Syftet med vårt projektfokus var att låta leken få tid och plats. Vi ville hjälpa barnen att
fördjupa sig i leken genom att lyssna in deras önskemål, tankar och funderingar.
Nyfikenhetsfrågan har, likt Fjäderns, varit: Hur kan barnen bli nyfikna på varandra?
Knacka på-boken (av Anna-Clara Tidholm) har varit en röd tråd genom hela projektet. Vi har läst boken flera gånger, knackat på dörrarna och fantiserat om vad som finns bakom. Vi har även knackat på bilder av barnens egna dörrar där lekar och låtar som barnen vanligtvis leker och lyssnar på hemma hade gömt sig. Tillsammans med en pedagog har barnen fått berätta om hur deras lek går till och vi har sedan lekt den. Vi har sett att barnen fortsatt leka lekarna efteråt och frågat kompisarna om de ”gör rätt”. Genom lekarna har varje barn fått stå i centrum och vi tycker oss se en större trygghet i att prata inför varandra. Vi ser även att de lyssnar och tar instruktioner av varandra i större utsträckning. En lek som fortsatts att leka mycket är kurragömmaleken. Turtagning och att räkna till tio har varit saker som barnen bland annat fått erfarenheter av genom leken. Vi ser att framförallt de äldre barnen lärt sig reglerna genom att de är noga med att se vilka barn som är med så de vet vilka de ska leta efter. De vet även att man inte ska säga var kompisarna gömt sig och lär nu de yngre barnen hur leken går till. Barnen har själva utvecklat kurragömmaleken genom att gömma en sak och den som gömt den får säga när någon ”letare” börjar närma sig saken.
Vi kan se att barnen bjuder in varandra mer i lekarna och den som börjat leken är oftast den som får bestämma lekens form och innehåll. Vi kan se att de leker mer med varandra i olika konstellationer och mer utifrån leken än vilken kompis som leker.
Varje barns låt har presenterats på samma sätt som lekarna och vi kunde tidigt se att de
blev förtrogna med vems låt det var så fort låten började. Vi har lyssnat, titta på Youtube
samt dansat till låtarna. Vi har även hittat rörelser till en del av låtarna som de flesta barnen gör. Barnen har varit noga med att varje låt är någon av barnens och att varje barn har fått ”äga” sin egen låt.
Vi har genom de olika lekarna och låtarna pratat om att det finns kulturella skillnader i varje barns hem. Pratat om att alla är lika mycket värda och genom att vara nyfikna på varandra kan vi lära oss nya saker och nya sätt att tänka. Barnen har även fått erfarenheter av social hållbarhet genom lekarna och låtarna och vi kan se att det finns en nyfikenhet på kompisarna.
Bakom en dörr i Knacka på-boken finns det bild på en stor växt och liten man. Vi tog fasta på det och barnen fick sätt ner frön som vi sedan tagit hand om. Barnen är förtrogna med att växter, precis som människor, behöver vatten för att leva. Vi har följt från frö till växt och sett barnens glädje när det börjat gro och att de varit måna om att vi inte får glömma bort att vattna.
Vi har även sett andra lekar som varit centrala och fått stor plats bland barnen. Det har varit affär- och doktorslek, men även att barnen har samlingar för kompisarna. I lekarna har barnen fått erfarenheter av bland annat turtagning, omhändertagande, matematik, dela med sig och vara den som leder leken. Vi tycker oss se en större självsäkerhet hos flera barn att vara i en ledande roll och att de andra barnen följer deras instruktioner.
Vi har sett att fantasin hos barnen är stor och att de kan gå in i olika roller samt att vårt
okodade material blir många olika saker. Till exempel har vi papperspengar i olika färger och barnen har tillsammans kommit överens om att en färg är pengar och den andra färgen är kort när man handlar.