Foto: Magnus Aronson /Ikon

Flexibla kyrkorum

Dop, konfirmation, vigsel och begravning. Men också vanliga gudstjänster, meditation, öppen förskola, seniorträffar, soppluncher, körsång, kaffe och konsert. Vilka förväntningar finns på kyrkorummet i dag och hur kommer det att användas om 50 år? I den digitala utställningen Flexibla kyrkorum visar vi exempel från olika delar av landet, på hur kyrkorummet kan inrymma mer än bara ett rum.

Våra kyrkor har uppförts i olika tider och utifrån olika förutsättningar. I kyrkorummen har vi firat gudstjänst, sjungit och bett, men också upplevt stark glädje eller stor sorg. Genom åren har användningen av kyrkorummen och förväntningarna på dem förändrats i takt med nya behov.

I en framtid med färre medlemmar kommer Svenska kyrkan att behöva arbeta mer kostnadseffektivt, inte minst med hanteringen av fastigheter. Samtidigt kvarstår ansvaret att bevara, använda och utveckla det kyrkliga kulturarvet, och att göra det tillgängligt för alla. Att fira gudstjänst och bjuda in till många andra typer av sammankomster i kyrkorummen bidrar till att öka hela samhällets tillgång till det kyrkliga kulturarvet i enlighet med det ansvaret. Och för att lyckas med den ekvationen kan vi ibland behöva tänka om – och nytt.

Ärkebiskop Antje Jackelén och Svenska kyrkans generalsekreterare Helén Ottosson Lovén skriver i rapporten Mötesplatser i tiden:

”Den utveckling vi går till mötes innebär sannolikt att vi i än större utsträckning måste kunna hantera förändring. Den historiska erfarenheten säger oss att det är möjligt och att förändring också bidrar till att aktualisera kulturarvet för sin tid och dess behov. Kulturarv är till sitt väsen dynamiskt, något som anförtrotts oss för att främjas och förnyas.”

Den digitala utställningen Flexibla kyrkorum visar ett litet urval av de kyrkor i Sverige som på något sätt har genomgått en förändring för att stödja en mer varierad användning av kyrkorummen. Vilka var behoven av förändring? Vad genomfördes? Hur blev det och hur har människor reagerat?

Med dessa exempel vill vi visa vad ett flexibelt kyrkorum kan vara och hur behoven kan skilja sig åt, men också hur ett och samma behov kan lösas på flera olika sätt. Kyrkorna som visas i denna utställning är bara en liten del av alla de kyrkor som på något sätt har anpassats för att svara mot nya förväntningar. De lyfts här utan anspråk på vad som är rätt eller fel, bra eller bäst. Syftet är att inspirera till kreativitet och eftertänksamhet kring hur framtidens kyrkorum kan se ut och användas.

En kyrka som kunde upplevas både intim och storslagen

S:t Olofs kyrka i Falköping hade mer eller mindre sett likadan ut sedan 1959. Bänkkvarteren fyllde hela långhuset och många och ojämna gravhällar gav en dålig tillgänglighet. Men pastoratet såg möjligheter till förändring, med en tydlig vision.

”Vi ville inte låsa ett rum till en specifik funktion”

I början av 2016 stängde Sankt Lars kyrka i Linköping för en omfattande renovering. In i arbetet gick man med en kyrka som var överdimensionerad för de flesta gudstjänsterna och kostsamma hyreskontrakt för församlingslokaler som inte var så välbesökta. Ett år senare hade man kombinerat de båda, och skapat ett flexibelt kyrkorum som enkelt kan anpassas efter behov.

”Kaffet är väl kyrkans tredje sakrament?”

Vid en landsortskyrka finns inga intilliggande caféer eller andra bekvämligheter dit man kan hänvisa besökare. För Edsleskogs kyrka, strax utanför Åmål, skulle kaffesuget och behovet av en toalett bli början på något som skulle ge betydligt mer. Mer folk i kyrkan och bättre akustik, till exempel.

Hur gör man Sveriges vackraste kyrka mer flexibel?

Förråd för den monterbara scenen, ett inglasat rum där barn kan leka under gudstjänsten och varför inte ett café? Önskemålen och skisserna blev allt fler när Själevads kyrka 2016 återupptog det förändringsprojekt som påbörjats redan tio år tidigare. Men målet var precis detsamma: att skapa ett kyrkorum för alla tänkbara gudstjänster, sammankomster och arrangemang.

Bygga nytt, bygga ihop eller bygga till?

Att förändra och förnya ett kyrkorum utan att bygga bort den gamla känslan – med alla minnen från dop, vigslar och begravningar – det är en konst. En konst som många är överens om att Lars Andersson och kollegorna lyckades alldeles utmärkt med när Byarums kyrka skulle renoveras 2018.

”Barnperspektivet är drivkraften”

För tio år sedan började planerna om ett flexibelt kyrkorum att ta form i huvudet på Tomas Rådehed i Axbergs församling. Vikväggar, kaffemöjligheter och ett kombinerat församlingshem var de första tankarna. Men så blev det inte. Efter att ha insett vad församlingens verkliga behov var avlägsnade man varenda bänk från Hovsta kyrka och skapade rymd för lek, fika och mer eller mindre vad som helst.

Kreativitet kan göra en övergiven kyrka redo för både rockkonsert och högmässa

Församlingen stod med två kyrkor där man egentligen bara behövde en, men genom kreativt tänkande och ett förhållningssätt utanför de traditionella ramarna fyllde man båda kyrkorummen med liv. Den sedan 70 år tomma kyrkan kunde därmed stå värd för såväl rockkonsert som dop och högmässa.

Ett litet torg med stora möjligheter

I Klintehamn på Gotland var det egentligen inte några storslagna planer på flexibilitet som drog igång renoveringsarbetet av Hejde kyrka 2019. Men med relativt små insatser insåg man att ett kyrktorg kunde skapas, som skulle fylla precis de behov församlingen trots allt hade.

Många möjligheter med fasta väggar

Så få väggar som möjligt och rum som går att möblera efter sammanhanget. Det är ofta receptet för flexibilitet. Men när Vessige kyrka skulle ritas om gjorde man tvärtom – satte upp fler väggar och drog tydligare gränser. Nu kan körer öva och föredrag hållas samtidigt som kaffebryggaren puttrar och barnverksamheten pågår – och det är väl flexibelt om något?

INFÖR FÖRÄNDRINGAR I KYRKORUMMET BÖR FÖRSAMLINGEN:

-Kontakta länsstyrelsen och kommunen för att se vilka tillstånd som krävs.

-Kontakta stiftet för rådgivning och stöd.

Läs mer om Svenska kyrkans pågående fastighetsöversyn

Svenska kyrkan gör just nu en omfattande översyn av sitt fastighetsinnehav, och skapar nya modeller för uppgiften att förvalta fastigheter och det gemensamma kulturarvet. Läs mer om arbetet på sidan Gemensamt ansvar för fastigheter, kyrkor och ekonomi.