Globala nedskärningar
Nedstängningen av USA:s biståndsmyndighet USAID i början av 2025 skickade chockvågor genom det globala biståndssystemet. Samtidigt har flera andra länder – däribland Storbritannien, Tyskland och Kanada – gjort stora nedskärningar. Många länder kopplar också biståndet till sina egna nationella intressen, på ett sätt som liknar den utveckling vi nu ser i Sverige.
Enligt prognosen minskade det globala biståndet med 9–17 procent under 2025. För länderna söder om Sahara uppskattas minskningen bli större, omkring 28 procent. Effekterna är påtagliga. Act Svenska kyrkan ser till exempel hur FN:s matransoner skärs ned kraftigt i flyktingläger.
Decenniers framsteg i arbetet mot hiv, malaria och barnadödlighet riskerar att rullas tillbaka. En studie i The Lancet uppskattar att nedskärningarna kan leda till mellan 9 och 22 miljoner fler dödsfall fram till 2030 – varav en stor del barn under fem år. Det minskade biståndet har också utlöst en akut kris i FN-systemet.
Förändringar i Sveriges bistånd
Sverige har under lång tid gett en procent av vårt välstånd i internationellt bistånd – långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt stöd. Regeringen har i stället infört ett fast anslag för flera år. 2026 är biståndsbudgeten 53 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,74 procent av BNI. Under 2028 riskerar biståndet att gå under 0,7 %.
Stödet till Ukraina har vuxit snabbt och uppgår 2026 till 10 miljarder kronor vilket är avgörande för landet, men skulle behövas finansieras separat utanför biståndsramen för att inte urholka biståndet till andra delar av världen.
Samtidigt avvecklas det långsiktiga utvecklingssamarbetet helt med 13 länder. Flera av dem är bland världens mest sköra, fattiga och konfliktdrabbade. Zimbabwe, Myanmar, Tanzania och Sydsudan är några exempel där Act Svenska kyrkan och våra samarbetspartner ser effekterna av att det svenska biståndet läggs ned.
Regeringens reformagenda
Regeringens reformagenda, som beslutades i slutet av 2023, innebär en omfattande omprioritering. Biståndet ska i högre grad användas för att främja snävare svenska intressen, framför allt att stärka Sveriges export och migrationspolitiska mål. I praktiken handlar detta bland annat om att underlätta utvisningar.
Reformagendan innehåller också flera tidigare prioriteringar, som jämställdhet och stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Ett ökat fokus på lokala samarbetspartner och frågan om religions- och övertygelsefrihet är inslag som Act Svenska kyrkan har välkomnat. En annan förändring är att det humanitära biståndet nu prioriteras högre än det långsiktiga utvecklingssamarbetet.
Stödet genom svenska civilsamhällesorganisationer har genomgått omfattade förändringar. Det har skapat stor osäkerhet inte minst för organisationer i globala syd.
Regeringen har gjort omfattande förändringar i styrningen av Sida, både genom alltmer detaljerade regleringsbrev och genom en ny myndighetsinstruktion som kräver att Sida anpassar sin verksamhet till hela reformagendan och stärker kopplingen till Utrikesdepartementet. Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) bedömer den ökade detaljstyrningen som uttryck för ovanligt tät kontroll och bristande förtroende för myndigheten. Act Svenska kyrkan menar att den förändrade och mer komplexa styrningen kan minska förutsägbarheten i Sidas myndighetsutövning.
Så här tycker Act Svenska kyrkan
Här är våra uppmaningar* till Sveriges beslutsfattare inför denna mandatperiod.
Vi föreslår att Sverige tar en tydlig ledarroll för världens mest utsatta och att en kommande regering driver en kraftfull utrikes- och biståndspolitik utifrån sex principer.
1. Sätt folkrätten först, konsekvent och utan undantag
Sverige måste konsekvent sätta folkrätten, den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna först, oavsett aktör och plats. Politiken måste vara tydlig där skydd av civila, humanitära principer och ansvarsutkrävande ska stå i centrum. Folkrätten gäller alla, alltid.
2. Rikta biståndet till människorna i de fattigaste och mest sköra länderna och inrätta separat Ukrainafinansiering
Biståndet ska riktas till de mest utsatta i de fattigaste och mest konfliktdrabbade länderna, med långsiktigt stöd som kompletterar humanitärt arbete och stärker lokal motståndskraft. Det viktiga stödet till Ukraina får inte tränga undan världens fattigaste. Därför bör det finansieras separat från biståndsbudgeten.
3. Biståndets nivå och integritet
Sverige bör återställa biståndet till en procent av BNI inom mandatperioden och rikta det till de mest utsatta. Biståndet ska vara effektivt och evidensbaserat. Forskning visar att bistånd som är långsiktigt, flexibelt och satsar på lokala aktörer ger bäst resultat. Biståndet ska alltid utgå från riksdagens mål och sätta människor i fattigdom och förtryck i centrum, inte styras av andra intressen.
4. Rättigheter ska alltid vara utgångspunkt
Rättigheter för barn, kvinnor, hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning och religiösa minoriteter är under attack globalt. Därför måste rättighetsperspektivet genomsyra hela utrikespolitiken – diplomati, handel, bistånd och säkerhet – och vara en självklar utgångspunkt, inte ett tillägg.
5. Skapa en samstämmig politik för global utveckling, med klimatet i centrum
Riksrevisionen slår fast att Sveriges politik för global utveckling brister och saknar samstämmighet. Det krävs en nystart med helhetsperspektiv, klimatet i centrum och en tydlig, konsekvent svensk röst för att leva upp till globala åtaganden.
6. Se engagemanget i Sverige som kraft och resurs
Stödet för bistånd och global utveckling är starkt i Sverige – det märks i opinionsundersökningar och i engagemanget hos forskare, företag och unga. Den viljan att bidra måste tas till vara och uppmuntras.
* Uppmaningarna framfördes i en gemensam debattartikel tillsammans med Röda korset, Rädda barnen, We Effect, Forum Syd, Diakonia, Rescue och Kvinna till Kvinna.