Dendrokronologi i Västergötlands kyrkor

(ramår 2022)

Ett projekt genomfört i ett samarbete mellan forskare på Geologiska institutionen vid Lunds universitet och Västergötlands museum. Projektets syfte var att undersöka vilken kunskap som går att få fram om data från dendrokronologiska prover från kyrkor i ett geografiskt område analyseras tillsammans och sedan jämförs med andra arkivmaterial som rör kyrkorna.

Resultaten visar vilka potentialer dendrokronologiska data har att berätta om de skogliga resurser som fanns tillgängliga för församlingar och byggherrar vid byggandet av kyrkorna. En karta över de regionala skogstillgångarna under medeltiden ritades upp, timrets proveniens fastställdes och virkeshandel i landskapet kartlades. I projektet undersöktes också vilka delar av träden som nyttjats i olika byggnadsdelar. Vidare analyserades hur många träd som har behövts vid bygget av en kyrka. Resultaten ger inblick i den lokala och regionala ekonomins utveckling över tid.

Förhoppningen är att projektets resultat kan stimulera den byggnadshistoriska forskningen liksom forskningsområdet dendrokronologi. Det visar vilken kunskap som går att få ram om andra frågor ställs till ett omfattande arkivmaterial som först och främst samlats in och analyserats för att svara på frågan när en byggnad är uppförd.

Ta del av webbinariet ”Vad berättar byggnadstimret om kyrkan och landskapet?” 
Läs en intervju med projektdeltagarna: Timmer en unik källa till historien

Föremålen berättar

(ramår 2021)

Runt om på Sveriges länsmuseer finns samlingar av kyrkliga föremål. Många kyrkoinventarier deponerades eller skänktes till museerna runt sekelskiftet 1900. Det var då museerna bildades och utställningarna började byggas upp. Det var framförallt medeltida föremål som ställts undan i kyrkornas vindar och förråd som fördes till museerna.

I denna förstudie har Örebro läns museum haft som syfte att öka kunskapen om de kyrkliga föremål som finns i deras museisamling genom samverkan med församlingarna där föremålen ursprungligen hör hemma. Ett viktigt mål har varit att se hur museet kan hjälpa till att öka engagemanget för vad kyrkliga inventarier kan berätta om kyrkliga bruk och samhälleliga förhållanden hos både församlingarna och allmänheten. Museet har haft ambitionen att stötta församlingarna och öka deras kompetens i deras eget arbete med att berätta om sina föremåls historia.

Genom samarbete mellan museum, forskare och församling har kunskapsläget kring de inventarier som finns hos både museet och i kyrkorna börjat kartläggas. Under förstudien har personal från några församlingarna besökt museimagasinen och personal från museet har i sin tur varit på besök i

några kyrkor. Förstudien möttes av olika hinder, såsom restriktionerna under pandemin, men också svårigheter för församlingarna att hinna prioritera insatser för att arbeta med det kyrkliga kulturarvet.

Ta del av resultaten i förstudierapporten (pdf)

Läs också de artiklar på Digitalt museum som är exempel på hur föremålens historia kan berättas och tillgängliggöras för en bredare publik.

 Fattigfrågan i Glanshammar, Viby och Ljusnarsberg sockenstämmor.

Monstrans 

 Engelbrekts kula

Trettondagsstjärnor 

Triumkrucifix av Kräcklingemästaren

Liv i kyrkan

(ramår 2021)

Under ledning av forskare inom etnologi från Lunds universitet genomfördes denna förstudie tillsammans med tre församlingar som förvaltar kyrkor som under en period varit stängda. Målet var att studera hur de tre kyrkomiljöerna vid Odarslövs kyrka, Ignaberga kyrka och Östra Nöbbelövs kyrka skulle kunna utvecklas för att öka deras tillgänglighet och göra dem mer meningsfulla och användbara för församlingarna och människor i den lokala omgivningen. Forskarna gjorde deltagande observationer av arbetet på plats i församlingarna och intervjuade aktiva församlingsmedlemmar och invånare i lokalsamhället. De kunde samla in synpunkter om brister och behov av olika typer av lokaler och många idéer om utveckling inom kyrkomiljöerna.

Enligt forskarteamet har alla tre kyrkobyggnaderna potential att få nytt liv, men en slutsats man drar är att det krävs mer av Svenska kyrkan än att bara öppna upp för nya användningsområden. Det kan vara nödvändigt för kyrkan att anställa eller anlita andra yrkeskategorier för att utveckla och koordinera användningen av kyrkan av flera grupper på regelbunden basis. Evenemangs-, konferens-, turismutvecklare men också fastighetsutvecklare och fastighetssamordnare. Kanske är detta något som ska samordnas på stiftsnivå eller nationell nivå.

Ta del av projektets förstudierapport (på engelska) eller sammanfattningen (på svenska).

Vetenskaplig konferens om medeltida kyrktak

(ramår 2022)

Den 8-9 november 2022 arrangerade Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och Kungliga Vitterhetsakademin tillsammans en vetenskaplig konferens om forskningen kring de medeltida kyrkornas tak. På konferensen presenterades resultat från olika projekt genomförda i både Sverige, Norden och Västeuropa. Konferensen riktade sig till Svenska kyrkan, kulturmiljövården och forskare i Sverige och Europa. Ett viktigt syfte var att möjliggöra utbyte av kunskap och erfarenheter och att sprida ny kunskap om en del av kyrkobyggnaden som visat sig inrymma höga kulturhistoriska värden. Konferensen filmades och finns nu tillgänglig att ta del av i efterhand på Riksantikvarieämbetets youtubekanal.

Kyrkan i lokalsamhället

(ramår 2021)

Ett projekt i samarbete mellan Karlstads stift, Hagfors pastorat och samhällsplaneringsföretaget SBK. Syftet var att utveckla metoder för att öka kunskapen om det kyrkliga kulturarvet som samhällsresurs med utgångspunkt i den fysiska platsen och kyrkomiljöerna, genom samverkan med kommun, näringsliv, civilsamhälle och övrig idéburen sektor.

Projektets fokusområden har varit ungas behov och syn på den plats där de bor, vad kyrkan skulle kunna vara – mer än idag – samt samhällets behov av nästa generations intraprenörer och entreprenörer för att utveckla en plats hållbart. En kunskapsallians mellan Svenska kyrkan och den industriella delen av näringslivet i Hagfors initierades i projektet och förhoppningen är att det ska öka kunskaperna om hur gemensamma normer och strukturer kan begränsa möjligheterna till utveckling och innovation på mindre orter.

I projektet har en metod för hållbara platser tagits fram som visar på vikten av samverkan mellan sektorer för att skapa just detta. Metoden ska användas för att påbörja byggandet av nätverk som med utgångspunkt i den fysiska platsen undersöker det kyrkliga kulturarvet som samhällsresurs i det långsiktiga arbetet för att utveckla en trygg, levande och attraktiv landsbygd. Metoden kan vara tillämpbar för andra kyrkliga enheter i exempelvis arbetet med lokalförsörjningsplaner genom att den möjliggör medborgardialog kring kyrkomiljöernas betydelse.

Ta del av projektets rapport

Materialegenskaper hos fogbruk i nygotiska murverk

(ramår 2021)

I fokus för detta projekt står de stora nygotiska murade kyrkobyggnaderna som har komplexa och omfattande problem med sina murverk och fogar. Många av dessa kyrkor har varit drabbade av skador alltsedan de uppfördes under det sena 1800- och tidiga 1900-talet. De åtgärder som genomförts under årens lopp har ibland förvärrat skadorna eftersom man inte har förstått att grundorsaken till problemen bland annat berott på att man från början murat med bruk som inte har härdat på djupet. När man gjort reparationer med för hårda cementbruk har ingen fukt kommit ut och ingen luft in vilket förvärrat skadorna.

Utifrån de kunskaper som finns idag har forskare från avdelningen för byggnadsmaterial vid Lunds tekniska högskola och från institutionen för kulturvård vid Uppsala universitet undersökt materialegenskaper hos olika blandningar av fogbruk. Målet har varit att få fram egenskaper för bruk lämpliga att använda vid reparationer som både bevarar kulturhistoriska och estetiska värden.

Läs intervjun med forskarna om projektets resultat: De vill fylla en kunskapslucka om fogbruk

Småskalig framställning och förmedling av furutjära

(ramår 2021)

Svenska kyrkan är en stor konsument av furutjära. Tjäran har lång historisk hävd på både trätak och väggbeklädnader av spån och brädor. Sedan 2010-talet har kyrkan aktivt verkat för att tjära åter ska kunna tillverkas i Sverige och i de nordiska länderna. Detta kräver en kunskapsuppbyggnad och återtagande av kunskap som under 1900-talet har gått förlorad.

I detta nationella projekt har Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet tillsammans med Linköping och Västerås stift systematiserat kunskapen om hur tjära tillverkas i både tjärdalar och i tjärugnar. Målet har varit att ta fram handledningar för den som vill börja bränna tjära. Beskrivningarna bygger både på bränningar som gjorts under projektet och tidigare, samt på arkiv- och litteraturstudier. Under projektet har flera träffar hållits för intresserade presumtiva tjärbrännare. Projektet har också tagit fram ett koncept för en tjärförmedling för Svenska kyrkans stift utifrån den tjärförmedling som byggts upp i Västerås mellan stiftsskogarna och stiftskansliet. Layout av handledningarna (pdf) pågår under vintern 2024 och kommer att läggas ut här så snart de är klara.

Kunskaper om tjära har också byggts upp inom projektet Tjära på Gotland som mellan 2017 och 2022 genomfört en rad delprojekt där framställning av tjära och applicering av tjära undersökts.

Läs mer på Visby stifts hemsida

Gravvårdar i trä – Förvaltning av ett förgängligt kulturarv

(ramår 2022)

Gravvårdar tillverkade av trä är en allt ovanligare företeelse på våra begravningsplatser. Men de har under 1900-talet varit betydligt vanligare. De bevarade trägravvårdarna kan berätta intressanta historier om hur begravningsritualer har förändrats över tid och de kan vittna om att gravar har haft olika status. I detta projekt har samtliga bevarade trägravvårdar på begravningsplatserna i Jämtlands lön inventerats av länsmuseet Jamtli. De har sedan kategoriserats och grupperats i ett antal olika varianter.

Med utgångspunkt i inventeringsresultaten och fördjupande arkivstudier har en allmän vägledning som beskriver trägravvårdarnas historia och vilka kulturhistoriska värden de representerar tagits fram. Utifrån detta ges idéer och förslag på hur gravvårdarna kan tas om hand och underhållas på olika sätt beroende på deras karaktär, kulturhistoriska värden och vilka skador de uppvisar. Projektet uppmärksammar betydelsefulla frågor om det framtida bevarandet av ett hotat bestånd gravvårdar som genom både en historiskt lägre status och materialanvändning riskerar att försvinna.

Ladda ned vägledningen Gravvårdar i trä. Förvaltning av ett förgängligt kulturarv – en vägledning på Jamtli museums hemsida

Forskningsöversikt Svenska kyrkans kulturarv åren 2015 – 2022

(ramår 2022)

Kunskaperna om det kyrkliga kulturarvet har sedan staten och kyrkan skildes åt ökat på många olika sätt. Med hjälp av den kyrkoantikvariska ersättningen har kyrkan kunnat satsa på att bygga upp kunskap för att öka förutsättningarna att på ett bra sätt ta hand om det kyrkliga kulturarvet. 2014 gav Svenska kyrkans nationella nivå i uppdrag till Göteborgs universitet att ta fram en översikt över den forskning inom området kulturarv som sett dagens ljus sedan relationsändringen. Under 2023 sammanställdes en ny översikt av den forskning och kunskapsutveckling som producerats i olika

akademiska miljöer sedan 2015. I rapporten Forskning och kunskapsutveckling. Svenska kyrkans materiella kulturarv 2015-2022 finns en analys av forskningens innehåll och omfattning. Aktuella frågor uppmärksammas och kunskapsluckor diskuteras. Målet är kunna använda rapporten för att stimulera till fortsatt kunskapsutveckling och samverkan mellan olika kunskapsinstitutioner.

Ta del av forskningsöversikten Svenska kyrkans kulturarv åren 2015 – 2022 (gu.se)

Ta del av forskningsöversikten Svenska kyrkans kulturarv åren 2009-2014 (gu.se)