Det Kungliga Gymnasiet blir Läroverk 

1849 sjösätts den utbildningsreform i Sverige som kom att innebär att Kungliga Gymnasiet i Strängnäs ombildas till Strängnäs läroverk. År 1850 slogs gymnasiet i Strängnäs ihop med stadens apologistskola. Reformen innebär bland annat att elever kan få dispens från de klassiska språken hebreiska, latin och grekiska, att ämnesläsning i stället för klassläsning tillämpas mer och att apologist- och lärdomsskola slås ihop till en skolform: elementarläroverket (sedermera det högre allmänna läroverket). En avsedd och uppnådd effekt av reformen var också att lärarnas löner och arbetsvillkor förbättrades. Detta kan vi se genom anställningsregister där 13 av 28 lektorer lämnade skolan för att arbeta i kyrkan under perioden 1800–1850, men under perioden 1850–1900 lämnar endast 7 av 44 lektorer sitt yrke. Det skulle dock ta flera år och flera reformer innan läroverken fick sin mer genomarbetade form.

Avskaffandet av hemläxor och sjunkande elevantal 

Efter 1849 avskaffades hemläxor på Strängnäs Elementarläroverk. Anledningen var att man ansåg att varje lärare gav för mycket och för tunga läxor så att inte ens de mest begåvade eleverna klarade av att göra läxorna i tid och blev överansträngda. 

I mitten på 1800-talet var det trångt på Roggeborgen. Flera klasser fick ägna sig åt samläsning och ibland kunde ett av de få och små klassrummen innehålla strax under 100 elever. 

Under det sena 1800-talet sjönk antalet elever vid läroverket och åren före sekelskiftet 1900 hade skolan färre än hundra elever. Det sjunkande elevantalet på skolan under senare delen av 1800-talet verkar ha gått hand i hand med debatten om skolans reallinje, en matematisk och naturvetenskaplig linje. Skolan kämpade för att först behålla linjen, och när den avskaffades pekade man på det som orsaken till bristande elevunderlag. 

Fortsatt debatt om examination

Även under 1800-talets senare del lever den seglivade frågan om examen, kunnighet, betyg och att vara redo för högre studier kvar. Många är åsikterna om hur examen ska gå till, vem som ska genomföra den, när den ska genomföras och om det är läroverkets lärare, eleven själv eller universitetet som ska avgöra när eleven är redo för högre studier. 1864 genomfördes de första studentexamensproven i Strängnäs efter beslut om att det var på läroverksnivå som examensproven skulle genomföras. 

Övningsämnen 

1856 får gymnastik och teckning samma status som musik bland de så kallade övningsämnena i skolans schema och från detta år är samtliga tre ämnen obligatoriska. Tyvärr fanns ingen gymnastiksal så man tvingades ägna sig åt ”fristående gymnastik” på närliggande tomter och i klassrum. 1889 infördes ämnet slöjd för första gången. Vid sekelskiftet är skolans undermåliga lokaler och planer för upprustning eller flytt en central fråga för Strängnäs skolpolitik.  

The Royal upper secondary school becomes a grammar school

In 1849 an educational reform was launched in Sweden that led to a restructuring of the Royal upper secondary school to Strängnäs Grammar school. In 1850 the Grammar school then merged with the vocational school. Among other things, the reform meant that students could be exempt from the Classical languages Hebrew, Latin and Greek, that the studying of subjects was introduced to a higher degree and that the secondary school and the vocational school merged into one school type: the grammar school (in Swedish: Högre Allmänna Läroverket). 

 

During the late nineteenth century, the number of students decreased at the Grammar school and in the years prior to the turn of the twentieth century, the school had less than a hundred students. The decreased number of students at the school during the latter part of the nineteenth century appears to have run parallel with the debate about the science programme in the school in which the focus was on mathematics and science. The management of the school first struggled with trying to keep the programme and when it was dismantled, they argued that the cause was a decline in the number of students.

Senast ändrad 11 maj 2026

Synpunkter eller frågor på sidans innehåll?

strangnas.domkyrkoforsamling@svenskakyrkan.se