Kyrkoåret infördes några hundra år efter att Jesus levde på jorden.
Söndagen – vilodag och veckans första dag
Enligt skapelseberättelsen vilade Gud den sjunde dagen, efter att ha skapat världen. Därför är söndagen en vilodag för kristna och en dag vi firar gudstjänst.
Samtidigt räknar kyrkoåret söndagen som veckans första dag. Varje söndag påminner om påskdagen – dagen då Jesus uppstod och segrade över död, ondska och allt destruktivt.
Helgen börjar kvällen före
Varje söndag och helgdag inleds redan klockan 18 kvällen före, enligt den gamla julianska tideräkningen. I Sverige har detta lett till att vi firar många helgaftnar, som midsommarafton och julafton.
Varje helgdag har ett namn och egna bibeltexter
I kyrkoårets kalender har varje söndag och helgdag ett eget namn och tema. Till varje helgdag hör fyra särskilda bibeltexter, hämtade ur
- Gamla testamentet
- epistlarna (breven) i Nya testamentet.
- evangelierna som berättar om Jesus
- Psaltaren.
Vi läser texterna i söndagens gudstjänst, men också i andra gudstjänster och andakter under veckan.
Texterna berör livet
Bibeltexterna handlar om alla mänskliga känslor, som glädje sorg, tro, tvivel, förtvivlan och hopp. Därför kan kyrkoårets texter hjälpa oss att fundera över våra egna liv.
På Svenska kyrkans bloggportal kan du varje vecka ta del av prästers tankar inför kommande söndag.
Färger och musik växlar under kyrkoåret
Kyrkoårets växlingar märks i kyrkan – i psalmerna, musiken och i färgerna på prästens kläder och på altaret. Vit är till exempel en glädjefärg, medan grönt står för växande och hopp.
Jul och påsk är viktigast under kyrkoåret
Kyrkoårets största och viktigaste högtider är