- Jag behövde en förändring och kände en slags urvilja att bryta mig loss, berättar ChristofferHans livssituation var något han länge hade grubblat på. Att kunna springa var något jag länge känt att jag ville. Det har nog alltid funnits inom mig. Han var då rejält överviktig och storrökare, men kände aldrig riktigt igen sig i sin egen kropp eller sin livssituation.
- Jag kände inte att det här var jag, och jag ville inte vara den här personen längre, berättar Christoffer.
Bestämde sig på dagen
Han bestämde sig på dagen, både för att sluta röka och att börja springa. Och det gjorde han, långsamt och bara 100 meter.
- Det var otroligt jobbigt. Det var verkligen att börja i uppförsbacke. I dag, tre år och sju dagar senare är jag väldigt tacksam för mitt beslut, berättar Christoffer.
Datumet har han koll på genom en app där han registrerat hur länge han har varit rökfri.
- När det gäller rökningen hade jag tidigare försökt trappa ner, men det har aldrig funkat. Det bästa för mig var att bara sluta helt, direkt.
Hemligheten tror Christoffer är viljan.
- Man måste verkligen vilja det, så går det. Och det tror jag gäller för allt i livet, fortsätter han och ler.
Christoffer lägger ner cirka 20 timmar i veckan på löpningen. I december gjorde han kalenderutmaningen vilket innebar att han sprang 24 kilometer om dagen i 24 dagar.
- Många frågar om det här är en passion eller en besatthet, och jag vet inte riktigt. Men jag tror inte det alltid är helt negativt med en ”besatthet”. Det är lätt att fastna i siffror, springa längre, fortare, men för mig har jag hittat min passion i livet.
Christoffer berättar att eftersom han byggt upp sin löpning succesivt, från de första lunkande 100 meterna, till ultradistanser och maratonlopp, så känner han när det är dags att vila eller ta det lite lugnare. Något som gjort att han varit nästan skadefri under alla år.
- Jag utmanar mig själv, men är det något jag lärt mig så är det att alltid lyssna på kroppen. Behöver jag så tar jag det lugnt eller vilar.
Acceptera att vara obekväm och dålig
För Christoffer är det mer än bara den fysiska förändringar som kommit ur allt det här.
- Det kan vara obekvämt, det kan göra ont men man lär sig så mycket av det. Jag har haft så många djupa tankar om vad det här har betytt för mig. Det är så berikande gång på gång, att få bekräftat att man kan och klarar det här.
Lärdomen tror han kan gälla även för andra.
- Du kan mycket mer än vad du tror. Det är inget speciellt med mig, jag har bara accepterat det obekväma och får ut så mycket av det.
Christoffer menar att det är den största förändringen för honom, att spannet för vad tillfredställelse är har blivit så mycket större.
- Jag behöver inte lika mycket för att bli nöjd. Allt hantera livets alla vardagligheter kan ju vara jättejobbigt, men tillåter du dig att vara obekväm och dålig för att sen klara av det vinner du så mycket.
- Att springa lopp är ett personligt äventyr, det spelar ingen roll var jag hamnar eller vilken plats jag får, jag har åstadkommit något oavsett. Och det är belöningen.
Han förklarar att alla ju såklart inte behöva springa, det finns andra saker man kan göra, bara de på något sätt är kreativa. Det viktiga är att vara nöjd med det man gör och inte nedvärdera sin förmåga eller jämföra den med alla andra.
- Du behöver bara hitta din sak, din grej som kan få dig att se livet på ett helt nytt sätt. För mig var det egentligen ett ganska litet beslut – sluta röka, börja springa – men effekterna av det beslutet har förändrat mitt liv.
Text: Linda Gustafsson