Prata med oss

Vanliga frågor och svar om ny Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1


Vad har kyrkomötet beslutat?

Kyrkomötet beslutade torsdagen den 23 november att anta en ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan, efter tio timmars debatt på tisdagen. Den nya kyrkohandboken tas i bruk på Pingstdagen den 20 maj.

Vad är en kyrkohandbok?

Kyrkohandboken utgör ett av Svenska kyrkans viktigaste instrument för dess grunduppdrag att förkunna evangelium. Den ska ge ramar, inspiration och stöd för församlingarnas gudstjänstfirande. Samtidigt ska den ge uttryck för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. I kyrkohandboken finns ordningar för bland annat gudstjänster som högmässa, sjukkommunion, dopgudstjänst, bikt konfirmationsgudstjänst, vigselgudstjänst och begravningsgudstjänst.

Den kyrkohandbok som nu antagits är den åttonde för Svenska kyrkan sedan reformationen.

När kommer den nya kyrkohandboken?

Handbokens huvudvolym och musikvolymen att kommer publiceras digitalt på nätet i slutet av januari.  Men handbokens volymer kommer att kunna beställas från Verbum redan fr.o.m. mitten av december. De kommer sedan att finnas för leverans från den 8 mars. Det befintliga webbverktyget ska också uppdateras med den nya kyrkohandboken, det arbetet beräknas vara färdigt den 1 april.

Går det redan nu att ta del av den nya kyrkohandboken?

Den nya kyrkohandboken finns inte i färdig format, så att den går att läsa. Men det går att få en bra bild av språket och musiken genom att titta i bilagorna till kyrkostyrelsens skrivelse till kyrkomötet Ks Skr 2017:6, som var underlaget till behandlingen i kyrkomötet.

Här hittar du: 

Utifrån det underlaget beslutade kyrkomötet sedan om en rad förändringar.

Vad var uppdraget bakom arbetet med den nya kyrkohandboken?

Uppdraget har gällt att ta fram en kyrkohandbok som återspeglar Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära i en tid präglad av lokal gestaltning och stor alternativrikedom. Den kyrkohandbok som kyrkomötet nu antagit bygger på en gemensam grundstruktur för den allmänna gudstjänsten som känns igen i den världsvida kyrkan. Det är utformat så att det rymmer gudstjänstfirandet i Svenska kyrkans bredd av fromhetstraditioner.

Uppdraget var anpassning till Bibel 2000 och kyrkoordningen år 2000, att använda ett mer inkluderande språkbruk och hänsyn till det ekumeniska dokumentet Guds vägar. I uppdraget ingick även att ta vara på remissvaren från de tre remissomgångar som ägde rum år 2010, 2012 och 2016.

Den nya kyrkohandboken har även ett övergripande barnperspektiv. Detta bland annat en följd av att i en del församlingar firar allt fler familjer med barn gudstjänst, jämfört med tidigare.  Här följer ett exempel på en lovsång som både små och stora kan stämma in i.

Lovsången 9 Gudstjänstmusik D (på sidan 52 och 367 i Huvudvolymen)

P/L: Äran, äran tillhör Gud,

vår skapare, frälsare, hjälpare.

F: Du som håller universum i din hand,

som har skapat jord och himmel, hav och land,

vi sjunger gloria, gloria, gloria, äran är din!

Gloria, gloria, gloria, äran är din!

Du som levde på vår jord och blev vår vän,

dog på korset men fick liv och lever än,

vi sjunger gloria, gloria, gloria, äran är din!

Gloria, gloria, gloria, äran är din!

SAMLING

Du som bor i mig i varje andetag,

fyller mig med mod och kraft när jag är svag,

vi sjunger gloria, gloria, gloria, äran är din

Sedan årtionden har också församlingens delaktighet ökat, vilket är något som märks i den nya kyrkohandboken genom t ex växelsång. Här följer ett exempel på växelsång:

Kristusrop 7 i Gudstjänstmusik E (på sidan 46 och 378 i Huvudvolymen)

P/L: Kristus, se oss, hör vårt rop.

F: Kristus, se oss, hör vårt rop.

P/L: Genomlys vårt mörker.

F: Genomlys vårt mörker.

P/L: I din nåd förbarma dig.

F: I din nåd förbarma dig.

P/L: Vänd ditt ansikte till oss.

F: Vänd ditt ansikte till oss.

Vad innebär att den nya kyrkohandboken har ett mer inkluderande språk?

En av målsättningarna har varit att varit att få ett mer inkluderande språkbruk. Det har inneburit att använda ett gudstjänstspråk som bryter mönster som osynliggör och förminskar människor. Vidare att i vissa fall ersätta könsbestämda ord och uttryck med könsneutrala.

Vad innebär det rent konkret?

Jämför vi med den gamla kyrkohandboken från 1986 och den nya som antagits av kyrkomötet, så ser två konkreta exempel ut så här.

Gamla versionen

Inledningsord/ Söndagsgudstjänst nr 2, KHB 86

Den Gud, som har skapat världen och allt den rymmer,
han som är Herre över himmel och jord,

Nya versionen

Inledningsord 1, KHB 2017

Du som har skapat världen och allt den rymmer,
du som är Herre över himmel och jord,

Gamla versionen

Familjemässa/Familjegudstjänst, syndabekännelse och bön om förlåtelse eller i Kyrkans förbön KHB 1986

F: Herre, vår Gud, du känner och älskar oss alla.

Nya versionen

Bön om förlåtelse 7

KHB 2017
F: Gud, du känner och älskar oss alla.

Frågan om inkluderande språk har fått stor uppmärksamhet i svenska och internationella medier. Varför då?

Det har spridits felaktiga uppgifter om den nya kyrkohandboken, som har fått stor uppmärksamhet. Bland annat när det gäller användandet av begreppet hen. Ordet "hen" förekommer överhuvudtaget inte i kyrkohandboken.

När det gäller formuleringen "I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn" så har det gjorts en språklig anpassning till Bibel 2000 som ingick i direktiven för handboken. Förändringen har gjorts från "I den helige Andes namn" till "I den heliga Andens namn" (den grammatiska formen för Anden är reale eller realgenus i den nya kyrkohandboken.).

Ett exempel från gudstjänstens inledning, det allra första när man följer grundstrukturen hur man ska inleda en gudstjänst, så har Svenska kyrkan infört tre alternativ att välja mellan:

a)      "I Faderns och Sonens, och den heliga Andens namn."

b)      "I Guds: Faderns och Sonens och den heliga Andens namn"

c)       "I Guds, den treeniges namn."

Vad gäller beslutet om att fram kompletterande musik?

Kyrkostyrelsen fick i uppdrag av kyrkomötet att arbeta vidare med gudstjänstens musik.  De ska ta fram kompletterande musik till Gudstjänstmusik A, B och C i den nya kyrkohandboken. Därmed röstade kyrkomötet i enlighet med det förslag som lämnades in under tisdagen, och som tagits fram gemensamt av kyrkomötets fyra största nomineringsgrupper.

Arbetet ska ske genom att tillsätta en kommitté av sakkunniga musiker och teologer med uppdraget att självständigt, efter en öppen inbjudan, välja ut och bearbeta musiken.

Uppdraget med kompletterande musik till kyrkohandboken omfattar Gudstjänstmusik A, ”den gudstjänstmusik som har en särställning då den bär stora delar av Svenska kyrkans liturgiska musikarv och som brukas  brett bland församlingarna”. Dessutom ska musiken till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik A, B och C kompletteras med musik från exempelvis samisk tradition, i jazzton, i nordisk folkton och från systerkyrkor utanför Europa.

Den musiken blir en komplettering ”till” kyrkohandbokens musik, den ersätter inte något i den antagna kyrkohandboken. Det gäller såväl Gudstjänstmusik A som B och C.