Här testas de nya psalmerna

Anledningen till att vi nu provsjunger psalmer i Svenska kyrkan är att det planeras för en ny psalmbok som man räknar med ska vara klar runt år 2030. Kyrkostyrelsen är den instans som kommer fatta beslut om vilka psalmer som ska med, men innan dess följer en lång  process, bland annat med att provsjunga förslagen.

PSALMFÖRSLAGEN ANVÄNDS under gudstjänster, i samtalsgrupper och vid olika tillfällen runt om i kyrkorna i Svenska kyrkan Helsingborg. Du som är där och provsjunger kan ge ditt omdöme, antingen via en blankett du fyller i, eller via ett digitalt formulär på svenskakyrkan.se/helsingborg.

De 48 psalmförslagen som provsjungs här är utvalda utifrån 233 förslag, som i sin tur är ett urval från de nära på 10 000 förslag som skickades in från början. Urvalet har en jury bestående av präster, kyrkomusiker och studenter gjort. 

De har utgått från ett antal kriterier och perspektiv utifrån vad som efterfrågats i  kyrkomötet, Svenska kyrkans högst beslutade organ. Psalmerna som är utvalda är
kategoriserade efter områdena Lovsång och tillbedjan, Tro och liv, Kyrkan, Treenigheten, Kyrkliga handlingar, Kyrkoåret, Dagens och årets tider, Att leva i tro, Tillsammans i världen  samt Framtiden och hoppet.

NU UNDRAR DU kanske hur det går med processen i Helsingborg?

Vi träffar några medarbetare i Raus, en av Helsingborgs tre församlingar. Det är prästerna Cecilia Karlén och Per-Olof Andersson, musikern Sofia Bengtsson och pedagogen Fanny Hagmo.

– Här har vi gjort så att vi testar ett nytt psalmförslag i veckans högmässa, berättar Sofia. I början övade vi den nya psalmen med församlingen innan klockringningen så att de har hört den en gång, men den senaste tiden har vi i stället spelat igenom melodin en gång
innan vi sjunger.

Psalmen som testas i högmässan får sen följa med i andra verksamheter under veckan, det
kan vara samtalsgrupper där man pratar mer om texten eller olika sammanhang där man sjunger den tillsammans.

– Alla som är med och provsjunger psalmen får sen tycka till, antingen via ett formulär på papper eller via en digital enkät som man når genom att scanna en QRkod eller gå in på vår webbsida.

Hur väljer man psalm?

Att välja vilket psalmförslag man ska testa har inte varit helt lätt, men målet är att hinna igenom alla 48 förslag innan det är dags för församlingarna att lämna in det slutliga omdömet i november 2026.

– När man väljer en psalm så är det mycket man behöver ta hänsyn till, berättar Cecilia. Den behöver fungera med kyrkoårets tema och söndagens texter. Den behöver gå ihop med helheten i gudstjänsten, och allra viktigast tycker jag kopplingen ska vara med den bibeltext man ska predika över.

– Psalmerna är ett sätt att förstärka det som sägs i gudstjänsten, ett förtydligande, nästan som en liten predikan i sig, fortsätter Sofia.

– Ja, håller Fanny med, och psalmerna och sångerna vi sjunger i gudstjänsten blir ju också som en form av böner.

MEN DET ÄR inte bara texten i psalmen som har betydelse, utan själva musiken är också en viktig del i helheten.

– Musiken har ju ett särskilt språk som säger något i sig, det kan väcka minnen och nostalgi, känslor, dramatik, glädje. Eftersom vi har ganska ordrika gudstjänster i vår tradition talar ju musiken på ett annat sätt i gudstjänsten, säger Per-Olof. 

– För mig är melodin jätteviktig, fortsätter Sofia. Det kan ju finnas texter som passar men där melodin krockar med det man vill säga. Och psalmsången blir ju den delen av gudstjänsten där man är aktivt delaktig i ord och sång. Psalmförslagen som testas är
varierande både i melodi och text, men alla håller med om att det går att ana ett melodiskt mönster i förslagen. 

– Kanske skulle man kunnat vara ännu lite modigare med melodier, det är en hel del av förslagen som är lite likartade, som om man har tänkt sig hur en psalm bör låta, ler Sofia.

– Ja, och kanske det är lite många av de nya förslagen som handlar om någons personliga
tro och andlighet. Jag kan sakna mer av förkunnelse och teologi,  fortsätter Fanny.

DEN SVENSKA PSALMBOKEN innehåller idag 800 psalmer. Sen finns det olika tilläggsböcker utöver det. Hur den nya psalmboken kommer att förhålla sig till
nuvarande är än inte klart.

Behöver vi fler psalmer?

– Många psalmer i nuvarande psalmbok är ju redan ganska okända för många människor, mycket av psalmsången är ju kopplad till tradition och att de är omtyckta och därför används de ju mer, säger Per-Olof.

– Men det är klart att det är bra att det finns många att välja på, fortsätter Fanny. Psalmboken är ju ett av våra bekännelsedokument i kyrkan, så här måste ju finnas ett
djup och en bredd för det som vi vill och ska förkunna.

Att testa de nya psalmerna i gudstjänster och samtalsgrupper är en sak, men i Raus är man enig om att det inte varit lika lätt med de psalmförslag som är kopplade till kyrkliga handlingar.

– När vi möter dopfamiljer eller planerar en vigsel- eller begravningsgudstjänst och samtalar om psalmer är det ju ofta de välkända och omtyckta man vill ha med. Det är inte ofta man väljer något helt nytt och okänt, säger Cecilia.

DEN 18 MARS kommer Raus församling, som tidigare år, att anordna en vigselkväll då man kan få komma och veta mer om hur vigsel i kyrkan går till, och få lyssna till förslag till
ingångs- och utgångsmusik, och psalmer och sånger för en vigsel. Planen är att då också testa några av psalmförslagen där.

Vad tycker man om psalmförslagen?

Nu har ungefär ett halvår gått av provperioden. Förutom de synpunkter som kommit in kan
man genom en rund tavla på väggen utanför kyrkorummet i Allhelgonakyrkan se vilka psalmer som har testats hitintills. Där kan man också via QR-kod lyssna på de olika förslagen som tilldelats Helsingborgs pastorat och tycka till via de olika formulären. Och
vad tycker man om förslagen?

– Det är jätteroligt, församlingsborna har verkligen engagerat sig. Man tycker till och samtalar om förslagen på kyrkkaffet. Gudstjänstdeltagarna är beredda på att varje söndag få testa ett nytt förslag, säger Cecilia.

MEN NÅGOT DIREKT mönster direkt i vilka som är bra och mindre bra är svårt att se tycker de alla.

– Både församlingsborna och vi anställda kan ju tycka helt olika om en psalm, skrattar Sofia. Så det blir inte lätt att lämna ett rättvisande omdöme.

På frågan om det finns någon favorit behöver de alla tänka en stund. De är eniga att det är många som både är fina och bra, men lite svårt med just en favorit.

– Jo, säger Fanny, jag har en! Men det är ju inte en av dem vi ska testa här i Helsingborg, men det kanske inte gör något? Nummer 120 tycker jag mycket om, en Mariapsalm. 

/Linda Gustafsson