Gustav II Adolfs brev till riksdagen
Det är mars år 1620 och kung Gustav II Adolf är irriterad. Tillsammans med rikskanslern Axel Oxenstierna har han stora planer på att förbättra styret och förvaltningen av den växande stormakten Sverige. Men de har problem med att hitta lämpliga ämbetsmän för att bemanna såväl de centrala ämbetsverk som de länsstyrelser som tillsammans ska utgöra grundstenarna i den nya statsförvaltningen.
Undermåliga skolor
Förklaringen till bristen på lämpliga ämbetsmän är, enligt kungen, att landets skolor är "undermåliga". Av de elever som utexamineras finns det enligt kungen enbart "ett fåtal dugliga för predikoämbetet" (det vill säga för att bli präster), och "inte någon lämplig som fogde eller stadsskrivare". Något måste göras!
Till ”Guds och regementets tjänst”
Kungen författar genast ett brev till riksdagen där han drastiskt konstaterar att. "vårt land är blivet sterilt och ofruktsamt på nyttigt folk".
En förbättring av skolsystemet måste till. Kungen begär att prästeståndet ska ta fram ett förslag till ett nytt, genomtänkt och likformigt skolsystem för hela riket till ”Guds och Regementets tjänst”.
Prästerna ska föreslå hur många skolor som behövs, var dessa ska placeras och hur de ska bemannas.
Gymnasier i hela landet
Redan i slutet av mars inkommer ett svar från prästeståndet. Prästerna anser att det bör finnas ett så kallat gymnasium för vidare studier i varje stiftsstad. Varje gymnasium eller lärdomsskola ska enligt förslaget ha minst fem lärare. Därutöver bör det enligt förslaget även finnas gymnasier eller så kallade trivialskolor i vissa andra större städer i riket. Dessa föreslås ha minst två lärare. Alla gymnasier ska årligen inspekteras av stiftens biskopar. Biskoparna ska även förrätta examinationer minst en gång varje år.
I april samma år kommer kungens beslut (resolution). Kungen bifaller i stora delar prästeståndets förslag men anser att skolorna årligen även ska inspekteras av en civil ämbetsman som är godkänd av kungen och riksråden, en så kallad inspector. Sannolikt vill kungen, med detta beslut, knyta de nya gymnasierna närmare den civila makten och kronans behov av ämbetsmän, snarare än kyrkans behov av präster.
Att de nya gymnasierna huvudsakligen placeras i stiftsstäderna är inte särskilt förvånande. Sedan medeltiden har kyrkan ansvarat för skolväsendet i landet och i alla stiftsstäder har det sedan dess funnits katedralskolor för vidareutbildning av elever från byskolor och klosterskolor runt om i stiften. Katedralskolorna var i första hand till för att förse kyrkan med präster. Nu ska katedralskolorna även utvecklas till att bli kungliga gymnasier, och ska utbilda för både den civila och den kyrkliga makten.
Västerås och Strängnäs är först ut.
Direkt efter kungens resolution i april 1620 är biskoparna i Västerås och Strängnäs, Johannes Rudbeckius respektive Laurentius Paulinus Gothus, i gång för att förbereda för nya kungliga gymnasier i sina stiftsstäder.
Dessa två städer blir också de första att få sina så kallade fundationsbrev undertecknade av kungen och som därmed kan starta år 1623 respektive 1626.
Biskop Laurentius Paulinus Gothus som vigts till biskop i Strängnäs 1609 är mycket engagerad i ”sitt” gymnasium och skänker bland annat biskopshuset (Roggeborgen), som uppförts på 1400-talet, till gymnasiet. Huset kommer att användas både för undervisning och som lärarbostad Gymnasiet kommer att vara kvar i Roggeborgen ända in på 1900-talet. Biskop Paulinus Gothus övertygar också kungen om att ge honom ett tillstånd att bedriva ett tryckeri i Strängnäs. Ett tryckeri behövdes bland annat för att trycka läroböcker.