Kiaby kyrka

Beskrivning av Kiaby kyrka

Adress till Kiaby kyrka

Barumsvägen 8 (Kiaby)

Kyrkan
Kyrkan uppfördes på 1200-talet i oputsad röd tegel och bestod endast av kor och långhus, som hade platt innertak i trä. Betänk hur kyrkans röda murar lyste i den dåtida byn. På 1400-talet slogs stjärnvalven i tegel. Tornet tillkom omkring 1500, byggt i gråsten med kalkbruk. Tidigare fanns enligt skriftliga källor en träkyrka.
Till höger om norra ingången finns en minnessten uppsatt i yttermuren krönt med Gustav III:s namnchiffer och årtalet 1790. Socknens befolkningstillväxt krävde en större kyrka. Nykyrkan uppfördes som en korsarm på långhusets norrsida i gråsten med kalkbruk. Den byggdes rymlig med stor läktare och gav plats åt merparten av kyrkobesökarna. Därför ändrade man år 1832 kyrkans huvudinriktning från öst-västlig till nord-sydlig.
 
Det medeltida koret förlorade altaret, som placerades mellan söderfönsterna i långskeppet med predikstolen bakom och över! Koret försågs med kyrkbänkar! Åren 1832-1938 rådde denna ordning.
 
Från vapenhuset träder du in i kyrkorummet. Till höger har du bland annat sakristian med foto av sena tiders kyrkoherdar.
 
Orgeln är placerad till höger med fasaden vänd mot långhuset. På orgelns baksida läser du ”Lovsjungen Herran”. Texten är bevarad från den gamla orgeln och åter satts upp på den  nya. Före den stora restaureringen 1938-39 stod orgeln på en läktare.
 
En större brändsleugn sattes in 1887. Ett stjärnbestrött blått tunnvalv välvde sig över den dåtida menigheten. År 1939 försågs kyrkan med centralvärme. Då slopades också tunnvalvet och nykyrkan fick tegelvalv i stil med 1400-talets. Efter 106 år med nord-sydlig orienterin kunde kyrkan år 1939 återinvigas i sin medeltida öst-västliga riktning. Då fick den också dagens planlösning. 
 
Koret
Koret är kyrkans vackraste del. Sidoljuset från söderfönstret och lampor förhöjer skönheten. Altare, altarskåp, altarring, mattan i röllakan, kalkmålningarna och stjärnvalvet bildar en underbar helhet. Altarskåpet är från 1500-talets mitt är ett nordtyskt arbete. Centralbilden visar Gud Fader med den korsfäste Sonen, på hans högra sida madonnan/jungfru Maria, på vänstra sidan ärkeängelen S:t Mikael/själavägaren. Han har haft ett svärd i höger hand. I sidostyckena finns de tolv apostlarna. 
 
Altarskåpet fick sin nutida placering 1960, tidigare stod det på ett dopaltare i nykyrkan. Rester av guld- och målarfärg tyder på att det en gång varit bemålat. Altarmattan med nonfigurativt mönster i pastellfärger bär namnet ”hörnstenen” och är utförd av Sigrid Synnergren i Lund.
 
Korets kalkmålningar togs fram 1938-39. De kom till under åren 1430-60 och anses vara utförda av Fjälkingemästaren. På norra korväggen finns en förnämlig målning av Kristi Himmelsfärd. Två fotspår finns kvar på marken, fötterna sticker fram under manteln, huvudet syns överst i spetsbågen.
Maria och nio lärjungar står till vänster om fotspåren, tre står till höger.
På söderväggen syns mot väster gravläggningen och mot öster uppståndelsen. På ömse sidor om nischerna på den raka korväggen i öster syns bebådelsen med jungfru Maria och ängeln Gabriel. Högst uppe ser du ett kristushuvud. Tre konsekrationskors inneslutna i små cirklar finns i koret, ett på nord- och två på östväggen. De betyder att kyrkan fått en biskoplig invigning.
 
Långhuset
I triumfbågen finns Kiabys triumfkrucifix, vida berömt för att Kristus bär silversandaler. De är svarta för de får inte putsas.  Det härstammar från tidigt 1200-tal och är utfört i ek. Symboliken med silversandalerna är svårtydd. Den kan tydas som ett tecken på Kristi översteprästliga värdighet. På 1100-talet blev nämligen sandaler ett särskilt biskopligt värdighetstecken.
 
En rofylld Maria med Kristus i vänster knä är placerad till vänster vid korvalvet. Skulpturen är skuren i ek i början av 1200-talet. Ovanstående ekarbeten kan troligen tillskrivas Ignabergamästaren.
 
Dopfunten
Denna är huggen i sandsten och tillhör Maglehemsgruppen. På foten finns fyra stora odjur som biter varandra i svansen - ondskans hotande representater. I dopfunten ligger ett dopfat av mässing med texten: Låten barnen komma till mig... (Marc 10:14). Dopfunten anses vara från 1200-talet.
 
Klockorna
Från tornets tredje våning ringer två kyrkklockor, en större från 1741 och en mindre från 1763, båda försedda med inskriptioner. Så sent som 1668 nämndes, att vid kyrkan fanns en klockstapel av ek.
Predikstolen
Den tillverkades i början av 1700-talet och uppe på den finns fyra timglas som visar timmens fyra kvarter. De fyra evangelisterna finns avbildade.
 
Predikstolen
De fyra evangelisterna finns avbildade på predikstolens sidostycken. Den tillverkades i början av 1700-talet Uppe på den finns fyra timglas som visar timmens fyra kvarter.
 
Bänkar
Sidostyckena på första bänkraderna är smyckade med kung Carl XI:s och drottning Ulrika Eleonoras initialer från 1692. Dessa bänkar anslogs vid stoldelningen 1831 åt Bäckaskogs slott och fick därefter namnet Bäckaskogsbänkarna.
 
Övrigt
På söderväggen i tornet hänger en altartavla från 1730 med det välkända nattvardsmotivet i olja. Årtalet står att finna i tavlans nederkant liksom konstnärens namn I. Fritz samt namnet H. Isac Carlström. Tavlan omges av ett rikt träarbete med akantusblad.
 
Mittöver på nordväggen hänger en dörrförsedd anslagstavla, med äldre språkbruk kallad plakattavla. Här syns det tydligt att väggarna är murade i gråsten liksom i nykyrkan från 1790. 1200-tals kyrkan är byggd i tegel.
 
Den större takkronan i brons med tillhörande fyra ljusapliker härstammar från Uppsala slott. De skänktes 1939 av Elly och Per Åkers på Bäckaskog.
 
Från tornets tredje våning ringer två kyrkklockor; en större från 1741 och en mindre från 1763, båda försedda med inskriptioner. Så sent som 1668 nämndes, att vid kyrkan fanns en klockstapel av ek.
 
Långhusets mittgång avslutas under tornet med ett fönster, en tidigare ingång, och en entré med vindfång från norr, som användes mycket.
 
I säkert förvar finns en brudkrona som kan få lånas vid vigslar.
 
I kyrkan finns ett vackert bårtäcke tillverkat av konstnärinnan Lisa Fajersson, Åhus.