Söka efter tecken - 22 januari

Det största tecknet på Guds kärlek i vår oroliga värld är konturen av en bruten människa på ett kors som triumferar i kärlek.

Vilka tecken letar du efter? Vad söker du? Med vilka glasögon ser du på världen, andra människor och dig själv?

Pat Solitano, som kämpar med en bi-polär sjukdom, letar efter tecken på hur han ska få tillbaka sitt liv och sin f d fru efter att ha varit inlagd på sjukhus.

Det blir uppenbart för oss som tittar på filmen (Silver Linings Playbook, Du gör mig galen) att han försöker bli något han inte är, att han försöker skapa ett liv på en grund som inte håller, att han söker efter tecken som ska leda honom rätt på alldeles fel ställen.

In i hans värld kommer en människa, Tiffany som öppet visar sin sårbarhet, sin brustenhet och sin kärlek och som försöker visa honom på en annan väg.

Hon säger: ”If it´s me reading the signs..” Och långsamt inser Pat att det är Tiffanys ärlighet, brustenhet och kärlek är det han behöver, inte det han letade efter, men det han behöver.

Jesus brottas med tecknen. I dagens evangelium säger Jesus: ”Om ni inte får se tecken och under, så tror ni inte.”

Jesus känner ambivalens/tveksamhet inför att göra under – det är likadant i vid bröllopet i Kanaan. Han nästan skäller på pappan. Varför gör du det, Jesus?

Är det för att du är orolig att vi ska fastna i tecknen, så vi inte ser vem du är? Ser vem Gud är? Ser Guds kärlek? Ty så älskade Gud världen (att han utgav sin ende son)… står det ju i Johannesevangeliet. Eller är det för att det största och viktigaste tecknet faktiskt är din egen död och uppståndelse?

Men vad har detta med våra liv att göra? Så ofta sker det väl inte under? Eller gör det?

Poängen är inte undren utan tecknen, tecknen som pekar på Guds närvaro i våra liv.

Och ska vi vara ärliga, så är det nog flera av oss som letar efter tecken. Tecken om jag ska ta det där jobbet eller inte, om jag ska fortsätta behandlingen eller inte, om jag ska stanna kvar i relationen eller inte.

Någon gång i livet så tittar vi nog nästan alla efter tecken, något som ska hjälpa oss att hitta rätt väg framåt, eller åtminstone nästa steg.

I fredags var det stor presidentinstallation i USA. En av världens mäktigaste män tillträdde sin post. Bibeln innehåller tydliga varningar att inte lita på mäktiga män, för de ger upp andan och blir till jord igen, deras planer går om intet. Det finns en tydlig varning att inte leta efter fel slags tecken.

Johannes vill tala om att vi ska lita på Jesus, Jesus som visar på Guds barmhärtighet, som tecknar alla trösts Gud.

Människorna på Jesu tid de sökte inte efter en korsfäst Messias, det var inte vad de förväntade sig. De trodde de behövde något annat.

De ville ha seger och triumf, makt. Och den korsfäste Messias visar på Gud som söker oss i våra nederlag, Gud som älskar oss i vår sorg och ångest, Gud som går in vår allra mörkaste dal för att trösta och bära. Det är en Messias jag tror vi behöver, men kanske inte den vi letar efter?

Det största tecknet på Guds kärlek i vår oroliga värld är konturen av en bruten människa på ett kors som triumferar i kärlek.

När du och jag möter människor eller är med om händelser som vi undrar vad detta betyder så kan vi fråga: Pekar de i riktning mot Guds kärlek, mot människorna som Gud älskar? Vad händer med brustenheten, svagheten? Blir den omfamnad med Guds kärlek? Både min egen och andras svaghet.

Amen

Tankar inför helgen skrivs av Lotta Miller, präst i Lunds östra stadsförsamling