Hej! Vi är Sofia och Minna och är två av de ungdomar som tillsammans med Svenska kyrkan reste till Etiopien över påsken. Vi är båda involverade i Svenska kyrkan här i Helsingborg på olika sätt, bland annat som ungdomsledare för våra olika konfirmandgrupper. Vi är dock inte medlemmar av samma församling och kände därför inte varandra innan vi började träffas
på mötena inför den här resan. Så i sig så var det en av de andra stora förmånerna från den här resan, att vi har fått chansen att lära känna varandra och få göra, se och uppleva allt det här tillsammans!
DAG 1
Under den första heldagen i Etiopien fick vi äntligen träffa åtta av ungdomarna från Hope
for Children. Efter en kort åktur genom Addis Abeba var vi framme i Entoto Park, där vi skulle spendera en del av dagen. När vi först fick träffa dem var det med lite skräckblandad
förtjusning, oroligt för att det inte skulle gå bra men också glad för att ha fått denna möjlighet. Jag själv visste inte riktigt hur man skulle kommunicera på ett bra sätt när
man inte pratade ett gemensamt språk. Den första isbrytaren kom att vara trädklättring. Jag ska dock medge att jag själv stod säkert på marken. Men det var många skratt
och leenden från alla håll. Under lunchen satt jag vid samma bord som tre av tjejerna från
Hope, och vad som vid början bara var utbyten av försiktiga leenden slutade i gapskratt.
Vi började lära varandra ord från våra olika språk, skrattade gott med varandra när uttalen blev tokiga men uppmuntrade även varandra. När dagen började lida mot sitt slut och vi sa hejdå till varandra var jag alldeles lycklig över att det hade gått bra och att man verkligen
kom väldigt långt med ett vänligt leende.
/Minna
DAG 2
På vår andra dag fick vi möjligheten att komma och besöka organisationen Hope for children Ethiopia. Detta var väldigt trevligt, speciellt hur vi alla blev hälsade vid ingången av skyltar med fraser som ”Välkommen till ditt andra hem” och fantastiskt fina tal – man
kunde verkligen inte önska ett mer hjärtligt välkomnande dit. Jag kommer ihåg att jag stod där och kände mig så otroligt hedrad att få vara där och träffa alla dessa fantastiska människor, och var också glad att de i sin tur verkade uppskatta och vara glada att vi var
där. Väl inne på organisationens lokaler fick vi lära oss mer om deras arbete och syfte och vi fick se deras olika klassrum och lektioner i deras lärlingsprogram, och vi fick även ta del i några av dem! Till exempel så fick vi prova att sy lite i deras textil- och läderverkstad och eleverna i deras frisöroch hårstylist-program provade att styla och fläta alla våra hår vilket var väldigt roligt. Därefter åt vi tillsammans, måltiden bestod av det traditionella syrliga tunnbrödet injera och många sorters vegetariska grytor. Vilket jag tyckte var jättegott, särskilt eftersom jag älskar vegetarisk och stark mat. Sedan åkte vi vidare till killarna i programmens ungdomsboende. Väl där fick vi spela pingis och fika tillsammans med kaffe och snacks, vilket som en stor kaffeälskare jag måste säga var helt fantastiskt. Efter det så delade vissa av killarna med sig om sina historier för oss, om hur de kom att vara där och gå i programmet. Detta var ärligt rätt var svårt och känslomässigt att lyssna på, speciellt
eftersom vi alla hade lärt känna varandra en del under den tiden vi spenderat tillsammans. Något som också slog mig i den stunden var tanken på att alla vi hade kunnat vara i samma position om vi bara hade råkat födas på en annan plats i världen.
Allt jag kunde tänka på under tiden jag lyssnade var hur otroligt starka och modiga de här personerna är, som gått igenom allt de har och fortfarande utstrålar så mycket energi och glädje. Det var verkligen något jag alltid kommer beundra.
/Sofia
DAG 3
Den tredje dagen inleddes med ett besök på Kindergarten, som jag ska medge att jag var lite nervös för. Men så fort man steg in på området möttes man av en massa urgulliga barn som sprang fram till oss och kramade oss alla. Vi delade ut ballonger till barnen, vilket uppskattas enormt. Vi fick sedan en liten rundtur i de olika klassrummen och barnen sjöng väldigt vackert för oss. En kvinna vars barn går på Kindergarten bjöd in oss till hennes hem. Hon berättade om hur hon och hennes familj levde. Det var en rejäl ögonöppnare att se hur hennes familj levde i ett litet rum. Vid lunch bar det vidare till tjejernas boende, New life. Vi blev varmt välkomnade och bjudna på både lunch och kaffe. Under lunchen pratade vi med tjejerna, berättar lite om livet i Sverige och skolan. Några av tjejerna berättade om deras liv och historier, och vad de tänker göra i framtiden. De som berättar har alla väldigt
mycket hopp, är motiverade och ambitiösa. När det var dags att säga hejdå blev det mycket hejdå kramar och lite tårar. Hela dagen var full med så mycket intryck och nya upplevelser, en väldigt fin men överväldigande dag.
/Minna
DAG 4
Vår sista dag i Etiopien tillbringades med att göra de vanliga turistaktiviteterna; titta runt i
staden och gå i vackra parker och museer. Vi började med att besöka några platser kopplade till kyrkan och Sverige. Det första var en plats där andra besökare och volontärer från alla möjliga länder har bott under deras tid här i Etiopien. Det var ett mysigt boende, lite likt ett vandrarhem med individuella rum och delat kök och badrum. Men det roligaste var att se de stora bokhyllorna fyllda med mestadels svenska böcker med titlar och
författare man kände igen. Här var även det stugan som en av de första svenskarna i Etiopien levde i, en man som var involverad i Röda Korsets arbete i Etiopien på den tiden. Det var lite surrealistiskt att stå där som en sorts ny eller möjligtvis blivande ambassadör,
på den platsen som man skulle kunna säga var allt startade. Det som kanske därför har lett till att vi stod där den dagen. Det är rätt intressant att tänka på. Efter det så åkte vi vidare och besökte det berömda presidentpalatset och parken som byggts runt om. Detta var såklart jättevackert och coolt, men det kändes delvis upprörande, och fel att se den ytterst upprustade och uppyntade parken precis efter att vi hade sett och upplevt hur livet var för så många, inte alls långt utanför den här stadsdelen. Även om kontrasten var tydlig och kändes orättvis och fel, så måste jag säga att få lära sig mer om Etiopiens kultur och historia i museet var väldigt intressant. Speciellt eftersom jag själv är väldigt intresserad av ämnen som historia och kultur.
/Sofia
AVSLUTANDE TANKAR
Den här resan var verkligen en fantastisk upplevelse, och en rejäl ögonöppnare. Att få se världen bortom vårt trygga Sverige har verkligen gjort att man ser nya perspektiv på hur vi lever. Vi har fått träffa så många fantastiska människor, och fått se platser som man aldrig annars hade haft någon möjlighet att se. En av de viktigaste lärdomarna jag kommer ta med mig är att ett leende räcker väldigt långt när språket inte gör. Vi som följde med på denna resa och fick uppleva allt detta kommer alltid ha detta i våra tankar och böner. Det är helt enkelt något man kommer hålla med sig i sitt hjärta hela livet, och därför vill vi
gärna uppmuntra andra till att ta del i utbyten eller stötta och jobba med internationella arbeten som det här.
Tack för oss!