1869 utökades kyrkogården åt väster och 1894 ytterligare åt väster men även söder till följd av den kraftiga befolkningsökningen. Flera hus flyttades vid den senaste utvidgningen och byggdes istället upp vid Saxtorpsvägen. Ett av dem är nuvarande församlingsgården som tidigare var toffelmakeri. Huset från 1700-talet är förmodligen byns äldsta.
Kyrkogården är rektangulär och mot öster omgärdad av en vitputsad mur avtäckt med kalksten. Muren är sammanbyggd med kyrkans ekonomibyggnad. Genom ett valv med en grind i byggnaden når man kyrkogården. Mot söder, väster och norr är kyrkogården kantad av en naverlönnhäck och stora lindträd. Grindar finns även två stycken mot norr och en i sydöstra hörnet. Kyrkan är omgärdad av en bred singelgång. Gravarna är indelade mestadels med buxbom, vissa gravar har stenomfattning, några har järnstaket. Gångarna mellan gravarna och mellan gravkvarteren är av singel. De flesta gravplatser har också singel, det finns ett fåtal längst mot öster som är gräsbevuxna utan yttre avgränsning. Indelningen med buxbom och singelgångar anlades förmodligen efter utvidgningen 1894.
Till kyrkans entré i väster finns en gång kantad av formklippta, små runda avenboksträd, gången utgår dock inte från en kyrkogårdsgrind. Kyrkogården är lummig med många och stora barrväxter. Det vintergröna är planterat både på enskilda gravar och på allmänna ytor. En vintergrön hög häck avskiljer lapidarium från minneslund och urnlund anlagda 1994.
Minneslunden är en gräsmatta med en vattenränna, blomsterhållare och en ljusbärare. En bokhäck skiljer urnlund och minneslund. Urnlunden är en gräsmatta med ett kors i singel och minnesplattor.
Bland gravvårdarna dominerar resta vårdar i sten. Variationen är stor med skiftande formspråk och omväxlande enkla- och mer påkostade gravar. Många lantbrukare ligger begravda här men också andra yrken är representerade som slaktare, bryggeriägare, häradsdomare, skräddarmästare, åbon, kommunalordförande, smedmästare, kyrkovärd, vagnmakare.
Gravvården till Karl Kullberg utmärker sig med en drakslinga i fornnordisk stil på en bautasten med grovhuggen kant. Karl Kullberg har även inne i kyrkan två tavlor med begravningskransar med lagerblad och eklöv av silver som hänger på långhusväggens norra sida. Han var född i Rönneberga och arbetade som ingenjör i Moskva. Han dog endast 35 år gammal. En annan grav som utmärker sig är efter lantbrukare och kyrkvärd Jöns Olsson, död 1870. Hans grav är naturromantisk med en stil som var populär mellan 1870 och 1910. Stenen har motiv från naturen med trästockar, lagerkrans och eklöv.
I lapidariet (en samling stenar från äldre, igenlagda gravar) finns även gravvårdar i järn, både järnkors och järnplattor förekommer.
Byggnader på kyrkogården
I öster mot landsvägen ligger ett vitputsat hus med rött taktegel. Huset har ett förhöjt mittparti med tre blinderingar och ett valv med en pargrind av svart gjutjärn med entré till kyrkogården. I byggnaden finns personalutrymme, toalett och förråd.
Byggnaden är från ca 1870 och är sammanbyggd med kyrkogårdsmuren. Entrén genom en överbyggd port anspelar på gamla stigluckor. I kyrkogården sydöstra hörn finns en vitputsad byggnad med tegelsadeltak från 1950 av Eiler Græbe. I sydvästra hörnet finns en vitputsad förrådsbyggnad med platt plåttak.
Texten är hämtad från ”Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning” av Kristina Simonsson (2015-06-26) på uppdrag av Lunds stift. Du kan ladda ner hela kompendiet här.
