Du ser statyn av Gustav III i Gamla stan. Hans finger pekar upp mot byggnaderna som omger platsen. Gustav III hade ett finger med i spelet när flera av byggnaderna på platsen uppfördes.
Därefter kommer vi till en anspråkslös, ockrafärgad byggnad. Det är ”kyrkan i hjärtat av huvudstaden”, Finska kyrkan i Stockholm.
Lilla bollhuset blir till kyrka
Många har kyrkoherdarna varit som i snart 500 år har tjänat den finska församlingen. Kyrkoherden Johannes Forsskåhl förberedde redan 1723–1724, då som komminister, ett beslut om att skaffa en egen kyrka till den finska församlingen. När han blev kyrkoherde 1725 tog han tag i saken med en gång, för han visste att Lilla Bollhuset vid Slottsbacken var till salu.
Den tidigare idrotts- och teaterlokalen hade uppförts 1653 och användes av hovet. På den tiden var bollsporten Jeu de paume ett populärt spel som kung Erik XIV hade tagit med sig från Frankrike. Spelet gick ut på att slå en boll från en vägg till en annan och över ett nät, ungefär som i squash. Bollhusets väggar var svarta för att den vita bollen skulle synas bättre.
På Slottsbacken fanns ytterligare ett bollhus, men det revs 1792. Om inte Lilla Bollhuset hade blivit en kyrka, hade det kanske också rivits.
Den 11 maj 1725 gav kung Fredrik sitt medgivande till att sälja Lilla Bollhuset till Finska församlingen i Stockholm för att bli dess kyrka. Ett porträtt av kung Fredrik finns i dag på kyrkans södra vägg och i början kallades kyrkan för Fredriks kyrka. Priset för bollhuset var 12 000 riksdaler, vilket motsvarar cirka 360 000 kronor i dagens penningvärde.
Kungens överintendent Göran Adelcrantz visade intresse för Finska kyrkan och började planera en ombyggnad av bollhuset till kyrka. I dag anses kyrkans altarvägg vara Göran Adelcrantz verk. Det sägs att han gjorde hela arbetet utan att begära någon ersättning. Hans son Carl Fredrik Adelcrantz följde i sin fars fotspår. Som tjugoåring ritade han på 1730-talet en tillbyggnad och ett kyrktorn till kyrkan, men dessa planer förverkligades aldrig.
Slutförande och invigning
Kyrkans inredningsarbeten slutfördes sju månader efter köpet av Lilla Bollhuset. Den 19 december, på fjärde söndagen i advent, invigdes den av pastor primarius Nicolaus Barchius och församlingen kunde äntligen ta plats i sin egen kyrka. Då var interiören ännu anspråkslös. Tack vare talrika donationer fick kyrkan under årtiondenas lopp sin nuvarande prakt.
Berättelsen om Finska kyrkan i Stockholm fortsätter i nästa nummer av Himmeli.
Suomalaisten ammattikuntien Riddarholmenin kirkkoon vuonna 1682 lahjoittama kattokruunu saatiin vihdoin valaisemaan ikiomaa kirkkoa. Sen paikka on lähinnä alttaria.
Detalj från takkronan som finska yrkeskårer donerade till Riddarholmskyrkan år 1682. Nu hänger den i Finska kyrkan närmast altare.