Biskoparna tänder ljus i en ljusbärare inne i kyrkan.
Lyssna

Solidaritetsbrev med bön om fred från biskopsmötet till kristna i Mellanöstern

Vi biskopar i Svenska kyrkan ser med oro och sorg på det eskalerande och alltmer gränslösa våldet i Mellanöstern. Våra böner är med folken i de drabbade länderna och våra tankar går särskilt till barnen, som tvingas leva med ångest och trauman. Miljoner människor har drivits på flykt, otaliga utsätts för bomber och missiler. Även våldet på marken tilltar och lägger människors hem och liv i ruiner.

Vi ber med orden från en känd palestinsk hymn:

Yarabba ssalami, amter alayna ssalam. Fredens Herre, låt din fred skölja över våra hjärtan.

Vi vädjar till alla med makt om besinning. Vi känner vrede inför hur lätt internationella regelverk tycks väga. Krig startas genom beslut och kan avslutas genom beslut. Det är inte naturlagar som driver våldet vidare – det är val som makthavare gör. Vi kan stoppa det och välja andra vägar.

Denna vecka har vi firat Jungfru Marie Bebådelsedag, dagen när Maria får veta av ängeln att hon ska föda ett barn som ska kallas heligt och Guds son. Psaltartexten i den svenska evangelieboken påminner oss om vad som är av bestående värde: Gud gläder sig inte åt stridshästars kraft eller soldaters snabba steg, ”Nej, Herren älskar de gudfruktiga, dem som hoppas på hans nåd”. Vi tror helt enkelt inte på den starkes rätt, att våld och vapen ska lösa konflikter. Vi tror på att leva barmhärtighetens praktik.

Till kristna i Mellanöstern, våra syskon i tron: vi oroas över kyrkornas framtid i regionen, att det en dag inte ska finnas några levande stenar kvar. Samtidigt riktar vi vår djupaste respekt till er. Ni bär vittnesbörd om fred och hopp i en framtid bortom gravar. Er och kyrkoledarnas – våra kollegor i Mellanöstern – profetiska trofasthet till Kristi kallelse mitt i utsattheten manar också oss att våga oss utanför det trygga och säkra. Må vi ha förmåga att verkligen göra det, i ord och handling.

Till kristna, judar, muslimer och alla människor av god vilja i Mellanöstern och bortom dess gränser: alla våra grundskrifter och läror uppmanar oss att inte ge upp om rätt och barmhärtighet. Så ska vi leva. Och det ska vi kräva av våra ledare.

Med orden i Marias trotsiga lovsång:

Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min frälsare: han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna. Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig: stora ting låter den Mäktige ske med mig, hans namn är heligt, och hans förbarmande med dem som fruktar honom varar från släkte till släkte. Han gör mäktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har övermodiga planer. Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa. Hungriga mättar han med sina gåvor, och rika skickar han tomhänta bort. Han tar sig an sin tjänare Israel och håller sitt löfte till våra fäder: att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid.
(Lukas 1:46-55)

Svenska kyrkans biskopsmöte, den 27 mars 2026:

Ärkebiskop Martin Modéus
Biskop Karin Johannesson, Uppsala stift
Biskop Marika Markovits, Linköpings stift
Biskop Ulrica Fritzson, Skara stift
Biskop Johan Dalman, Strängnäs stift
Biskop Mikael Mogren, Västerås stift
Biskop Fredrik Modéus, Växjö stift
Biskop Johan Tyrberg, Lunds stift
Biskop Susanne Rappmann, Göteborgs stift
Biskop Sören Dalevi, Karlstads stift
Biskop Teresia Boström, Härnösands stift
Biskop Åsa Nyström, Luleå stift
Biskop Erik Eckerdal, Visby stift
Biskop Andreas Holmberg, Stockholms stift