av smidesklätt trä som fälldes på 1130-talet.
S:t Jacobs kyrka
Södra portalen i S:t Jacobs kyrka i Stockholm är ett renässansarbete i sandsten av bild- och stenhuggaren Marcus Hebel, färdig samma år som kyrkans invigdes 1644. Dubbeldörrarna är mörkt laserade med snidad dekor.
Hökhuvuds kyrka
Den nyklassicistiska portalen i Hökhuvuds kyrka är från 1840-talet då en ny ingång togs upp på västra långhusgaveln. Själva kyrkan är från slutet av 1400-talet.
Oscarskyrkan
De utsmyckade järndetaljerna är tillbaka på dörrarna till Oscarskyrkan i Stockholm, som byggdes i nygotisk stil och invigdes 1903.
Högalidskyrkan
Huvudportalen i nationalromantiska Högalidskyrkan från 1923 har en skulpterad omfattning i renässansform, huggen i våneviksgranit efter arkitekten Ivar Tengboms ritningar.
Storfors kyrka
Bastanta trädörrar med smidda handtag i Storfors kyrka från1959, byggd efter ritningar av Tor Engloo. Väggarna är utvändigt klädda med Glavaskiffer i varierande gröna och rödgrå färgtoner.