Lyssna

Nyhet / Publicerad 29 oktober 2025

S:t Jacobs kyrka – en hållbar renovering med historisk förankring

S:t Jacobs kyrka i Stockholm började byggas i slutet av 1500-talet och invigdes första advent år 1643. Den första advent i år, exakt 382 år senare, öppnas kyrkan igen efter en omfattande renovering där hållbarhet har varit ett genomgående tema.

Med sin karakteristiska röda fasad lyser kyrkan upp kvarteret vid Kungsträdgården och är en självklar del av stadsbilden. På grund av sitt geografiska läge, där omgivningen framför allt består av kontorsbyggnader och handelsverksamhet, hade församlingen år 1989 endast 150 kyrkotillhöriga. Den slogs därför samman med Storkyrkoförsamlingen och S:ta Clara församling till Stockholms domkyrkoförsamling.

Nytt ägarskap och hållbarhetsfokus

År 2017 tog Stockholms stift över ägarskapet av kyrkan och det tillhörande församlingshemmet. Först renoverades församlingshemmet och stiftskansliet flyttade in. Därefter inleddes planeringen av ett välbehövligt underhåll och verksamhetsanpassad renovering av kyrkan. Hållbarhet har varit en röd tråd genom hela processen.

– Vi har något som kallas ”genomsyrandeprocessen” i organisationen, där miljö och klimat är centrala delar. Det viktigaste är att vi gör så lite som möjligt – vi ska inte använda mer resurser än vi behöver, utan försöka bevara det som redan finns, säger Mattias Lindberg, projektledare för renoveringen vid stiftet.

Återbruk och teknisk uppgradering

Kyrkans installationer var mycket gamla – el, vatten, avlopp behövde uppdateras och ventilation tillföras. Bland annat fanns en inkommande elkabel som bedömdes komma från 50-talet, som nu har ersatts.

Projektet har haft ett starkt fokus på återbruk. Många inventarier har fått nytt liv, medan andra har skänkts vidare, exempelvis kyrkbänkar som nu används i en kyrka i Estland. Paneler från gamla bänkar har återanvänts i ett nybyggt teknikbås, där gammalt och nytt kombinerats för att skapa en enhetlig helhet.

– Den största insatsen är nog att vi återbrukat golven. När vi lyfte alla trägolv som var i dubbla lager beslöt vi att återanvända dem. De har rensats från spik, slipats och lagts tillbaka – och de räckte även till paneler i de två nya mötesrum som byggts i flyglarna, berättar Mattias.

Mötesrum för framtidens användning

De nya mötesrummen har utrustats med modern teknik och är tänkta att användas både för stiftets verksamhet och externa hyresgäster. Mattias hoppas att satsningen kan inspirera församlingar att använda kyrkorummet på nya sätt.

– Inom hållbarhet är mångfunktionalitet viktigt. Mötesrummen är flexibelt byggda och kan också användas som garderob vid exempelvis konserter. Det handlar om att nyttja lokalerna effektivt och höja beläggningen, säger han.

Arbetsmiljö och dokumentation – en viktig del av hållbarheten

Renoveringen har också belyst vikten av god arbetsmiljö. Bristande dokumentation från tidigare renoveringar har gjort delar av arbetet till en upptäcktsresa. Vid byte av gamla radiatorer påträffades asbest i väggarna. Länsstyrelsen ville se så lite åverkan som möjligt på byggnaden och därför kunde inte allt avlägsnas, vilket ytterligare höjer kraven på dokumentation så att framtida generationer känner till potentiella arbetsmiljörisker.

– Återbruk och god arbetsmiljö har varit ledord. Det är flera som säger att det här är ett av de projekt där stämningen verkligen har varit god, vilket skapat ett stort engagemang hos alla inblandade avslutar Mattias.

Läs mer om S:t Jacobs kyrka och se filmer från renoveringen.

Text: Therése Weisz Foto: Alex Giacomini