Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Aspeboda kyrka

Kyrkan i Aspeboda har en lång historia...

Capella Montis Cupri

Traditionen gör gällande att ett medeltidskapell skulle varit beläget på den så kallade Kapellsbacken ca: 5 km ÖS riktning ifrån nuvarande kyrkan (mellan Aspeboda och sjön Vällan), Capella Montis Cupri (kapellet på Kopparberget). På platsen finns idag några otydliga spår efter en husgrund.

Helge Andas kapell, 1609-1681

På samma plats där den nuvarande kyrkan ligger byggdes år 1609 ett kapell. Det blev kallat Helge Andas kapell. Exakt hur Helge Andas kapell såg ut vet man inte. Men säkert att kapellet var mindre än dagens kyrkas mått.
Taket i dagens kyrka bevaras alltjämt från Helge Andas kapell. Även Storklockan i klockstapeln är ett minne från 1609 års kapell.

Fem Spirors tempel, 1681-1959 års kyrka

För den snabbt växande befolkningen blev Helge Andas kapell snart otillräckligt. Biskop Johannes Rudbeckius föreslog att en större kyrka skulle byggas ”aff trää uthan om then gamble”.
Den faluröda bergsmanskyrka i trä, som 1681 stod färdig påminde mycket om det närbelägna Amsbergs kapell. Men en skönt formgiven takryttare jämte fyra hörnspiror och röda spånbeslagna väggar gjorde ”fem spirors kapell” till en kyrka med iögonfallande karaktär. Invändigt präglades det intima kyrkorummet ursprungligen av de nakna timmerväggarna. I början av 1700-talet i samband med bergsmännens ökade välstånd började man rikare utsmycka sin kyrka. Älskad var hon den gamla kyrkan och sorgen och chocken var stor efter branden som ödelade den gamla kyrkan 1959.Dagens Aspeboda kyrka
Kyrkan är en helig plats för församlingens gudstjänstfirande. En dag i Aspeboda församlings historia, som församlingsborna minns mer än någon annan dag är den 7 augusti 1959. Då brann den gamla kyrkan från 1600-talet ner till grunden. Vid branden stod kyrkan under restaurering. Till följd därav kunde det gamla innertaket, som var nedtaget för konservering räddas. Kyrkobranden var en tragedi som skakade församlingsborna. Men mycket snart vändes församlingen till målmedveten handlingskraft: En ny kyrka skulle resas!

Aspeboda nuvarande kyrka byggdes på samma plats som den föregående. Den nya kyrkan är ritad av arkitekt Rolf Bergh. Invigningen ägde rum midsommardagen 1963, förrättad av biskop Sven Silén.

Exteriör
Kyrkans fasad är utför i hårdbränt tegel lagt i olika skiftförband vilket skall påminna om den gamla timmerkyrkans spånklädnad. I nord-östra hörnet kan man nedanför sockeln se den urgamla hörnstenen som även 1681 års kyrka vilade på, vilket även påminner om Jesu ord: Matt 21:42 ”Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörsten”.

Taket är av kopparplåt. Gavelkrönens fem, förgyllda kopparflammor erinrar om Den Helge Andes kapell. Högst upp på de fyra hörnspirorna kan man på vindflöjlarna av koppar se de fyra evangelisternas symboler. Det södra vapenhuset är uppfört av timmer från den brunna kyrkans sakristia. Man går alltså symboliskt genom den gamla kyrkan in i den nya.

Interiör
Aspeboda kyrka har en lätt skev grundplan, enligt den medeltida föreställningen som däri ser en symbol för Kristi kropp, då huvudet i dödsögonblicket sjönk åt sidan. Fyra kraftiga betongpelare bär upp valet. Symboliskt kan dessa fyra hörnpelare sammanbindas med de fyra hörn spiror med evangelist symboler. De fyra evangelisterna som med sitt budskap bär hela kyrkan. Längs takkanten finns en glasramp som ger intrycket att taket nästan lyfts av de kraftiga betongpelarna.

Fönstren mot norr och mot söder bryter dagsljuset olika. Antikglaset är avsett att från norr släppa in ett hårdare ljus – från söder ett mildare, ett uttryck för olika makters kamp. Något som även kommit till uttryck i de kärvare utformade bänk gavlarna och lampetterna mot norr och de mjukare mot söder.På gapskullens barriär finns en bonad med bibelcitat från Psaltaren 23. Den liksom bonaden på sydvästra läktaren är komponerad av Folke Heybrocks och vävda på Alice Lunds ateljé i Stora Tuna, i samarbete med Dagmar Lodén.

Det gamla reenässantaket med kasettmålning från 1609 års kyrka är unikt för våra breddgrader. I 1681 års kyrka var detta tak långa tider övermålat med vit färg. Vid en inspektion upptäcktes målningarna, som vid detta tillfälle låg delvis med målninganra uppåt vinden.

Altaret är av sandsten från Älvdalen. På altaret hänger även två antependier vilka växlar med kyrkoåret färger.
Altaruppsatsens figurer föreställer den kristna kyrkans tre stora högtider. Josef och Maria med barnet (juldagen), den uppståndne Kristus (påskdagen) och två moderna människor inför pingstundret (pingstdagen). Konstverket är skapat av skulptören Ivar Lindekrantz Glasmålningarna är komponerade av konstnären Per Lindekrantz. De färgade fönstren är egentligen inga målningar utan färgat glas som är ihop smält.

Glasmålningarna går i en skala från svalare blått –Johannessymbolen örnen, via grönt – oxen för Lukas, gult – lejonet för Markus och rött – ängeln för Matteus, till mystikens violetta färg som omger korset med treenighets symbolen, vilket innesluter klotet – världsalltet (fönstret i öster).Tre fält på predikstolens framsida beklädda med textilier utförda i dubbel fin-väv framställda konstnären Folke Heybrocks bilder – Jesus stillar stormen. På sidofälten ser man skummet från bränningarna och i motten lyser Lugnet och tystnaden som ett korsformat strålknippe. Dessa textilier är vävda är vävda på Alice Lunds ateljé. På predikstolens står en förgylld vindflöjel från 1681 års kyrka skänkt av byggföretaget Bygg OLBA.
Dopfunten är liksom altaret av sandsten. Konstnären José Samson har ritat dopskålen av kristall och gravyren med hjortar och fiskar är utförd av Ingmar Lindgren.I södra vapenhuset står en mycket detaljerad modell av 1600-tals kyrkan, modellen är utförd av konservator Mattias Person. Ursprungligen fungerade modellen som lock åt dopfunten.
Längst norra väggen finns en dörr in till den ena av de två sakristiorna. Längst in i norra sakristian finns ett litet bönerum, tänkt för enskild själavård.

På betongpelaren i kyrkans sydvästra hörn är delar av Albrecht Hanssons Swinhufuds gravsten uppsatta. Bakom samma pelare kan man på väggen se en djävulsbild, symboliskt den motståndare som prästen har att besegra från predikstolen diagonalt över kyrkorummet, församlingen finns mitt i kampen.
Orgeln är byggd av Åkerman & Lunds Nya Orgelfabrik, Knivsta. Den har 20 stämmor och två manualer samt pedal. Invigningen ägde rum söndagen den 15 december 1963.

Klockstapeln

Klockstapeln nämns redan 1676 men ombyggdes 1681. År 1688 färdigställdes klockstapeln till nuvarande skick.
Storklockan har kallat församlingsborna sedan 1625. Hon väger 18 skeppund. Hon skänktes till det dåvarande kapellet av adelssläkten Swinhufud. Hon har följande inskrift: ”JAGH ROPHAR ÖFVER BERGH WATHEN OCH IORDH KOMMEN HITH THIL MIGH OCH HÖRER GUDHS ORD – En ego campana nvngvam anvntio vano: dvm trahor venite voco vos gaudia vite. IHS”. (Si, jag Eder klocka bådar aldrig förgäves. Kommen då jag ringges: Jag kallar Eder till livet glädje).Angångsklockan är från 1611. Hon har följande inskrift:

”NÄR NITTOND ÅHRET SKEFS UTÖFWER SIUTTOIN HUNDRATÅ RYSSEN SKRÄMDE OS WÅR BERGSLAG TILL ATT PLUNDRA OCH WÅR ULRICA SATT SITT FÖRSTA ÅHR PÅ THORN IAGH RÄMNAD GÖTS TÅ OM AT FÅ EN BÄTTRE THON”.
Lillklockan är gjuten i Falun 1695. Hon har följande inskrift:
”MIT LIUD DET KALLAR EHR ET BÄTTRE LIUD AT HÖRA TY SKYNDEER TIL DET LIUD SOM EHR KAN SALIG GIÖRA AT MENIGHETEN KALA TIL THE LEFWANDES LAND
ÄR IAG I FAHLUN GUTIN AF GERHARDT MEYERS HAND”.