"Så vitt jag minns"

Nyhet Publicerad Ändrad

Samernas numera pensionerade kyrkoherde Bo Lundmark besökte i slutet av augusti Saxnäs och berättade om människor och möten i Sápmi.

När Bo Lundmark kommer fylls åhörarsalarna i Lappmarken!                    Han är känd och älskad av långt fler än samerna som han tjänstgjort speciellt för under sin tid som präst. Bo berättar medryckande och med mycket kärlek på sitt eget "munmål" från Tärna om de vanliga människorna och deras liv i fjällbygderna, samt om deras möten med somliga överhögheter ute i markerna.

Bo Lundmark vandrar fortfarande på stigarna där han gått så många gånger tidigare. Vandringsstaven som han fick av Lars Påve då han började som präst i Jukkasjärvi församling 1968 hänger ännu med. Den är smart designad med en drickskopa i toppen och Bo behöver aldrig böja på benen för att ta en slurk härligt fjällvatten.

Vi som kommit till Saxnäs för att lyssna till Bo denna sensommardag fick många härliga historier med oss hem.                                                         De första var från pojkåren, och han citerade Anders Andersson Winka i Vapstens sameby som en gång sa; "Det här är från före jag började minnas!" Det handlade om morfar som hamnade i ett stort snöskred och överlevde... om möten med "Stor-Johan i Skafsbäcken som en gång skällde ut dåvarande kungen för att han var sjåpig över sitt skoskav... om härliga ungdomsfärder på cykel i Norge och senare under yrkestiden, bland annat om 10 års bergspredikan på Kebnekaises sydtopp, (fast uppdelat på olika gånger).

Bo Lundmark avrundade sitt innehållsrika föredrag med att berätta för oss om när han en sommar gick till fots upp till kalvmärkningslandet i Talma sameby tillsammans med biskop Olaus Brännström. Allt gick bra för biskopen och strax innan de kom fram ville han byta om till sin svarta kaftan med gyllene krucifix runt halsen. Bo blev orolig för hur de ibland lite vidskepliga renskötarna skulle reagera och precis när han tänkt tanken dök en av dem upp runt närmaste stenblock med sin hund. Biskopen sträckte då fram handen och sa på klingande rikssvenska; "Brännström, angenämt!" Samen trodde nog inte att han var kvar i levande livet.

Bo avtackades till slut av diakon Anna Ingvarsdotter och fick rungande applåder. Efter detta följde kaffe med hembakt mjukkaka och trevligt prat i samband med att Bo sålde och signerade sin senaste bok "Så vitt jag minns". Evenemanget var ett samarrangemang av Svenska kyrkan och Vilhelmina samiska förvaltningskommun.                                                   Dagen efter var Bo Lundmark i Vilhelmina och berättade.