Kyrkogårdar kan bli fristäder i förtätad stad

När städer förtätas minskar utrymmet för växter och djur. De gröna ytor som blir kvar är ofta klippta gräsytor med mycket få arter och till liten tjänst för naturen. Kyrkogårdarna kan därför bli viktiga fristäder för hotade växter och djur. På Umeås kyrkogårdar arbetar vi aktivt för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Här kan du läsa mer om hur och varför det är viktigt. 

Ett gemensamt beslut

Hösten 2021 beslutade kyrkogårdsförvaltningen att arbeta mer riktat med grön hållbarhet som en del av Svenska kyrkans färdplan för klimatet. Arbetet har lett till elektrifiering av våra maskinparker med ett mål att bli fossilfria till år 2030 och nya sätt att förvalta och sköta våra kyrkogårdar – med ökad biologisk mångfald som tydligt mål.

Bevara det som redan finns

Många miljöer som funnits länge på våra kyrkogårdar har redan en positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Gamla träd, kallmurar, anlagda dammar och bäckar är viktiga livsmiljöer för många arter och källor till mångfald. Vårt arbete handlar ofta om att vårda och bevara dessa miljöer, till exempel genom att undvika torrläggning, spara gamla träd eller återplantera rätt arter när det behövs.

Skötsel och växtval för naturen

Växter väljs inte enbart för sitt utseende utan också för sitt värde för pollinatörer. Perenner lämnas över vintern som skydd för rotsystem och småkryp, och fröställningar erbjuder fåglarna mat under vintern. Vi sparar och planterar växter som sälg, som ger viktig näring tidigt på våren. Skötseln anpassas för att gynna mångfalden.

Vanliga frågor om biologisk mångfald

Varför klipper ni inte allt gräs?

Traditionella gräsmattor är ofta mycket artfattiga miljöer med bara ett fåtal gräsarter. De blommor som faktiskt finns hinner inte gå i blom innan de klipps av. Genom att låta gräset växa sig långt och endast slå det en gång per år kan man öka den biologiska mångfalden och gynna insekter som humlor, fjärilar och bin. Höggräs och ängar kan innehålla så mycket som 50 arter per kvadratmeter!

Genom att låta vissa gräsytor växa upp till så kallat höggräs kan man med tiden förvandla gräsmattor till ängar. Det är en process som tar lång tid och för att det ska bli en riktig äng är det viktigt att det klippta tas bort från ytorna så att inte växternas näring återgår till marken. Ängar behöver nämligen näringsfattig jord för att blommor och örter ska få bättre förutsättningar än gräset för att växa.

 

Varför lämnas gamla döda träd och höga stubbar kvar?

Ett gammalt förfallet träd fyller flera viktiga funktioner i naturen. Träd med sprickor, håligheter och lös bark ger skydd och boplatser åt fåglar, fladdermöss, gnagare och insekter. Insekter är i sin tur viktig föda för fåglar och fladdermöss. Det finns även många mossor, lavar och svampar som bara kan leva på gamla träd. Grundregeln är att ju äldre trädet blir, desto fler arter kan leva i det.

Många gamla träd blir sjuka och det är även vanligt att trädkronan blir en risk på äldre träd. I stället för att fälla hela trädet kan man då göra en så kallad avvecklingsbeskärning. Det innebär att kronan och stora delar av stammen tas bort, så att det inte längre är någon risk att besökare får grenar i huvudet. Dessa trädlämningar brukar kallas för trädruiner. Gamla träd är värdefulla för den biologiska mångfalden även utan en stor krona, och under rätt förutsättningar kan en trädruin stå kvar i många år.

Vad är en faunadepå och varför behövs den?

En faunadepå är en samling död ved som lämnas i naturen för att gynna den biologiska mångfalden. Många svamparter, vedlevande skalbaggar och andra insekter är hotade och då kan en faunadepå ge dem bättre livsmöjligheter. Det kan även vara en plats där igelkottar kan övervintra och där fåglar kan leta mat. Faunadepåer varierar i utseende och kan innehålla allt från grova trädstammar till sly och ris.

Död ved är livsviktig som mat och bostad för många djur, svampar och växter. Idag råder det akut brist på död ved eftersom skogsbruket inte lämnar kvar död ved, och i de flesta trädgårdar, parker och grönområden städas död ved undan istället för att den får ligga kvar.

Hur kan jag hjälpa till?

Du som planterar växter på en gravplats kan främja den biologiska mångfalden genom att fundera över vilka växter du väljer till graven. En välplanerad perennplantering kan göra många insekter glada!

Här är tips på några perenner som vi använder som både är vackra och hjälper våra insekter:

  • Axveronika Veronica spicata 'Rotfuchs'
    Har rosaröda, kompakta blomsterax och stabila stjälkar. Är fantastiskt populär hos våra pollinatörer och en riktig fjärilsmagnet med lång blomning.
  • Allium Millenium
    Årets perenn 2021 och en riktig vinnare även för pollinatörer. En lökväxt som blommar på sensommaren och lämnar stadiga, frörika vinterståndare.
  • Alunrot Heuchera 'Paris'
    Har ett vackert bladverk med silvermarmorering uppbruten av mörka nerver. Blommar med små intensivt rosa klockor på höga stänglar, som lockar till sig många av våra pollinatörer.