Vad händer egentligen i ”Källaren” nuförtiden?
För massor av år sen hade jag förmånen att vara med om att öppna Asmundtorps församlingshems källare för ungdomar, utöver scoutverksamheten som funnits där sen länge. Det var spännande och inspirerande, men också en utmaning. Vi var volontärer som bemannade och hade öppet en kväll i veckan.
Under en period kom Landskrona kommun in och stöttade verksamheten, och församlingen och kommunen delade på ansvaret. När sedan alla ungdomsgårdar i kommunen stängdes ner, drog sig kommunen ur även i Asmundtorp, och i längden hade inte församlingen resurser att driva verksamheten.
Åren gick, och källaren blev så småningom ett överfyllt förråd med både det ena och det andra. Så kom det personal som såg potentialen i källarlokalerna, och vips började det hända saker. Det var främst församlingspedagogen Kattis, som med sin kreativitet - tillsammans med ungdomarna - fixade till lokalen på ett förnämligt sätt. En kväll i veckan var källaren öppen. Men så avslutade Kattis sin tjänst i församlingen, och vad skulle hända nu…?
Två killar tog kontakt och var uppriktigt ledsna över att verksamheten skulle upphöra. De lovade att hjälpa till att hålla öppet och vara med och ta ansvar som ledare. Så blev det, och under våren är det öppet varannan torsdag kl 17-20. De båda Evorna (Baunsgaard och Dohlnér) håller i det hela tillsammans med Alvin, 18 år och Sule, 20 år.
En torsdagskväll i februari hade jag möjlighet att besöka källarverksamheten. Eftersom jag inte varit där på många år, blev jag alldeles betagen över hur mysiga och välutrustade lokalerna hade blivit. Scouterna har inte längre någon verksamhet, så ytan har utökats med ytterligare rum. Här finns biljardbord; många olika musikinstrument; TV för både spel och film; flera sittgrupper; plats för sällskapsspel; ett rum där man äter, dricker och snackar; massor av grejer för diverse kreativt skapande, med mera, med mera…
Den här kvällen är det FIFA-TV-spel på gång och varma mackor till förplägnad. Alvin och Sule berättar att de lagt upp planeringen för terminen, och nästa gång blir det pizza och film.
– Detta är ett ställe att koppla av på. Det är mycket trevligare att hänga här än att gå ute och vandra, säger Alvin.
– Jag har varit besökare här i många år, och det känns jättebra att vi kan fortsätta. Det är kul att vara med och planera, konstaterar Sule.
”Evorna” verkar också mycket nöjda över upplägget. Förutom de unga ledarna är även ett par volontärer på plats.
– Det är viktigt att vi är flera vuxna, så att ungdomarna kan känna sig helt trygga när de är här, säger Eva B.
–Nu samlas vi och fixar våra varma mackor och sitter vid borden och äter tillsammans, ropar Eva D i de olika rummen.
Jag blir också bjuden att fixa en macka, men tyvärr åt jag precis innan jag kom. Det doftar ljuvligt, kan jag lova, och aptiten verkar vara god.
Vilken bra och viktig verksamhet detta verkar vara! Hoppas verkligen den kan fortsätta och utvecklas framöver!
Text och foto: Iréne Gunnehill
