Konserter

Kommande konserter

Konserter höstterminen 2025

Lördag 6 september kl 16
Sensommarstämning

Musik med violin, oboe, piano och orgel.  Medverkande: Hanna Svensson - oboe, Urban Svensson - violin och Jonas Lind - orgel/piano.

Verk av bl a Rachmanonoff, moricone, Marcello, Bach m fl

Hanna Svensson är uppvuxen i Dalarna där hon på den kommunala musikskolan i Borlänge blev introducerad för oboen. Detta ledde vägen vidare till musikstudier på Musikkonservatoriet i Falun och musikhögskolan i Oslo. Efter några års frilansande i Norge bar det åter till Dalarna och jobb som oboeist i Dalasinfoniettan.
Kärleken och familjen fanns dock i Örebro där hon numera jobbar med musikundervisning på ”El Sistema”  

Urban Svensson är bördig från Lenhovda i Småland. Han började spela violin vid 9 års ålder, med vidare studier vid musikhögskolan i Stockholm, Tel-Aviv och Köpenhamn. Han har varit solist med flera av Sveriges professionella orkestrar, och är även  gästkonsertmästare i många av dessa.

Sedan 1996 är Urban bosatt i Örebro, och jobbar som violinist och  konsertmästare i Svenska Kammarorkestern.

Jonas Lind och Urban är  barndomsvänner. En av dom första konserter dom gjorde tillsammans var en direktsänd konsert från Berwaldhallen i Stockholm 1986.

Att han nu återigen får spela tillsammans med Jonas och sin fru Hanna tycker han känns fantastiskt.

Jonas Lind har studerat vid Oskarshamns folkhögskola och därefter innehaft kantorstjänster i Mönsterås, Eskilstuna och Torshälla. Han har också fungerat som musikaliskt ansvarig för flera musikaluppsättningar på Eskilstuna teater. Vidare studier till organist vid Marie Cederschiöld högskola. Han är sedan 2020 organist i domkyrkan och körledare för Domkyrkokören.

Lördag 13 september kl 11
Lördagsorgel Daniel Larsson

·         Impression à Notre-Dame de Paris ur Orgelkonsert nr 9 – Gunnar Thyrestam

·         Symphonie Boston (Adagio – Scherzo – Adagio – Toccata) – Pierre Cochereau

Daniel Larsson (född 1990) är utbildad vid Musikkonservatoriet i Falun samt vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Bland lärarna kan nämnas Henrik Alinder, Stefan Therstam, Mattias Kjellgren och Johannes Landgren. Mellan 2016 och 2022 var Daniel organist i Gustafs kyrka i Dalarna, 2022-2024 var han organist i Heliga Trefaldighets kyrka i Gävle. Sedan 1 oktober 2024 är han försteorganist i Kalmar domkyrka. Utöver sin tjänst i Kalmar arbetar Daniel på Oskarshamns folkhögskola som timlärare i solistiskt och liturgiskt orgelspel samt som adjunkt vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm i ämnena genrebrett orgelspel samt brukspiano.

Lördag 20 september kl 16
Evensong OK

Introit: Varje liten droppe dagg – Sven-Eric Johanson

Växelsångsböner: John Sanders in A

Magnificat & Nunc dimittis: George Dyson in F

Anthem: Förlän oss, Herre, helig frid – Felix Mendelssohn

Aftonsången har i denna form firats i den anglikanska kyrkogemenskapen sedan 1500-talet och reformationen. Den är till sin form en sammanslagning av Vespern och Completoriet – dagens två sista böner i den klassiska tidegärden. Stommen är psaltaren och de stora nytestamentliga lovsångerna, Marias lovsång (Magnificat) och Nunc dimittis (Symeons lovsång). Med Maria lovsjunger vi den Herre som ”gjort mäktiga ting” med sitt folk och med Symeon kan vi avsluta dagen efter att ”ha sett din frälsning” – Jesus Kristus. Den liturgiska stommen utgörs av kören som här representerar församlingen och för fram dess bön och lovsång. Det handlar alltså om ett i högsta grad aktivt och delaktigt lyssnande. I psalmer och texter deltar hela församlingen och genom betraktelsen och dagens Anthem (körsång) får vi blicka djupare in i söndagens firningsämne. Evensongen är en gudstjänst präglad av stillhet och meditation för den stressade nutidsmänniskan.

Lördag 27 september kl 11
Lördagsorgel Mila Thoors

Lördag 4 oktober kl 11 
Lördagsorgel Sara Michelin

Söndag 5 oktober kl 16
Barnkörkonsert 

Lördag 11 oktober kl 11
Lördagsorgel JHB

·         Triptych – Vierne

·         Symphonie nr 4 – Vierne

Louis Vierne hade ett tungt liv. Han var i princip blind sedan fyra års ålder. Hans bror och han son dödades i första världskriget. Hans hustru lämnade honom. Han skadades svårt i en olycka och blev beroende av morfin på grund av behandlingen men lyckades sedan ta sig ur beroendet. Efter sonens död tillkom den fjärde symfonin, full av sorg och smärta men också med ett trotsigt slut som vägrar ge vika för det tunga ödet. År 1939 spelade Vierne en konsert vid sin älskade orgel i Notre-Dame i Paris där han varit organist sedan 1900. Efter att ha uruppfört sin nyskrivna Triptyche fick han en hjärtattack och dog. Foten landade på tonen E och alla trodde att han hade inlett den avslutande improvisationen. Han dog just så som han hade önskat – vid sitt spelbord.

Lördag 18 oktober kl 16
Evensong Torshälla Vokalensemble 

Aftonsången har i denna form firats i den anglikanska kyrkogemenskapen sedan 1500-talet och reformationen. Den är till sin form en sammanslagning av Vespern och Completoriet – dagens två sista böner i den klassiska tidegärden. Stommen är psaltaren och de stora nytestamentliga lovsångerna, Marias lovsång (Magnificat) och Nunc dimittis (Symeons lovsång). Med Maria lovsjunger vi den Herre som ”gjort mäktiga ting” med sitt folk och med Symeon kan vi avsluta dagen efter att ”ha sett din frälsning” – Jesus Kristus. Den liturgiska stommen utgörs av kören som här representerar församlingen och för fram dess bön och lovsång. Det handlar alltså om ett i högsta grad aktivt och delaktigt lyssnande. I psalmer och texter deltar hela församlingen och genom betraktelsen och dagens Anthem (körsång) får vi blicka djupare in i söndagens firningsämne. Evensongen är en gudstjänst präglad av stillhet och meditation för den stressade nutidsmänniskan.

Lördag 25 oktober kl 11
Lördagsorgel Jan H Börjesson

Musik av Alexandre Guilmant

·         Sonate nr 3

·         Legende

·         Sonate nr 6

La belle époque är en tid av fred och välstånd i Frankrikes historia mellan det fransk-tyska kriget 1871 och första världskriget 1914. Den store orgelbyggaren Aristide Cavaillé-Coll byggde under den här perioden många tidlösa och betydande verk. Orgelkomponerandet tog fart genom namn som César Franck och Alexandre Guilmant. Den senare var född 1837 i Boulogne-sur-Mer. Fredsåret 1971 fick Guilmant tjänst som organist titulaire i paris-kyrkan Sainte Trinité. Han blev snabbt känd som en betydande virtuos på orgel och turnerade runt om i världen. Han kom också att bli en viktig lärare vid pariskonservatoriet. Särskilt uppskattade blev hans återkommande orgelkonserter i Trocaderopalatset i Paris. I dagens Lördagsorgel framförs två av hans stora sonater samt en Legend.

Lördag 1 november kl 16
Duruflé: Requiem 

Strängnäs Oratoriekör

Torbjörn Tällberg – baryton

Bengt Tribukait – orgel

Jan H Börjesson – dirigent

När Maurice Duruflé 1941 fick en beställning på ett Symfoniskt poem, höll han på att komponera en svit för orgel baserad på gregoriansk sång från den latinska dödsmässan. Dessa skisser utvecklades och fick en plats i det Requiem op 9 som blev resultatet av beställningen. Verket var färdigt 1947 och innehåller nio satser som i princip följer den klassiska texten för dödsmässan. I princip allt tematiskt material i verket är hämtat från den gregorianska sångskatten vilket ger verket en solid förankring i tradition och liturgi. Besättningen var från början kör, två solister och orgel. Senare tillkom en version för full orkester samt en kammarversion för instrumentalensemble och orgel. Detta requiem kom snabbt att bli ett av de mest älskade i sin genre.

Söndag 2 november
Requiemässa 

Strängnäs Oratoriekör

Torbjörn Tällberg – baryton

Bengt Tribukait – orgel

Jan H Börjesson – dirigent

Söndagen efter Alla helgons dag kallas även Alla själars dag. På den förra minns vi våra helgon som förebilder i tron, och på den andra återkallar vi minnet av våra kära som gått före oss in i den himmelska glädjen hos Gud. Därför har vi valt att fira denna högmässa som en requiemässa – en dödsmässa. Vi behöver reflektionsstunder och platser där döden får nämnas. I Psaltaren 92 läser vi: ”Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet”. I högmässan framför Strängnäs oratoriekör delar av Requiem av Maurice Duruflé, varsamt infogade i liturgin. I dödens närhet kan orden bli tomma medan musiken kan bära våra tankar och känslor mot det eviga.

Lördag 8 november kl 11
Orgelsaga Jan H Börjesson 

Lördag 15 november kl 16
Evensong 

Aftonsången har i denna form firats i den anglikanska kyrkogemenskapen sedan 1500-talet och reformationen. Den är till sin form en sammanslagning av Vespern och Completoriet – dagens två sista böner i den klassiska tidegärden. Stommen är psaltaren och de stora nytestamentliga lovsångerna, Marias lovsång (Magnificat) och Nunc dimittis (Symeons lovsång). Med Maria lovsjunger vi den Herre som ”gjort mäktiga ting” med sitt folk och med Symeon kan vi avsluta dagen efter att ”ha sett din frälsning” – Jesus Kristus. Den liturgiska stommen utgörs av kören som här representerar församlingen och för fram dess bön och lovsång. Det handlar alltså om ett i högsta grad aktivt och delaktigt lyssnande. I psalmer och texter deltar hela församlingen och genom betraktelsen och dagens Anthem (körsång) får vi blicka djupare in i söndagens firningsämne. Evensongen är en gudstjänst präglad av stillhet och meditation för den stressade nutidsmänniskan.

Lördag 22 november kl 11
Lördagsorgel Jan H Börjesson

Rued Langgaard

·         Messis del 2 – Juan

Den egensinnige danske tonsättaren Rued Langgaard komponerade sitt väldiga orgelverk Messis (Skördetid) under 1930-talet. Det är fråga om skörd i vid bemärkelse. Dels syftar musiken på den annalkande yttersta tiden som säkert kändes som ett aktuellt ämne med ett världskrig bakom sig och en påtaglig fara om ännu ett kommande. För Langgaard handlade det också om en konstnärlig yttersta tid. Han ansåg att musiken hade haft en höjdpunkt omkring 1900 och att såväl konst som ideal höll på att förfalla på ett för mänskligheten förfärande sätt. Verket är tredelat och var tänkt att framföras tre aftnar i rad. Del ett kallas ”Höstens tid” och den andra bär namnet ”Juan” syftande på evangelisten Johannes. Den tredje delen bär det skrämmande namnet ”Begravet i helvetet”. I dagens konsert får ni en sällsynt möjlighet att lyssna till verkets andra del – Juan.    

Söndag 30 november kl 16 & 18 
Ljus i mörkret

Ljus i mörkret är en musik- och meditationsgudstjänst som genomförs när ljuset lagt sig till vila första adventskvällen. Det börjar i mörker och när första adventsljuset tänds och sprider sitt ljus börjar en resa där kända och okända adventssånger framförs från olika platser i domkyrkan och ackompanjeras av ett ljusspel som vandrar emellan kyrkans valv. Olika instrumentalister medverkar också och hjälper till att förstärka den magiska stämningen som uppstår. Detta varvas med meditativa texter som läses mellan sångerna. Fri entré, biljett behövs. Mer info om biljetter kommer.

Lördag 6 december kl 11
Lördagsorgel Jonas Lind

Söndag 7 december
Lövsångarnas julkonsert

Lördag 13 december kl 16 & 18
Lucia i domkyrkan

Fri entré. Biljett behövs. Mer info om biljetter kommer. 

Lördag 20 december kl 16
Nine lessons and carols

Schola cantorum, Jan H Börjesson – orgel, Johan Hammarström – dirigent 

I England står carolsångarna i gathörnen under julveckan. För stressade julhandlare startar julfirandet med deras sång. I Skandinavien sjöng djäknarna (latinskoleeleverna) julsånger för brödfödan, och vår tids stjärngossar är deras arvtagare. A Festival of Nine Lessons and Carols har blivit synonymt med julfirandet i den engelskspråkiga världen på ett liknande sätt som svenskarnas tradition med Kalle Anka på julafton. BBC sänder denna gudstjänst från King’s College Chapel i Cambridge. Sedan 1919 inleder en ensam gossopran med att sjunga "Once in Royal David’s City". Därefter följer man frälsningshistorien fram till Jesu födelse med sånger, psalmer, texter och böner.

Söndag 21 december kl 18
Massiaen: La Nativité du Seigneur

Torvald Johansson - organist

Sedan 1977 har Olivier Messiaens nio meditationer över Herrens födelse årligen framförts strax före jul av antingen Rolf Stenholm eller Torvald Johansson, de senaste 22 åren av Torvald Johansson, domkyrkoorganist 2000-2023. En djup katolsk fromhet utgör grunden för Messiaens musik och teologiska ämnen förekommer i nästan alla hans verk. I princip alla hans orgelverk bär teologiska titlar. Rytmiskt är musiken influerad av antik grekisk och gammalindisk rytmlära. Verket komponerades 1935 och kom att bli det första av många stora orgelverk av hans hand. Själv beskrev han musiken som ”mångfärgad som fönster i medeltida katedraler.”

Torsdag 25 december kl 18
Oratoriekörens julkonsert 

Jan H Börjesson – dirigent

Julen upphör aldrig att fascinera oss – hur den försätter oss alla i en stämning som lägger ett skimmer över landskapet, över staden, över det vi gör, över vissa melodier. Allting andas frid, eller längtan efter frid, och kanske saknad efter nära och kära som inte längre finns ibland oss. De konstfulla arrangemangens fylliga körsatser med diskantstämmor, enkla och rena partier för kör a cappella och läckert utarbetade orgelstämmor skänker skönhet och variation åt den rika julrepertoaren för kör och instrument. I alla tider har kyrkan velat betona det storslagna i att Gud själv kommer till sin skapelse som ett litet barn. Tonsättare och författare har skänkt denna centrala tid av kyrkoåret en outsinlig ström av skönhet och reflektion. Oratoriekören bjuder på ett axplock ur denna väldiga repertoar. Men det blir också tillfälle för alla besökare att för full hals sjunga in julens budskap i hjärta och själ.

Fredag 26 december kl 18
Julorgel Jan H Börjesson

·         Es sungen drei Engel – Hans Friedrich Micheelsen

·         Symphonie gothique – Charles Marie Widor

När Charles Marie Widor hade komponerat sin åttonde orgelsymfoni kom han in i en konstnärlig kris. Hur skulle han kunna gå vidare efter att ha maximerat uttrycket till det yttersta? Lösningen blev en återupptäckt av den gregorianska sången. Symphonie gothique från 1895 bygger på julmelodin Puer natus som återkommer huvudsakligen i sats tre och fyra medan de två första satserna får funktionen av ett par stora preludier till de huvudsakliga satserna. Hans Friedrich Micheelsen var en av förgrundsgestalterna i den nya riktning på 1900-talet som revolterade mot romantiken och i stället sökte sin inspiration hos de gamla mästarna och i modernismen. Hans Orgelkonsert Es sungen drei Engel är en frisk och musikantisk skapelse, full av energi och spelglädje. Den bygger på en gammal tysk julvisa vilken återkommer i en mängd varianter genom konserten.