Nyhet / Publicerad 3 oktober 2025
Årets mottagare av Svenska kyrkans kulturstipendier har utsetts. Fem projekt får dela på stipendiesumman 500 000 kronor. Priset delas ut vid en ceremoni i Uppsala den sjätte november.
Stipendierna fördelas på fem områden: bildkonst, scenkonst, film, musik och litteratur. Varje område får 100 000 kronor.
Läs om Svenska kyrkans kulturstipendier
Allt vi äger har vi lånat
Nellie Lexfors
Svenska kyrkans kulturstipendium inom film 2025 tilldelas Nellie Lexfors för hennes konstnärskap och utvecklingen av långfilmen "Allt vi äger har vi lånat".
Lexfors arbetar i gränslandet mellan dokumentär och fiktion, där improvisation och närvaro skapar autenticitet och existentiell resonans. Med sin metod lyfter hon fram den lilla människan i en tid präglad av ekonomisk och social osäkerhet. Hennes berättelser berör frågor om mening, tillhörighet och människans värde – centrala livsfrågor som också har stark bäring på kyrkans perspektiv.
Genom huvudkaraktären Emelies resa gestaltas en ung generations erfarenhet av rotlöshet och kamp, men också möjligheten till insikt, försoning och hopp. Lexfors filmiska blick utmanar sociala normer, synliggör strukturer och öppnar för en djupare förståelse av samtidens livsvillkor. Därmed förenar hon konstnärlig kvalitet med existentiell relevans på ett sätt som berör långt utanför filmens värld.
Nellie Lexfors (född 1996) är filmregissör och manusförfattare, utbildad vid Stockholms konstnärliga högskola och Alma manusutbildning. Hon rör sig mellan dokumentär och fiktion och utforskar gränslandet däremellan genom improvisation och dokumentära processer. Lexfors berättelser är karaktärsdrivna, med fokus på den lilla människans kamp i relation till samhällets strukturer. Hon har redan uppmärksammats med kortfilmer som ”Push” och ”2008 Loves You", och utvecklar nu långfilmen "Allt vi äger har vi lånat" – en existentiellt laddad skildring av ungas villkor i vår tid.
Den fertila halvmånen
Ingela Ihrman
Ingela Ihrman tilldelas kulturstipendiet för sitt vindlande och associationsrika arbete med Den fertila halvmånen. Hon låter verket ta sin utgångspunkt i ett halvmåneformat område vid floderna Eufrat och Tigris, en region som betraktas som jordbrukets ursprung och där berättelsen om det vi kallar civilisation uppstod. Hon för samman sina egna erfarenheter och frågor kring hur det är att vara levande, social och fertil med berättelser från vetenskap, historia, religion och hushållning.
Med lekfullhet och allvar samlar Ingela Ihrman oss kring unika skulpturala objekt och performanceverk, som med poetisk precision öppnar oss för vår längtan efter gemenskap och tillhörighet. Vi ställs inför ett drypande mullbär, ett fikon eller ett kornax i monumental skala, alla med stark visuell närvaro och omsorgsfullt skapade av välbekanta material. Hon bearbetar vår relation till naturen, vår lust att uppleva och vara en del av den, att förstå och kontrollera den – och vår förundran inför det som blir till, lever och dör.
Ingela Ihrman är född 1985 i Kalmar, och utbildad bildkonstnär vid Konstfack i Stockholm. Hennes praktik omfattar skulptur, text, video och performance. Hon framträder ofta i handgjorda skulpturala kostymer som föreställer levande väsen, exempelvis som en jättenäckros eller en bäver.
Hon är verksam i Sverige och internationellt med utställningar, uppdrag och egeninitierade projekt i och utanför konstrummen, ofta i samarbete med andra. Hennes arbete har visats på en lång rad platser, bland andra Uppsala konstmuseum (2025), KIN Museum för samtida konst (2024), Malmö Konsthall (2023), Carl Eldhs ateljémuseum (2023) Nordiska paviljongen på 58:e Venedigbiennalen (2019), Tensta konsthall (2016).
RAJ
Karin Raudsepp, Love Andersson och Martina Fischer
Dansbandet tilldelas Svenska kyrkans kulturstipendium för föreställningen RAJ, ett dansprojekt skapat tillsammans med ungdomar och tillägnat deras röster om framtiden. Genom workshops och samtal har gruppen samlat in ungas tankar, känslor och visioner och omvandlat dem till en scenisk helhet av rörelse, text och musik. Resultatet är en ”dansresa genom vibrerande landskap av svettig och surrealistisk koreografi” som speglar både oro och hopp inför framtiden.
RAJ adresserar frågor om klimat, hållbarhet och samhällsförändringar – teman som i studier visat sig ligga nära ungdomars vardagliga oro – men gör det på ett sätt som lyfter fram deras egen kreativitet, agens och framtidstro. De tre professionella dansarna bakom Dansbandet verkar samtidigt för att framhäva danskonsten som en relevant och angelägen konstform i samtiden. Genom att erbjuda RAJ kostnadsfritt på fritidsgårdar och ungdomshus ges fler unga möjlighet att möta scenkonst som tar deras perspektiv på allvar och stärker deras relation till dans.
Dansbandet är ett dans- och scenkonstkollektiv bestående av Karin Raudsepp, Love Andersson och Martina Fischer. De är dansare, koreografer och pedagoger med kandidatexamen i danspedagogik från Stockholms konstnärliga högskola och har rötter i Umeå, Uppsala, Halmstad och Stockholm.
Tillsammans skapar de föreställningar och projekt som gör konst och rörelse tillgänglig för fler. Genom sina verk bjuder de in människor att utforska, uttrycka sig och aktivt delta i berättelser där rörelse och scenkonst möts på ett närvarande och engagerande sätt.
Dödens kulturhistoria
Elin Hägg
Elin Hägg tilldelas kulturstipendiet för sin barn- och ungdomsfaktabok Dödens kulturhistoria, ett angeläget verk där bild och text vill få ungdomar att samspråka om ett av livets största existentiella teman.
Häggs tilltal är lärt och engagerande. Boken vill väcka nyfikenhet och ge verktyg för att förstå vår historia och våra egna känslor kring döden. Hur har vi i det svenska samhället hanterat döden med hjälp av ritualer, religion och tro? Vilka traditioner har vuxit fram i samband med avsked av våra nära? Hur har döden gestaltats i konsten?
Hägg utgår från konkreta föremål som relaterar till döden (t.ex. gravljus, sorgesmycken, grävverktyg) i sin konkreta och visuella ingång till ämnet. Syftet är att visa för barn att döden alltid har varit en gemensam angelägenhet, något vi möter tillsammans, när det gäller vår egen dödlighet och när vi tar farväl av våra närstående. Det är en livsviktig insikt för oss alla.
Elin Hägg, är född 1988, är författare och illustratör, med en utbildning som etnolog i grunden. Framför allt är hon känd för sina välgjorda och intresseväckande barn- och ungdomsböcker. Hennes bok Sex; en historisk resa blev vald till 2023 års bästa fackbok för barn och tilldelades Carl von Linné-plaketten.
Hennes böcker behandlar ofta vår historia och verkliga händelser, exempelvis hennes debutbok Dömda kvinnor: förbryterskor i Sveriges historia (2020). Nyligen har hon också gjort en animerad kortfilm om tjuvmjölkerskor och bjäror som har visats på Gotlands museum under sommaren 2025. Hägg är bosatt och verksam på Gotland.
Orgeln som kropp – en klingande stad
Stefan Klaverdal
Stefan Klaverdal tilldelas Svenska kyrkans kulturstipendium för verket Orgeln som kropp – en klingande stad, ett nyskapande och inkluderande verk där ett stort antal av Göteborgs orglar samspelar samtidigt i realtid, något som nuförtiden är möjligt genom teknik som tillåter exakt ljudsynkronisering mellan olika platser. Verket vill skapa en ny sorts musikupplevelse som förenar rymd, närvaro och gemenskap där orgeln inte bara är ett enskilt instrument, utan en röst i en större kropp.
Den konstnärliga processen som ska leda fram mot uruppförandet på Göteborg International Organ festival inbjuder till delaktighet i kompositionsarbetet, och både amatörer och professionella bjuds in att bidra med musikaliska idéer. Projektet hoppas genom detta förena människor över generations- och kompetensgränser, och siktar samtidigt högt konstnärligt. Att dessa aspekter går att förena på hög konstnärlig nivå är viktigt att visa för ett samhälle som ofta hamnar i uppdelningar och individualism när bågen ska spännas.
Stefan Klaverdal är tonsättare, ljudkonstnär och musiker. Hans musik rör sig över breda spektra av uttryck och har vunnit flera priser samt finns representerad på många skivinspelningar.
Stefan Klaverdal har också en tydlig pedagogisk ingång till sitt skapande och bejakar en gränsöverskridande kreativitet, både vad gäller tillblivelsen av verk där han ofta involverar både musiker och icke-musiker i processen, men också i okonventionella instrumentkombinationer. Hans oratorium Vid porten som skrevs för 900-årsjubileet av Lunds domkyrka 2023 blev mycket uppmärksammat och föregicks av ett tätt samarbete med de medverkande musikerna.