Ärtemarks kyrka, vy över tornet och södra sidan av långhuset
Foto: Lena Kärnstål

Ärtemarks kyrka

Murverket i kyrkans västra del härrör från 1200-talet och enligt uppgift ska det också ha funnits ett ännu äldre pilgrimskapell på platsen.

Vackert belägen vid Ärtingen

Kyrkans placering är vald ur kommunikationssynpunkt, då vattenvägarna i äldre tid var att föredra framför otillgängliga vägar och ridstigar på land. Den omgivande bygden karakteriseras också av ett rikt system av sjöar och älvar som följer landskapets omfattande sprickdalar.

Murverket i kyrkans västra del härrör från 1200-talet och enligt uppgift ska det också ha funnits ett ännu äldre pilgrimskapell på platsen. Ärtemarks kyrka omnämns i äldre handlingar 1531 och ansågs vid en visitation 1583 vara mycket förfallen. I samband med en upprustning 1728 förlängdes koret, och en sakristia tillbyggdes. År 1893 ersattes den fristående klockstapeln med ett västtorn i nygotisk stil, vilket stilmässigt anknyter till långhusets spetsbågiga fönsteröppningar och fasaddekor.

Sevärt inne

Den rikt skulpterade altaruppsatsen i barockstil är tillverkad av bildsnidaren Nils Falk, Ånimskog. Den färgsattes 1740 av Hans Georg Schüffner, kallad ”Guds målare på Dal och Västra Värmland”. Centralmotivet är en så kallad kalvariegrupp med Kristus på korset omgiven av Maria och aposteln Johannes.
Predikstolen, även den i frodig barock, snidades 1767 av den välkände bildhuggaren Isac Schullström. Korgen pryds av skulpturer föreställande Kristus och apostlar, baldakinen med änglar som bär pinoverktygen och överst tronar segerlammet med flaggan.

Täljstensfunten från 1200-talet är en av Dalslands vackraste dopfuntar. Cuppan är överst dekorerad med en flätbård. Därunder finns en bred bård med drakslingor och runt skaftet en repstav. Dekoren är sannolikt inspirerad av vikingatida träsniderier och djurornamnetik. Funten uppvisar stora likheter med en funt i Tune kyrka i Østfold i Norge och är sannolikt utförd av samma tillverkare, Tunemästaren. Dennes funtar ingår i den så kallade Østfold-Markernaskolan, där Markerna utgör benämningen på Dalslands och sydvästra Värmlands gränsbygd mot Norge.

Kyrkan äger en ovanligt väl genomarbetad täljstensdopfunt.

I vapenhuset finns ett för Dalsland unikt fragment av en gravsten i täljsten från 1300-talet, vilken pryds av ett stavkors med Sankt Georgsform. Stavkorsstenar är en variant av liljestenar, en typ av ornamenterade gravstenar från slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. På södra långhusväggen hänger Ärtemarksmadonnan, som är utsnidad i ett enda stycke lindträd och tillverkad i Oberammergau i Tyskland.

Kyrkogården

Kyrkogårdens äldsta delar, söder och öster om kyrkan, har karaktär av naturpark. Här finns ett antal grusade gravar och smidda gravkors.