Kyrkoantikvarisk ersättning

Omfattningen av det kyrkliga kulturarv som omfattas av 4 kapitlet kulturmiljölagen (1988:950) är i allt väsentligt detsamma som vid relationsändringen 2000. Skillnader i relation till redovisningen från tidigare år beror framför allt på den kvalitetssäkring som sker genom riktade frågor till länsstyrelserna angående kyrkobyggnadernas skydd, och genom uppgifter beträffande ägande, förvaltning och invigning som ställs till församlingarna genom en årlig enkät.

Avyttring av kyrkor har under de senaste åren skett på en förhållandevis jämn nivå och 2024 markerar inget trendbrott. I huvudsak är det de kyrkor och kapell som inte omfattas av tillståndsplikt enligt 4 kapitlet 3 § som kommer i fråga för avyttring, med hänsyn till de restriktioner som annars faller på den nya ägaren. Noterbart är dock att merparten av de kyrkor som avyttrats under 2024 omfattas av tillståndsplikt.  

Förbrukningen av den kyrkoantikvariska ersättningen ligger i linje med tidigare år. Genom den nya fördelningsmodellen samt stiftens planering och nyttjande av disponibla ramar så  
används de medel som finns att tillgå på öppna ramår alltmer effektivt.

Ansökningstrycket kan fluktuera mellan enskilda år och för 2024 har det minskat något jämfört med tidigare år. Detta kan sannolikt delvis sättas i samband med stiftens ökade möjlighet till planering och att de i samråd med församlingarna kan etappindela större åtgärder. Ansökningstrycket är således inte helt jämförbart med utfallet enligt den föregående fördelningsmodellen.  

Vårdinsatser fortsätter vara den största åtgärdskategorin som delfinansieras med kyrkoantikvarisk ersättning. Detta förstärker en tendens till hårdare prioriteringar som kunnat iakttas de senaste kontrollstationerna, det vill säga att församlingar i högre utsträckning måste åtgärda kyrkornas yttre, medan andra åtgärder i motsvarande grad får stå tillbaka. De budgeterade kostnaderna för församlingarnas ansökningar 2024 bekräftar denna iakttagelse.  

Svenska kyrkan svarar för att de kyrkliga kulturminnena är tillgängliga för var och en i minst samma utsträckning som år 2000, dock saknas absolut mätetal för år 2000. Exakta uppgifter om tillgängligheten vid relationsändringen finns inte. Svenska kyrkan har sedan 2006 varje år följt upp tillgängligheten genom att samla in statistik för antalet sammankomster i kyrkorna inom och utanför egen verksamhet samt öppethållande utöver dem.

Enligt den senaste regeringsskrivelsen har Svenska kyrkan upprätthållit en god tillgänglighet i enlighet med överenskommelsen. Enligt de uppgifter som församlingarna lämnat för år 2024 har sammankomsterna i kyrkorna ökat, medan antalet öppetdagar minskat. 

Sifforna ska inte övertolkas men bör följas med noggrannhet. Svarsfrekvensen är hög, men bortfall av enskilda kyrkor kan påverka resultatet negativt. En noterbar skillnad uppträder emellertid beträffande öppethållandet i Visby stift, där församlingarna från mycket höga nivåer varit tvungna att inskränka tiden som kyrkorna står öppna med anledning av ökad skadegörelse. Likt tidigare år finns stora skillnader i användning och öppethållande mellan olika tätortstyper. 

Svenska kyrkan har en god kompetens på en stabil nivå som rör förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena. På samtliga stift finns sedan många år anställda med kompetens inom det  antikvariska området, vilka successivt kompletterats med fastighetskompetenser, administratörer och ekonomer för att främja och stödja församlingarna i deras ansvar. Den nedlagda tiden hos stiften för dessa uppgifter visar en ökning i förhållande till tidigare år.  

Samverkan i övergripande frågor och en strategiskt inriktad kunskapsutveckling ger motiv, inriktning och tillvägagångssätt för ett framgångsrikt kulturmiljöarbete.

Rapporten redogör avslutningsvis för det löpande samråds- och samverkansarbete som enligt överenskommelsen ska bedrivas av staten och Svenska kyrkan. Den centrala och de regionala samrådsgruppernas diskussioner speglar aktuella utmaningar i förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena och bidrar till förståelse för de roller och ansvar som parterna har. 

I rapporten redogörs också för ett urval tematiska områden för kunskapsutveckling som varit aktuella för insatser under 2024, dels inom Svenska kyrkans reguljära arbete, dels genom resultat av projekt på nationell nivå och stiftsnivå som delvis finansierats av kyrkoantikvarisk ersättning.

Översikten visar på en strategiskt inriktad kunskapsutveckling som på flera sätt främjar kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, skapar delaktighet i kulturmiljöarbetet och bidrar till kunskap, bildning och upplevelser.