Gymnasiet i Strängnäs som alltså startade 1626, Regium Gustavianum Gymnasium Strengnense, det vill säga Det kungliga gustavianska gymnasiet i Strängnäs, var inledningsvis indelat i två delar. Dels den lägre skolan, dels kollegiet. Det undervisades dagligen i latin, kristendom – det vill säga den rena lutherska läran – sång och välskrivning. Därutöver förekom sporadiskt undervisning i räknekonst, geografi, astronomi och vältalighet. I kollegiet undervisades även i Bibelns språk, grekiska och hebreiska.

Sång och lek på schemat

Sång ansågs vara ett viktigt skolämne. En av lärarna var särskilt ansvarig för undervisningen i sång, men alla lärare bör i någon mån ha varit musikaliskt kunniga då lärarna återkommande förväntades delta med så kallad figuralsång i domkyrkans gudstjänster. En lärare som uteblev från ett sådant tillfälle tilldelades böter. Om frånvaron upprepades kunde det leda till avsked. Varje morgon klockan halv fem deltog lärare och elever i domkyrkans morgonbön. Därefter påbörjades dagens undervisning. Utöver ämnesundervisningen fanns även, enligt skolordningen för Gymnasium Strengnense, varje dag schemalagd tid för lek, eftersom lek ansågs vara av stor betydelse för gossar. Leken skulle ske på en särskilt angiven plats och övervakas av en notarie, utsedd av domkapitlet. Syftet med övervakningen var framför allt att gossarna under leken inte skulle börja “svära och banna”. Leken skulle vara “måttfull och inte allt för tröttande”. Bollspel ansågs till exempel vara en lämplig sysselsättning.

1649 års skolordning

År 1649 beslutade kungen om en ny skolordning bland annat i syfte att tydligare reglera de nya gymnasierna. Då denna skolordning godkändes av både riksdagen och av landets biskopar kom den att få ett stort genomslag i hela landet, så även i Strängnäs. I den nya skolordningen klargjordes att de kungliga gymnasiernas syfte var att erbjuda en förberedande utbildning för de gossar som ämnade studera vidare vid ett universitet i Sverige eller utomlands. Detta var ett angeläget klargörande, då flera av landets gymnasier visat sig ha ambitioner att utvecklas till små akademier med utbildning och examen på universitetsnivå. Undervisningen i gymnasierna skulle enligt den nya skolordningen vara uppdelad i två terminer. Feriernas omfattning begränsades. Skolordningen anses ha haft en ovanligt modern syn på kunskap och pedagogik. Till exempel betonades betydelsen av kunskap i modersmålet. Alltså att både kunna tala och skriva väl på svenska. Samtidigt togs hebreiska bort som ett obligatoriskt ämne. 

 

 

School attendance for a djäkne (student)

The upper secondary school at Regium Gustavianum Gymnasium Strengnense was founded in 1626 and contained two stages. On the one hand, a primary school, on the other hand a college. Each day of the week classes were held in Latin, Christianity, music, and handwriting practice. Moreover, mathematics, geography, astronomy and eloquence were taught sporadically. Furthermore, at college there was instruction in the Biblical languages, Greek and Hebrew.

Singing and playing on the timetable

Vocal pedagogy was an important school subject. All of the teachers were expected to have knowledge in music, since they participated regularly in the liturgical singing during Mass. Absence on such occasions resulted in a fine. If the absence was recurring, it could result in dismissal. Each morning at 5am teachers and students participated in Morning prayer in the Cathedral. Thereafter, the classes started for the school day. Playing was considered to be important for the schoolboys but it was strictly supervised in order to prevent them from “swearing and cursing”. Playing should be “moderate and not too tiring”. Ball games were considered to be a suitable activity.

Senast ändrad 11 maj 2026

Synpunkter eller frågor på sidans innehåll?

strangnas.domkyrkoforsamling@svenskakyrkan.se