Första söndagen i fastan, ”Prövningens stund”
JANUARI, 2021
En 17-åring flicka förs till Sverige från Bulgarien. Hon sätts utanför Ica av vuxna i hennes närhet. Hon sätts där för att tigga. Några poliser tycker hon ser ung ut. De larmar. Flickan befrias, hon får stöd för människohandelsoffer och de vuxna åtalas för människoexploateringen. Flickan blev sedd.
HAGAR – DÅ OCH IDAG
Hagar flyr ut i öknen. På många sätt skiljer sig Hagars öde från vår egen tid. Hon lever som slav, hon äger inte rätten till sin egen kropp. Hon är ett verktyg, ett objekt, en resurs – och inte i första hand en människa. Hagars öde kan få oss att rygga tillbaka och tänka att hennes livssituation tillhör en annan tid. Århundraden bort från vår egen tillvaro. Hagar tvingas ut i öknen, hon ser ingen annan utväg. Men också i dag lever människor under slavliknande förhållanden – det vet vi. Denna människohandel är dagens slavhandel. Också i dag har inte kvinnor makt över sina egna kroppar och utnyttjas av människor och system. Också i dag objektifieras människor, styrs av andra människors vilja till makt, begär, kontroll. Vi behandlar varandra som om vi vore saker. Som om vi ägde varandra.
DU ÄR SEENDETS GUD
Hagar flyr ut i öknen. I tomheten, enkelheten och utsattheten. Hon lämnar allt – och där i öknen finner hon allt. I den tomma öknen möter Hagar Guds ängel och Hagar är med om något som kanske aldrig tidigare hänt i hennes liv. Hon ses inte som slav – utan som fullt ut människa. Hon är inte längre ett objekt – hon är ett subjekt. Och ängeln säger till Hagar: ”Du är sedd och Guds löfte gäller även dig.” I öknen, när hon flyr från allt, finner hon allt. Hon finner Guds löfte och Hagar är en av få i Bibeln som ger Gud ett namn. ”Du är seendets Gud!” I öknen, där allt tycktes hopplöst, där inget liv tycks leva, där ensamhet och utsatthet råder – där är Gud.
MIN ÖKEN
Vi har nu gått in i fastan och den tid under vårt kyrkoår som handlar om bön och fasta, reflektion och förberedelse. Vi konstruerar på sätt och vis vår egen öken för att förbereda oss inför påskens budskap om uppståndelse och liv. Vi kanske skalar bort och väljer nytt, får syn på nya perspektiv. Av oss själva, Gud och världen runt omkring.
Men det finns också andra öknar i våra liv. Våra liv innebär ständiga prövningar och oräkneliga utmaningar. Det ingår i varje mänskligt liv, den vardagliga döden. I bildlig mening dör vi i form av lidande, ångest, misslyckande och sorg – som vetekorn faller vi i jorden. Det kan handla om självtvivel, gudstvivel eller trasiga relationer. Det kan handla om att vi behandlar varandra som medel snarare än mål. Att vi använder våra medmänniskor som redskap, som objekt.
DU ÄR SEDD – OCH GUDS LÖFTE GÄLLER ÄVEN DIG
I allt detta – som är våra liv – är Guds nåd, Guds återupprättande, Guds flödande källa av kärlek mitt i den karga öknen livsviktig. Vi törstar efter att bli sedda på samma sätt som Hagar blev sedd och vi får mötas av samma löfte som Hagar: ”Du är sedd och Guds löfte gäller även dig.” I den levande gudens närvaro är öknen inte tom. Du är inte ensam i din öken. I varje tomhet, i varje öken, finns Gud och kallar dig vid namn.
/Jenny Grimbeck, prästkandidat
Text: 1 Mos 16:1-13
Abrams hustru Saraj hade inte fött honom några barn. Hon hade en egyptisk slavflicka som hette Hagar, och en dag sade Saraj till Abram: »Herren har gjort mig ofruktsam. Gå till min slavflicka, kanske kan jag få barn genom henne.« Abram samtyckte, och så tog Saraj, Abrams hustru, sin egyptiska slavflicka Hagar och gav henne åt sin man. Abram hade då bott tio år i Kanaan. Abram låg med Hagar, och hon blev havande. Men när hon märkte att hon väntade barn började hon se ner på sin matmor. Då sade Saraj till Abram: »Denna skymf är ditt fel! Jag lade själv min slavflicka i din famn, men när hon märkte att hon väntade barn började hon se ner på mig. Herren må döma mellan mig och dig!« Abram svarade Saraj: »Du bestämmer själv över din slavflicka – gör vad du vill med henne!« Saraj bestraffade henne, men då rymde hon.Herrens ängel fann henne vid en källa i öknen, källan på vägen till Shur. »Hagar«, sade han, »Sarajs slavflicka, varifrån kommer du och vart är du på väg?« Hon svarade: »Jag har rymt från min matmor Saraj.« Då sade han till henne: »Vänd tillbaka till din matmor och underkasta dig henne.« Och Herrens ängel sade: »Jag skall göra dina ättlingar mycket talrika, så talrika att ingen kan räkna dem.« Herrens ängel sade till henne:»Du är havande och skall föda en son, och du skall ge honom namnet Ismael, ty Herren har hört din klagan. Mer vildåsna än människa skall han vara, han skall slåss mot alla och alla mot honom. Öster om alla sina bröder skall han bo.«Hagar gav Herren, som hade talat till henne, ett namn: »Du är Seendets Gud.« Ty hon tänkte: »Har jag verkligen sett Gud och förblivit vid liv?«