Skog och mark

Kyrkoordningen föreslås innehålla nya ramar för förvaltningen av prästlönetillgångarna.

De fyra hållbarhetsdimensionerna – andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet – ska balanseras i förvaltningen och flera olika värden ska finnas med i den sammanvägda bedömningen inför beslut. 

Alla dimensioner utvecklas kort i skrivelsen, men kyrkostyrelsen konstaterar att andlig hållbarhet är ett dynamiskt och levande begrepp som kan omprövas och utvecklas över tid.

Övergripande ram konkretiseras 

Rambestämmelsen konkretiseras genom förslag att i kyrkoordningen införa en gemensam inriktning för Svenska kyrkans förvaltning av prästlönefastigheter.

Inriktningen innebär att förvaltningen av prästlönefastigheterna utifrån lokala förutsättningar ska bidra till att skapa ett varierande och multifunktionellt landskap med en mångfald av brukningsmetoder. 

Förvaltningen ska värna och främja flera värden samtidigt, såsom andliga värden, biologisk mångfald, kulturmiljö, klimatnytta, ekosystemtjänster i övrigt, social välfärd och uthållig totalavkastning.

Byta ut äldre bestämmelse

Kyrkoordningen innehåller i dag en bestämmelse som handlar om att beakta naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i skälig omfattning. Förslaget innebär att den bestämmelsen byts ut, dels för att undvika otydlighet och överlappande reglering jämfört med allmän lagstiftning (främst miljöbalken, kulturmiljölagen och skogsvårdslagen), dels till förmån för inriktningen som ger ett landskapsperspektiv och tydliggör att det finns många värden, vilka bör främjas och värnas. 

Om förslaget 

Kyrkostyrelsen bedömer att kyrkomötet bör beskriva ett gemensamt förhållningssätt för kyrkans skog- och markförvaltning. Den föreslagna inriktningen blir utgångspunkten för när stiften sätter verksamhetsnära mål  och beslutar om förvaltningen utifrån lokala förutsättningar. 

Kyrkostyrelsen anser att urfolksrättens principer ska få genomslag i Svenska kyrkans markförvaltning.

Kyrkostyrelsen föreslår därför att det i kyrkoordningen införs en ny paragraf med en principiell bestämmelse om hänsyn till urfolk. Denna bestämmelse innebär att det vid förvaltningen av prästlönefastigheter ska vidtas särskilda åtgärder för att främja dels renskötselrätten och koncessionsrenskötseln, dels den rätt urfolk har till att utöva sina andliga och kulturella traditioner i de områden där de traditionellt har bott och verkat.

Bestämmelsen innebär att på principiell nivå reglera ramarna för förvaltningen av prästlönefastigheter, men innehåller inte detaljerade bestämmelser om exempelvis brukningsmetoder. Bestämmelsen ger vidare stöd för olika former av åtgärder och hänsyn. 

Som en ytterligare del av hänsynen till urfolk förs även i samma paragraf en bestämmelse in om att den urfolksrättsliga principen om fritt och informerat förhandssamtycke ska tillämpas vid markanvändningsåtgärder som har en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande.

Under förutsättning att kyrkomötet beslutar i enlighet med detta förslag avser kyrkostyrelsen att snarast – och i samråd med bland annat samiska företrädare – utfärda närmare bestämmelser om den samplanering eller samråd som behöver ske för att leva upp till urfolksrättens princip om fritt och informerat förhandssamtycke. 

Om förslaget 

Kyrkostyrelsen gör bedömningen att det är nödvändigt med den ambitionshöjning som det innebär att tillämpa principen om fritt och informerat förhandssamtycke i kyrkoordningen. 

Kyrkostyrelsen aviserar däremot att om detta införs kommer närmare bestämmelser behöver reglera mer i detalj hur detta sedan ska tillämpas. 

För att för att nödvändiga processer och regelverk för tillämpningen ska hinna utformas, föreslås bestämmelsen som gäller fritt, informerat förhandssamtycke att börja gälla först från 1 januari 2027.

Kyrkostyrelsen föreslår att det i kyrkoordningen införs en bestämmelse som innebär att stiften vid övergripande planering som avser förvaltningen av en präst­löne­fastighet av särskild betydelse för en församling ska föra dialog med berörd församling.

Syftet med denna bestämmelse är att etablera processer för dialog redan i planeringsstadiet som kan ge en ökad förståelse för församlingarnas behov och intressen.

Om förslaget

Kyrkostyrelsen gör bedömningen att den lokala förankringen av förvaltningen behöver stärkas. Exakt hur en dialog ska föras med berörda församlingar bör dock utvecklas i samråd mellan stiften och församlingarna. 

Kyrkostyrelsen ska vidare tillämpa nya konsolideringsregler, i enlighet med utredningens förslag, för prästlönetillgångarna från och med bokslutet på 2025 års förvaltning av tillgångarna.

Kyrkostyrelsens avsikt är att detta ska medföra förenklingar och ökad flexibilitet i tillämpningen samt underlätta stiftens förvaltning.

Stiften ansvarar för att fördjupa arbetet med utvecklingen mot en mer hållbar förvaltning av prästlönetillgångarna. Kyrkostyrelsen gör bedömningen att finansieringen av omställningen mot ett mer hållbart skogsbruk behöver utredas vidare innan ett förslag kan läggas fram vid kyrkomötet.

Om förslaget

De ändrade konsolideringsreglerna har diskuterats en längre tid och syftar till att möjliggöra att stor variation i avkastningen kan hanteras med god förutsägbarhet. 

I kyrkostyrelsens utredning Kyrkan och skogen - ansvar, handling och hopp föreslogs en hållbarhetsavgift.  Kyrkostyrelsen bedömer dock att de ekonomiska konsekvenserna av att utveckla ett hållbart skogsbruk måste utredas vidare innan styrelsen kan lägga fram förslag på lösningar.

Förslagen förutsätter att stiften utarbetar verksamhetsnära mål för förvaltningen, vilket ger utrymme för nödvändiga överväganden och anpassningar utifrån lokala förutsättningar.

Kyrkostyrelsen avser att genom samråd vara delaktig i framtagandet av dessa mål. För att säkerställa att den samlade förvaltningen av prästlönetillgångarna över hela landet sker i enlighet med hållbarhetsdimensionerna och inriktningen ska kyrkostyrelsen utveckla sin tillsyn till att omfatta både samråd och uppföljning av förvaltningen.

Kyrkostyrelsen föreslår också att iakttagelser från tillsynen årligen redovisas till kyrkomötet, som är ytterst ansvarigt för Svenska kyrkans förvaltning av prästlönetillgångarna.

För att skapa tydliga förutsättningar för kyrkostyrelsen att vidareutveckla tillsynen av förvaltningen föreslås även ett klargörande i kyrkostyrelsens bemyndigande om att utfärda närmare bestämmelser om tillsynen. 

Om förslaget

Kyrkostyrelsen bedömer att verksamhetsnära mål behöver sättas av stiften, utifrån den nya gemensamma ram och inriktning som föreslås. 

Kyrkostyrelsen går inte vidare med utredningsförslaget att kunna hålla inne delar av stiftsbidrag på grund av hur förvaltningen bedrivits, utan avser att på andra sätt utveckla stöd och tillsyn av kyrkans förvaltning av skog och mark.