Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kapellgrund

Den 26 augusti 2012 invigdes hembygdsföreningens kapelliknande slogbod, ”Pilgrimskapellet”, under en friluftsgudstjänst vid Kapellgrund, Aspeboda.

Här, längs den gamla forvägen och pilgrimsleden, har det firats gudstjänst sedan 1300-talet i det kapell som på 1600-talet flyttades till den plats där Aspeboda kyrka ligger idag. Vid Kapellgrund finns lämningar efter vad som sägs vara grunden till det gamla kapellet.

Slogboden är inte ett kapell i formell mening, men kommer att användas vid friluftsgudstjänster och som rastplats för vandrare. Hembygdsföreningen i Aspeboda ansvarar för slogbodens och vandringsledens skötsel. Projektet har finansierats genom en grundplåt från Edit Mattssons arvingar samt bidrag från Aspeboda kyrkliga arbetskrets, Falu kommuns kulturnämnd och Aspeboda församling.

Såhär tar du dig till ”Pilgrimskapellet”:
Det finns två sätt att ta sig till Kapellgrund:

1. Kör riksväg 50, sväng in på avfarten vid Tallen. Kör förbi Kniptjärn (själva tjärnen), sedan är det en kort promenad på ca 10 min. efter det att man parkerat bilen. Denna väg/stig är markerad med grön markering/pilar. Den första pilen står strax efter Jaktskyttebanan vid Tallen, där man kör in.

2. Åk väg 293, ta av vid infarten till Vällgården, vidare till sista husen vid vägen och parkera där. Promenad sista ca 2 km, leden är markerad med gult.

Grillplats finns på platsen.

Om Kapellgrund

Vid Kapellgrund (Kapellsgrund) finns lämningar efter vad som sägs vara grunden till ett kapell, som byggts under den katolska tiden. Än idag går det att se resterna efter grundmurarna till en byggnad med måtten ca 9x8 m. Prosten Magnus Sahlstedt skriver i ”Stora Tuna Minne”, utgiven 1743 bl.a: ”Ett fornt kapell, Tuna tillhörande, i villande skog å Aspebodabergen. Bergen och myren ha fått sitt namn efter kapellet, alltså Kapellbergen och Kapellmyren. Grundmurarna synes ännu samt en ugnsstoma i jorden insjunken. Efter en trovärdig sägen skall detta kapell vara från drottning Margaretas tid. --- Sex vägar ha lett till kapellet: över Grönbo, Vällgården, Dikarbacken, Stora Aspeboda, Surarvet och Lilla Aspeboda.”

Med ”ugnsstoma i jorden insjunken” avser Sahlstedt resterna av en spis med skorsten från en byggnad, som legat intill kapellet. Än idag går det att se dessa rester. Flertalet av de gamla stigarna är fortfarande väl synliga och användbara.

Det är möjligt att kapellet byggts av munkar tillhöriga cluniancens-orden. Denna har sitt ursprung i klostret Cluny i Frankrike men fanns vid denna tid etablerad i många länder bl. a England och Danmark (Lund). Munkarna i cluniancens-orden arbetade på så sätt att de byggde själastugor (vandrarhem) för den tidens resande, vid de allmänna allfartsvägarna och i synnerhet vid eller i närheten av centrala platser och korsvägar. Ofta byggdes dessa själastugor i förening med små kapell. De var öppna för alla oavsett om man var kristen eller ej. Cluniancens-munkarna missionerade och spred kristendomen genom praktisk tillämpning av det kristna budskapet. Enligt traditionen skall fyra sådana själastugor med kapell ha legat i eller i närheten av Falun.

På andra sidan Kapellberget passeras Vällgården, där det också syns spår efter omfattande hyttverksamhet. Efter att ha passerat mellan Stora och Lilla Vällan kommer man, efter ytterligare någon kilometer, fram till nuvarande länsväg 293 vid Näverberg (Skyttgruvan).
I Näverbergs gruva/Skyttgruvan har det brutits malm av och till ända in på 1900-talet. Måns Nilsson, Stora Aspeboda, lär ha brutit silver i gruvan. Det var genom denna brytning han grundlade sin förmögenhet och samhällsställning.

Nuvarande "kapell", Pilgrimskapellet, är uppfört 2012. Huvudman är Aspeboda hembygdsförening. Projektet har finansierats genom en grundplåt från Edit Mattssons arvingar samt bidrag från Aspeboda kyrkliga arbetskrets, Falu kommuns kulturnämnd och Aspeboda församling.

Om Kapellbergsstigen

Denna stig är en av många stigar och vandringsleder, som Falu kommun har låtit skylta upp med hjälp av EU-medel och frivilliga insatser. Den har nr 38 i förteckningen över kommunens stigar och vandringsleder. Kapellbergsstigen har under åren 2004-2005 skyltats upp och iordningställts av Aspeboda hembygdsförening.

Stigen är ca 7 km lång och bitvis mycket brant och stenig. I de nedre delarna är den dock omvandlad till körväg. Kapellbergsstigen går mellan Lilla Aspeboda och Vällgården och vidare ut till länsväg 293 vid f.d. Näverbergs gruva (Skyttgruvan). Den är en del av den gamla trafikleden som prosten Magnus Sahlstedt år 1743 kallar ”allmänna kungsvägen från Stockholm”.

För att kunna ta sig till och från Falun hade människorna i trakten tidigt utvecklat ett gång- och ridvägsystem över Kapellberget. Vid knutpunkten på Kapellberget finns lämningar efter vad som sägs vara grunden till ett kapell som byggdes under den katolska tiden. Kapellbergsstigen är ursprungligen den gamla forvägen mellan Lilla Aspeboda och Falu Gruva.

Vid vandringsledens startpunkt i Lilla Aspeboda syns tydligt resterna efter den omfattande hyttverksamhet som en gång funnits på platsen. Det går också att se en väl bevarad s.k. hyttkammare, som var en av alla de byggnader som fanns på en hyttpats. Hyttkammaren var avsedd för de smältare och rostvändare som arbetade vid hyttan.

Under vandringen passerar man också platsen för en tidigare belägen gård, från vilken konstnären Carl Larsson år 1912 köpte en byggnad, som innehöll mycket vackra målningar. Denna byggnad lät han flytta till Lilla Hyttnäs och där sammanfoga med sin ateljé. Där går den idag under benämningen ”Bergsmansrummet” eller ”Aspebodarummet”.

Ca 100 m bort i nord-ostlig riktning passeras banvallen till den s.k. Björbobanan, som gick mellan Falun och Björbo. Bandelen Falun-Repbäcken invigdes den 23 juni 1904 och Repbäcken-Björbo den 11 dec 1905. Järnvägstrafiken upphörde på sträckan Falun-Repbäcken den 28 maj 1960 och rälsen började plockas upp redan samma år.

Under vandringen korsas också ”Högsta kustlinjen” (HK), som är den högsta nivå till vilken havet nått efter den senaste inlandsisens avsmältning för ca 8 500 år sedan. (d.v.s. Ancylussjön). HK ligger på ca 200 m.ö.h

Aspeboda hembygdsförening
Text: Bo Paulsson